Jobbskatteavdrag
Jobbskatteavdraget, även kallat jobbavdraget eller förvärvsavdraget, är en reform genomförd av regeringen Reinfeldt i Sverige. Skattesänkningen är, trots namnet, utformad som en skattereduktion och inte som ett avdrag. Det minskar den skatt som ska betalas på lön (formellt inkomst av anställning) och aktiv näringsverksamhet. Skatten på pension och ersättningar från socialförsäkringar såsom sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa etc. minskas dock inte. Reduktionen är proportionell mot prisbasbelopp, kommunalskattesats och inkomsten, i två olika skikt. Den skattpliktige behöver inte ansöka om reduktionen. Den beräknas automatiskt av Skatteverket. Jobbskatteavdraget har ingen påverkan på kommunernas och landstingens skatteinkomster, eftersom det är en statligt finansierad skattereduktion.
För en person boende i Stockholms kommun med 23 000 kronor i bruttolön per månad blir skattesänkningen 1 452 kronor per månad med jobbavdragets steg ett, två, tre och fyra. Jobbskatteavdraget kan högst bli 1 825 kr i månaden. Taket på jobbskatteavdraget nås vid en månadslön om cirka 35 600 kronor. Efter detta ökar inte storleken på skattesänkningen. Beräkningarna baseras på en genomsnittlig kommunalskatt på 31,55 procent. [1]
Bakgrund
Jobbskatteavdraget grundas i ett vallöfte från Allians för Sverige att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sina inkomster från transfereringar, exempelvis [källa behövs] arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Alliansen menar att detta är en del av arbetslinjen och ökar incitamenten för dem som står utanför arbetsmarknaden att söka lediga arbeten, för att i förlängningen öka sysselsättningen.[källa behövs] Dock kan det även finnas en effekt i form av att ökade inkomster för dem som redan arbetar gör att dessa tar ut mer ledigt.[källa behövs] SNS Konjunkturråd har uppskattat att nettot av dessa båda effekter är en ökning av antalet arbetade timmar med två procent.[2] Regeringen har hävdat att jobbskatteavdraget ska vara en självfinansierad skattesänkning, i och med att också skatteintäkterna ökar när sysselsättningsgraden ökar.
Totalt innebär jobbskatteavdraget, steg ett, två, fyra och fem en sänkning av statens skatteintäkter på cirka 99 miljarder kronor för år 2014.[1]
Det verkliga utfallet är enligt Statistiska centralbyrån 690 miljarder kronor sammanlagt för inkomståren 2007-2015, varav 104,0 miljarder för år 2015.
Beräkning
Jobbskatteavdraget är utformat i fem steg som infördes 2007, 2008, 2009, 2010 och 2011.
Systemet är utformat så att de med lägst inkomster tjänar procentuellt mest på systemet.
För att beräkna jobbskatteavdragets storlek behöver man veta tre saker
- Arbetsinkomst
- Skattesatsen för sin hemortskommun
- Grundavdrag (som är baserad på den totala inkomsten inklusive pension, sjukpenning, mm.)
Kritik
Tillsammans med frågan om ersättningsnivåerna och avgifterna i a-kassan var jobbskatteavdraget en av de mest debatterade frågorna i valrörelsen 2006. De borgerliga partierna framförde att de flesta skulle få en skattesänkning på 1 000 kronor i månaden. Socialdemokraterna och deras samarbetspartier påpekade å sin sida att 1 000 kronor inte skulle återstå när avgiften till a-kassan höjts.
Bl.a. Pensionärernas riksorganisation (PRO) har kritiserat att pension inte ger rätt till jobbskatteavdrag med argumentet att pension skall betraktas som "uppskjuten lön".[källa behövs] Ett argument mot påståendet om uppskjuten lön är att enbart en liten del av pensionen fonderats och en större del betalas av de nu arbetsverksamma.
Denna kritik har bemötts med ett extra grundavdrag för personer fyllda 65. Från den 1 januari 2009 infördes ett extra grundavdrag för pensionärer[3]. Det är utformat på ett sådant sätt att särskilt de med låga inkomster/pensioner skall tjäna på det. Ett ytterligare steg med höjt grundavdrag för pensionärer infördes fr.o.m. 2010 och såväl regering som opposition har ställt ut löften om fortsatta skattesänkningar för pensionärer fr.o.m. 2011.
För personer som arbetar efter att de fyllt 65 år beräknas jobbskatteavdraget enligt regler som är mer förmånliga än vad som gäller för dem som arbetar och inte fyllt 65 år. Arbetande personer över 65 års ålder kan få ett maximalt jobbskatteavdrag om 25 000 kr per år. För arbetande personer under 65 år var jobbskatteavdraget maximalt drygt 21 000 kr år 2010.
Referenser
- ^ [a b] ”Finansministern om läget i ekonomin den 13 okt 2014”. sid. drygt 15 min in i presentationen. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://web.archive.org/web/20141111204456/http://www.svtplay.se/klipp/2394435/presstraff-finansministern-om-laget-i-ekonomin. Läst 4 december 2014.
- ^ Lars Behrenz, Harald Edquist, Lennart Flood och Stefan Lundgren (22 januari 2008). ”"Jobbskatteavdraget gör att många arbetar mindre"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=735170. Läst 1 maj 2008.
- ^ ”Prop. 2008/09:38 Sänkt skatt för pensionärer”. http://www.regeringen.se/sb/d/10169/a/113872.
