Juridiskt kön

Från Wikipedia

Juridiskt kön är det kön som lagen anser att en person har. I många länder innebär detta detsamma som det kön som finns registrerat i folkbokföringen eller liknande register. Ofta markeras denna juridiska tillhörighet på något sätt i de identitetshandlingar som är vanligast förekommande i landet, exempelvis pass.

Konsekvenser av juridiskt kön

Många länder har olika lagar och bestämmelser för män och kvinnor, vilket brukar hänföras till just den juridiska status en person har som man eller kvinna. Det kan i västvärlden handla om allt från olika pensionsåldrar, olika försäkringsvillkor, olika skyldighet att göra värnplikt, olika rätt till föräldraledighet och barnbidrag till rätt att gifta sig bara med någon av motsatt juridiskt kön. I andra delar av världen finns större juridiska skillnader, omfattande allt från skillnader i arvsrätt och skydd mot sexuellt våld till rösträtt.

Flera juridiska kön, byte av juridiskt kön

Vanligen har ett land två juridiska kön, men Indien tillämpar ett system med tre juridiska kön,[1] efter en lång kamp från den del av befolkningen som är hijras. Andra länder som har fler än två juridiska kön är Nepal[2], Pakistan[3], Australien[4], Nya Zeeland[5] och Sydafrika [6]

I många länder är det numera möjligt att, också när det inte handlar om initiala felregistreringar, byta juridiskt kön. Möjligheten är i samtliga länder begränsad till intersexuella och transsexuella personer, och kräver i allmänhet först vissa medicinska ingrepp för att godkännas, allt från sterilisering till könskorrigerande operationer. Storbritannien, Italien, Portugal, Argentina, Spanien, Sverige och delar av USA accepterar att transsexuella personer byter juridiskt kön utan någon typ av medicinska ingrepp. I Sverige krävs att personen är myndig och har bott i landet ett år.

Referenser

Se även