Kön

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar framför allt om kön som biologisk egenskap. Ordet kan också syfta på könsorgan, genus och könsidentitet.

Kön är en beteckning som används för att skilja på individer beroende på vilken typ av könsceller de producerar. Vanligen leder detta till en uppdelning i honor (honkön) och hannar (hankön). Djurrikets honor producerar ägg medan hannarna producerar spermier. Kön finns också hos växter. Växter som har både han- och honkönsceller på samma individer kallas sambyggare (monoika växter). De som har han- och honceller på olika exemplar kallas tvåbyggare (dioika växter). Växterna behöver hjälp av väder och vind och/eller andra organismer (till exempel bin) för att förena hanceller från en individ med honceller från en annan, så att frön för nya individer kan bildas. Svampar kan ha upp till fyra kön. Hos dem är könen egenskaper hos myceltrådarna, hyferna. Om två hyfer av olika kön möts kan de smälta samman och bilda en fruktkropp, som växer fram och sprider sporer för bildning av nya mycel. Kön hos svampar kallas också parningstyper.

Innehåll

[redigera] Könsorgan, människor

Hos människan utmärks skillnaderna mellan könen av ett flertal faktorer, könsorganen är en sådan faktor.

Inre könsorgan hos kvinnor består av: äggstockar (producerar könsceller och könshormon, äggledare (leder ägg till livmodern för befruktning) livmoder (skyddar ett växande foster), slida (införandekanal för spermier, har även sexuell känsel och svällkroppar). De yttre könsorganen består av: inre och yttre blygdläppar (skyddar slidkanalen och är känsliga för beröring vid sexuell stimulans och klitoris (organ för sexuell stimulans).

Mannens inre könsorgan består av: Prostata (producerar sekret), sädesblåsa (samlar spermier och sekret), sädesledare (leder spermier och sekret från sädesblåsa till mynning på penis). De yttre könsorganen består av: Testiklar (producerar spermier och könshormon), pung (skyddar testiklar) penis (organ för införande av spermier i slida, har även sexuell känsel och svällkroppar), ollon (spetsen på penis, organ för sexuell stimulans).

Andra könsfaktorer är könskromosomer (xx för kvinnor, xy för män) och hormonproduktion och hormonbalans. Skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller könshormoner (hög och jämn halt av testosteron för män, lägre och cyklisk halt av östrogen för kvinnor) leder till skillnader i ämnesomsättning, blodvärden, kroppsfett, kroppsbehåring och muskeltillväxt. Vid olika typer av intersexuella tillstånd är en eller flera av de uppräknade faktorerna inte entydigt "kvinnliga" eller "manliga".

[redigera] Biologiska skillnader

[redigera] Hjärnan

Det finns också skillnader mellan kvinnors och mäns hjärnor. Mannnens storhjärna är 8-10% större än kvinnans.[1][2] De har 4% mer hjärnceller än kvinnor och 100 gram mer hjärnvävnad.[3] I kvinnors hjärnor sitter neuronerna mer kompakt speciellt i hjärnans språkcentra.[4] Mäns hjärnaktivitet är mer koncentrerad till den vänstra hjärnhalvan än för kvinnor vars aktivitet är jämnt fördelad mellan hjärnhalvorna.[5] Den vänstra hjärnhalvan är medveten och analytisk medan den högra är omedveten, helhetsuppfattande och spatial.[6]

Forskare har även kommit fram till att män har 6 gånger så mycket grå hjärnsubstans som kvinnor medan kvinnor har 10 gånger så mycket vit hjärnsubstans än mannen.[7] Grå hjärnsubstans används för att gå igenom information medan vit hjärnsubstans används för att konnekta mellan olika processorcentra.

Kvinnor är mer benägna att känna oro än män vilket forskare tror kan bero på skillnader i hjärnans Serotonin-system.[8]


[redigera] Kropp och kön i kulturen

Från 1900-talet har man i bland annat genusforskning och queerteori försökt avskilja aspekter av människans kön som inte har biologiska orsaker. Med upprinnelse i feminismen menar man att mycket av det vi ser som medfödda eller oföränderliga egenskaper som beror på om barnet fötts med manliga eller kvinnliga könsorgan i själva verket till stora delar är ett resultat av social påverkan.

Genusforskare anser ofta att det som förstås med kön omfattar biologiskt men framförallt även socialt kön. I visa fall talar man även om en tredje faktor, könsidentitet, som en slags mentalt kön. Inom queerrörelsen motsätter sig vissa synen på det biologiska könet som något essentiellt och något annat än en social konstruktion, se Judith Butler. Samtidigt finns annan forskning som menar att kön främst bör förstås som resultatet av biologiska faktorer.

Huruvida egenskaper som normativt sett uppfattas som manliga respektive kvinnliga är resultat av social påverkan eller biologiska, medfödda, faktorer är en omdebatterad fråga. Det finns forskning som stödjer båda teserna. Förknippat med frågan är också debatten om jämställdhet, eftersom en biologisk utgångspunkt ofta historiskt sett har använts för att begränsa främst kvinnors livsval. Inom queerteori debatteras också hur en biologisktisk syn på kön resulterar i att homo- och bisexuella personer, såväl som transpersoner, uppfattas som avvikare och därmed förtrycks.

[redigera] Genus

Huvudartikel: Genus (könsbegrepp)

Genus (engelska gender) är det begrepp som används för att försöka förklara vad som formar mannen och kvinnans sociala beteende.

[redigera] Könsidentitet

Huvudartikel: Könsidentitet

Med könsidentitet avses vanligen kärnan i persons psykologiska kön, personens självupplevda kön, sett ur ett psykologiskt, medicinskt och identitetspolitiskt hänseende.

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

  1. ^ Richard J Haier, Rex E Jung and others, 'The Neuroanatomy of General Intelligence: Sex Matters', NeuroImage 25 (2005): 320–327. Page 324 for cerebrum difference of 8–10%.
  2. ^ Michael A. McDaniel, 'Big-Brained People are Smarter: A Meta-Analysis of the Relationship between In Vivo Brain Volume and Intelligence', Intelligence 33 (2005): 337–346.
  3. ^ Frederikse ME, Lu A, Aylward E, Barta P, Pearlson G. (1999) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10601007?dopt=Abstract
  4. ^ Women have greater density of neurons in posterior temporal cortex /Sandra Wittelson / Journal of Neuroscience #15 (1995)
  5. ^ Frederikse ME, Lu A, Aylward E, Barta P, Pearlson G. (1999) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10601007?dopt=Abstract
  6. ^ Sjödén 1998, kap 9: Hjärnans halvor
  7. ^ Richard J Haier, Rex E Jung and others, 'The Neuroanatomy of General Intelligence: Sex Matters', NeuroImage 25 (2005): 320–327. http://uit.no/getfile.php?PageId=1935&FileId=467
  8. ^ http://www.physorg.com/news122122203.html
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6n"
Personliga verktyg
Skapa en bok