Kärralunds gård
Kärralunds gård eller Kärralunds herrgård var en gård som låg i stadsdelen Kålltorp i Göteborg. Gården, som gett namn åt primärområdet Kärralund, skolan Kärralundsskolan och gatorna Kärralundsgatan och Lilla Kärralundsgatan har rötter tillbaka till medeltiden, då kallat Kærre.[1]
Historik
Gården Kärralund kallades ursprungligen Kärra (Kærre) och är känd sedan 1470-talet då väpnaren Bengt Andersson bodde på gården som då hade status av sätesgård.[1]
Via arv och giftermål kom gården att hamna i den inflytelserika släkten Leijonhufvud under början av 1500-talet. Försök gjordes under deras tid som ägare att privatisera markerna upp mot Delsjöarna, men deras försök misslyckades. I domstolshandlingar från Nya Lödöse omnämns för första gången Kierra lun 1596, vilket visar att namnbytet kanske var påtänkt lång tidigare än vad som normalt hävdas. Det högadliga ägandet av Kärra fortsatte under 1600-talet då det var släkten Wrangel som ägde gården men då hade den sedan länge upphört att vara bostad åt de rika familjerna. Det var först när biskopsfamiljen Carlberg köpte gården under början av 1700-talet som gården åter skulle bli hem åt en inflytelserik familj och åt stadens stadsarkitekt Bengt Wilhelm Carlberg.[2]
Carlberg var ansvarig för att permanent ändra gårdens namn till Kärralund, efter en skogslund som han lät fridlysa på gårdens ägor.[3] Efter att han sålt gården och flyttat till granngården Lilla Torp var det köpmän som övertog ägandet. Gustav Bernhard Santesson var den mest betydande av dessa och han ägde gården 1772-1790 och därefter hans änka fram till 1806.[4]
Under en stor del av 1800-talet ägdes Kärralund av först Lars, sedan Isac Claesson som lämnade gården 1883. Emanuel Pettersson ägde under en kortare tid gården innan den betydligt kapitalstarkare David Wemyss köpte upp gården efter Petterssons död. Wemyss uppförde bland annat en helt ny huvudbyggnad.
Efter Herman Silvanders köp av Kärralund 1899 började gården styckas upp för byggandet av villor och jordbruket minskade efterhand i betydelse. Delar av gården såldes 1916 och 1923 till staden Göteborg. Den sista som arrenderade på gården var Otto Albin Berntsson som var trädgårdsmästare och drev en handelsträdgård på gården, han bodde med sin familj på gården från början på 1900-talet till senare delen av 1940-talet. Innan Otto hade flyttat från Kärralund hade gården sedan länge varit under förfall. Den gamla huvudbyggnaden och ekonomibyggnaderna revs 1947 och den nya huvudbyggnaden (Welanderhemmet) försvann 1971.[5]
Lusthuset
Under den tid då Bengt Wilhelm Carlberg levde på Kärralund så uppförde han ett lusthus; det uppfördes någon gång under perioden 1745 till 1772. Det stod på egendomen ända till 1916 då det skänktes till Röhsska museet och sen flyttades på 1950-talet till Örtagården i Botaniska trädgården där det finns kvar ännu. Den lilla byggnaden är av stort kulturhistoriskt värde och har invändiga målningar av mycket hög kvalité.[6]
Området idag
Det mesta på gården revs på 1940-talet och därefter byggde man upp trevåningshus på platsen där ekonomibyggnaderna, trädgårdsmästarens bostad och växthusen stod. På platsen där herrgården stod byggde man upp bland annat Kärralunds Camping (nu mera kallat Lisebergsbyn) och en minigolfbana. Platsen där Welanderhemmet låg ligger nu Broströmsgården och gatan Welandergatan.
Referenser
Noter
- ^ [a b] Ortnamnen i Älvsborgs län, 2. 1909. s. 126. Styffe 1911, s. 144. Almquist 1954-55, s. 228. Lundahl 1961, s. 48. Östenson 1970, s. 159-161. Almquist 1966, s. 6.
- ^ Wilhelmsson ”Kärralund”, s. 3.
- ^ Lindroth 1925 s. 73.
- ^ Wilhelmsson ”Kärralund”, s. 3-4.
- ^ Wilhelmsson ”kärralund”, s. 4-7., Moderna Göteborg, s. 174.
- ^ http://rohsska.se/6126/
Tryckta källor
- Almquist, Jan Eric, Lagsagor och domsagor i Sverige: med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm, 1954-1955.
- Almquist, Jan Eric. ”Den äldsta kända släkttavlan över adliga ätten Krabbe”. Släkt och hävd. Nr 1-2. 1966.
- Lindroth, Hjalmar. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg. Utgiven i 3 häften 1925, 1927, 1929.
- Lundahl, Ivar, Det medeltida Västergötland, Uppsala 1961.
Externa länkar
- Kärralund, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883