Röhsska museet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°42′0.238″N 11°58′24.172″Ö / 57.70006611°N 11.97338111°Ö / 57.70006611; 11.97338111

Röhsska museet sett från taket på Konsthögskolan Valand, 2011.
Röhsska museets huvudingång mot Vasagatan.

Röhsska museet (tidigare Röhsska konstslöjdmuseet) i Göteborg är ett museum för mode, design och konsthantverk. Det invigdes 1916, och var ursprungligen friliggande, men byggdes samman med Slöjdföreningens skola år 1964.[1]

Museet ligger i kvarteret 51 Oppensten[1] i centrala Göteborg vid Vasagatan 37-39, ett kvarter väster om Kungsportsavenyn. I samma kvarter ligger Högskolan för design och konsthantverk, HDK, tidigare kallad Slöjdföreningens skola.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Sverige var sent med att få ett specialmuseum för konsthantverk och design. Röhsska var ett av de senast tillkomna av en rad liknande museer som byggdes runt om i Europa med avsikten att visa det yppersta inom industri- och hantverksproduktion.[2]

I likhet med många andra konstindustrimuseer grundades Röhsska museet med hjälp av privata donationsmedel. Den 10 januari 1901 fick Göteborgs stad av sterbhusdelägarna efter konsul Wilhelm Röhss d.y. ta emot en donation på 250 000 kronor, som möjliggjorde uppförande och inredande av en byggnad för ett konstindustrimuseum i Göteborg. Allt enligt dennes sista önskan. Brodern August Röhss donerade 180 000 kronor den 24 december samma år för inköp till det blivande museets samlingar samt andra ändamål.[3]

Röhsska museet invigdes den 15 september 1916 av landshövding Gustaf Lagerbring.[4]

Museets förste intendent var Axel Nilsson, som deltog i uppbyggnaden av museet. Hans efterträdare: Gustaf Munthe 1924, Göran Axel-Nilsson 1946, Jan Brunius 1972, Christian Axel-Nilsson 1986, Helena Dahlbäck Lutteman 1996, Lasse Brunnström 1998, Elsebeth Welander-Berggren 2000, Ted Hesselbom 2007 samt museets nuvarande chef Tom Hedqvist 2013.[5]

Museibyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Röhsska museet byggdes på tomten mellan Chalmers byggnader på Vasagatan och Slöjdföreningens skola på Kristinelundsgatan. Göteborgs stad bidrog med den centrala tomten. För utformandet av museibyggnaden utlystes en tävling, där landets främsta arkitekter deltog.[6] Det vinnande bidraget ritades 1910 i nationalromantisk anda av Carl Westman (1866–1936), en centralgestalt inom svensk arkitektur. Själva byggnadsmaterialet fick spela en stor roll, vilket är tydligt i museets fasader av handslaget rött tegel, där teglets egenart får tala. Vissa tegelstenar har ett mönster – till exempel tre kronor eller initialerna C W upp- och nedvända. Westman lär själv ha ristat dessa på tegelbruket.

Under de dryga hundra år som Röhsska museet har funnits till har verksamheten gradvis förändrats. Den första byggnaden visade sig vara för liten för verksamhetens omfattning och vid mitten av 1930-talet beslutade man att utöka museet med en mindre tillbyggnad. Även denna gång kom byggnaden att bli tidstypisk. På 1930-talet hade funktionalismen slagit igenom, och det som uppfördes gick helt i denna stil. Melchior Wernstedt ritade en tillbyggnad för tillfälliga utställningar som stod färdig 1937 med stora fönster ut mot Chalmersgatan. Trots den nya byggnaden uppstod med tiden ett behov av ytterligare utökning av lokalytan, och på 1950-talet kom ännu en tillbyggnad. Sven Brolid och Jan Wallinder ritade tillbyggnaden som uppfördes 1957–62 och som än i dag omnämns som Brolidhallen.[7] Tillbyggnaden invigdes den 19 maj 1962. Kostnaden uppgick till cirka 6 miljoner kronor.[8]

Föremålssamling[redigera | redigera wikitext]

Röhsska museet har en omfattande föremålssamling på uppemot 50 000 objekt, fördelade inom kategorierna konsthantverk, design och mode. Huvuddelen av föremålen i samlingen utgörs av äldre svenskt och europeiskt konsthantverk, men också av grekiska och romerska antikviteter samt material från Japan och Kina finns representerade i samlingen. Ända sedan museets stadgar antogs av Göteborgs stadsfullmäktige 1904 har en febril insamlingsverksamhet pågått och redan 1905 skrevs de första föremålen in i museets accessionskatalog. Sedan dess har mellan 50 och upptill 1800 föremål per år samlats in. De första åren köptes framförallt äldre svenskt och europeiskt konsthantverk in, men även kinesiskt och japanskt konsthantverk förvärvades. På 1920-talet började man också köpa in samtida konsthantverk.[9]

Utställningar[redigera | redigera wikitext]

Röhsska museet har cirka 20 utställningshallar. I de flesta visas permanenta utställningar med föremål ur museets egna samlingar, men museet visar också tillfälliga utställningar varje år, både med föremål ur samlingarna och inlånade föremål. Bland de permanenta utställningarna finns museets utställning med kinesiskt konsthantverk och utställningen med japansk form. Dessutom presenteras en unik guld- och silver donation som skänktes till museet av direktör Falk Simon den 10 december 1934. Gåvan var värderad till 400 000 kronor, och innehöll föremål från medeltiden och renässansen samt limoges-emaljer från 1200- och 1300-talen.[10][11]

Museet har också en omtyckt utställning med 1800- och 1900-tals formgivning där många svenska och internationella designklassiker finns utställda. Museet visar ett tiotal tillfälliga utställningar av olika karaktär varje år. De aktuella utställningarna presenteras på museets webbsida.

Utställningen "Vår bostad" visades på Röhsska i samband med museets 25-årsdag den 15 september 1941.[12]

Tillsammans med Göteborgs museum anordnade Röhsska utställningen "Staden och stilen" - som en revy 1848-1948 över livet i staden Göteborg - den 3 maj 1948. Orsaken var att Slöjdföreningens skola firade sitt 100-årsjubileum.[13]

Röhsska och Arkeologiska museet i Göteborg visade 18 mars-20 maj 1973 den mest omfattande egyptiska utställningen av konst och konsthantverk som förekommit i Sverige. Det var i samarbete med Staatliche Museum Berlin, där 525 föremål bildade 4 000 års historia. "Gudar och människor vid Nilen" var namnet på utställningen.[14]

Röhsska Konstslöjdmuseets Vänner[redigera | redigera wikitext]

Röhsska Konstslöjdmuseets Vänner är en sammanslutning för personer som är intresserade av konsthantverk och design. Den bildades 1917 med prins Eugen som hedersordförande. Föreningens ändamål är att ”inköpa värdefulla konstslöjd-föremål” att ”såsom gåfva överlämnas” till detta museums samlingar.[15] Så hette det i Vänföreningens ursprungliga stadgar, som fortfarande gäller.

Torsten och Wanja Söderbergs pris[redigera | redigera wikitext]

Röhsska museet har sedan 1994 delat ut det årliga Torsten och Wanja Söderbergs pris för nyskapande och framstående gärning inom konsthantverk, design och mode i Norden. Priset instiftades med anledning av etthundraårsdagen av Torsten Söderbergs födelse den 4 november 1894. Varje år i november presenterar Röhsska museet en utställning med pristagaren.

Nationellt uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Röhsska museet tilldelades 1997 av staten ett nationellt ansvar för museernas samordning av design och konsthantverk.[16]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 104
  2. ^ ”Historik | Röhsska museet”. http://rohsska.se/historik/1303/. Läst 13 oktober 2014. 
  3. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 76
  4. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 88
  5. ^ ”Historik | Röhsska museet”. http://rohsska.se/historik/1303/. Läst 13 oktober 2014. 
  6. ^ Rasmus Waern, Röhsska museet : byggnadens historia, Ingår i: Konsthistorisk tidskrift. - Stockholm : Scandinavian University Press, 1932-. - ISSN 0023-3609. ; 1992 (61:4), s. [173]-189 : ill.
  7. ^ ”Historik | Röhsska museet”. http://rohsska.se/historik/1303/. Läst 13 oktober 2014. 
  8. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 135
  9. ^ ”Samlingen | Röhsska museet”. http://rohsska.se/historik/vara-samlingar/1315/. Läst 13 oktober 2014. 
  10. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 102
  11. ^ Göran Axel Nilsson, Falk Simons donation : en samling äldre silverföremål i Röhsska konstslöjdmuseet, Göteborg : Röhsska konstslöjdmuséet, 1958
  12. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 109
  13. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 116
  14. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 152
  15. ^ Röhsska Konstslöjd Museet - årstryck 1960, Göteborg 1960, s. 41
  16. ^ http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Ovriga-dokument/Ovrigt-dokument/Rohsska-museet_GN02Kr306/?text=true

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982
  • Manne Ekman, artikel i Göteborgs-Posten, 28 augusti 2002
  • Elsebeth Welander-Berggren, artikel på engelska, www.gotheborg.com

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]