Göteborgs botaniska trädgård
Göteborgs botaniska trädgård eller Botaniska ligger i stadsdelen Änggården- på den tidigare egendomen Stora Änggården - och invigdes i och med jubileumsutställningen 1923. Parken är unik i Sverige på så vis att den är fristående från ortens universitet. Den är idag en av de största botaniska trädgårdarna i världen och ytan omfattar hela 175 hektar. Då ingår också delar av Änggårdsbergens naturreservat (med totalt 320 hektar),[1] där trädgården bland annat har sitt arboretum som är en vetenskapligt ordnad beståndsplantering av träd. Den egentliga trädgården är 40 hektar stor, varav ungefär halva ytan upptas av sammanhängande planteringar.
Botaniskas symbol är en vitsippa.
Innehåll |
[redigera] Historik
Parken tillkom på initiativ av Göteborgs stadsfullmäktige och planlades av Rutger Sernander. Trädgården anlades under ledning av Carl Skottsberg, som även blev den förste föreståndaren, som prefekt den 1 juli 1919 och därefter inom kort som professor. Anläggningen bekostades i huvudsak genom ett anslag ur Charles Felix Lindbergs donationsfond med cirka 2,2 miljoner kronor, såsom ett speciellt minne över donatorn. Tomtmarken samt vissa äldre byggnader har upplåtits av Göteborgs stad. Stadsfullmäktige fattade beslut om att anlägga Botaniska den 10 juni 1915, arbetena påbörjades 1916, naturparken öppnades för allmänheten den 2 maj 1919 och kulturområdena 8 juli[2] 1923.[3] Namnet föreslogs 1912 och beslöts 1915.
År 1998 överfördes trädgården från Göteborgs kommun till Västra Götalandsregionen.
År 2003 valdes Göteborgs botaniska trädgård till Sveriges vackraste park i en svensk variant av den internationella omröstning som initierats av Briggs & Stratton, ett av världens ledande företag i trädgårdsmaskiner. Det var första gången tävlingen arrangerades i Sverige.
[redigera] Parken
Trädgården är mycket varierad och uppbyggd i kuperad terräng, där det har varit möjligt att avgränsa och kontrastera olika anläggningar mot varandra. Särskilt ska nämnas den dramatiska klippträdgården, som med sina drygt 5 000 arter är en av de största och erkänt vackraste i världen. Vidare finns Japandalen, vilken skapades på 1950-talet av dåvarande intendenten Tor Nitzelius och består av värdefullt vildinsamlat material från Ostasien, rhododendrondalen med bortåt 500 arter och kultursorter av rhododendron, lökgården som rymmer en av världens största kollektioner av vildinsamlade lökväxter, örtagården och de frodiga perennsamlingarna. Dessutom har Göteborgs botaniska trädgård gått i bräschen för en ny syn på annuella planteringar, det så kallade sommarblomskonceptet.
På friland odlas cirka 16 000 olika arter. Därtill kommer ungefär 4 000 arter som odlas i trädgårdens växthus, som bland annat rymmer Sveriges största orkidésamling med 1 500 arter. I växthusen kan man också beskåda Påsköträdet (Sophora toromiro), som är utrotat i naturen men har räddats kvar i kultur tack vare botaniska trädgården i Göteborg.
[redigera] Byggnader
- Kontorsbyggnaden är ritad av arkitekten Arvid Bjerke och stod färdig 1926. 1936 byggdes det till med en flygel för herbariet.
- Båtsmanshuset som också kallas Blå huset är ett timmerhus som ursprungligen uppfördes 1794 nedanför Stigbergstorget, ungefär där Amerikaskjulet nu ligger. 1917 revs det för att återuppbyggas två år senare i Botaniska intill Bambulunden. Idag används det som personalbostad.
- Lusthuset i Örtagården är från senare delen av 1700-talet och ritades av stadsarkitekten Bernhard Carlberg till hans egna trädgård på landeriet Kärralund. Sin nuvarande placering i Botaniska fick det 1959 efter att under en period ha stått i en trädgård mitt emellan Röhsska museet och dåvarande Slöjdföreningens skola.
- Stora Änggården är en gul villa från 1812 som ligger strax ovanför växthusen. 1919 renoverades den och återgavs då sitt ursprungliga yttre under överinseende av arkitekten var Sigfrid Ericson. Idag fungerar huset som personalbostad.
- Botaniska institutionen, tillhörande Göteborgs universitet, stod klar 1971 och ritades av arkitekterna Stig Hansson och Walter Kiessling.[4]
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Naturvårdsenheten, Västra Götalands län
- ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Björn Harald, Axel Möndell, Doug. Wallhäll, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Göteborg 1952 s. 454
- ^ Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 196
- ^ Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 211
[redigera] Tryckta källor
- Celander, Rigmor; Holmberg Mona, Celander Rigmor (1996). Nordiskt ljus och italiensk hetta: sommarblommor à la Göteborgs botaniska trädgård. Göteborg: Göteborgs botaniska trädgård. Libris 7762110. ISBN 91-87068-26-5 (inb.)
- Neuendorf, Magnus; Johansson Ingemar botanist, Erlandsson Marianne (2002). Halva världens växter: en bok om växthusen i Göteborgs botaniska trädgård. Göteborg: Göteborgs botaniska trädgård. Libris 8433107. ISBN 91-87068-34-6
- Hvar 8 dag : illustreradt magasin, [7 oktober 1923 - 28 september 1924], D F Bonnier, Göteborg 1924, s. 614ff
[redigera] Vidare läsning
- Aldén, Björn (1983). Guide över arboretet i Göteborgs botaniska trädgård. Del 1, Asien. [Göteborg]. Libris 8205889
- Aldén, Björn (2006). Landskapsarboretet i Göteborgs botaniska trädgård: där natur och kultur går hand i hand. Göteborg: Göteborgs botaniska trädgård. Libris 10243577. ISBN 91-87068-42-7
- Brodin, Louise; Johansson Ingemar botanist, Nordin Ingvar, Berg Håkan (2008). Sådan kärlek till blommor. Sävedalen: Warne. Libris 10795815. ISBN 978-91-85597-11-6 (inb.)
- Bäwerholm, Carianne; Heed Ylva (1990). Naturstig. Göteborg: Göteborgs botaniska trädgård. Libris 7762099. ISBN 91-87068-15-X
- Eriksson, Folke (1991). Göteborgs botaniska trädgård: liv och utveckling 1914-1991. Göteborgs stads skrifter, 1102-6022 ; 1. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592842. ISBN 91-7029-080-6 (inb.)
- Fredriksson, Allan; Aldén Björn (1992). Det blommar i Botaniska: ett år med Alfred i Göteborgs botaniska trädgård. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592871. ISBN 91-7029-109-8 (inb.)
- Larsson Eva-Lena, red (2010). Gröna rehab: Göteborgs botaniska trädgård. Göteborg: Göteborgs botaniska trädgård. Libris 11875748. ISBN 91-87068-51-6 (inb.)
- Göteborgs botaniska trädgård; Lyon Anders (1990). Plan för utveckling av Göteborgs botaniska trädgård under 1990-talet. Göteborg: Göteborgs botaniska trädgård. Libris 7762100. ISBN 91-87068-16-8
- Johansson, Ingemar (2000). Örtagården. Göteborg: Göteborgs botaniska trädgård. Libris 7762116. ISBN 91-87068-32-X
- Skottsberg, Carl (1920). Göteborgs botaniska trädgård: handledning för besökare av naturparken. Göteborg. Libris 1658566
- Stensett: det inre ögats syn : [stenskulptur i Göteborgs botaniska trädgård, Vänersborgs stad med parker]. Göteborg. 1997. Libris 2513340
[redigera] Externa länkar
|
|||||
|
|||||
