Karaktär
Karaktär betecknar en persons, plats eller situations kännetecken, egenskaper eller läggning, sådant som "karakteriserar" personen, platsen, föremålet eller situationen.
Etymologi
Ordets etymologi härleds till grekiska, χαϱακτήϱ, ’det som är inristat’, ett ord som sedermera lånades in i latinet. Till svenskan kom ordet troligen som ett inlån från franskan. Det började dyka upp i svensk skrift under andra halvan av 1600-talet och användes redan då i betydelserna "skrivtecken", "karttecken", "kännetecken" och egenskaper som utmärker en person eller sak. [1]
Anglicism
På grund likheten med engelskans "character", har ordet under 2000-talet oegentligt börjat användas i svenskan som en synonym till "rollfigur", "litterär figur" (till exempel romanfigur), "seriefigur" eller "spelfigur". De betydelserna kan ordet "character" ha i engelska språket, men en sådan användning betraktas av Språkrådet i Sverige och TT-språket som en icke önskvärd anglicism.[2][3] (se Halvspråkighet)
Se även
- Personlighet
- Persona (latinskt ord)
- Karaktärsskådespelare
- Karaktärsstycke
- Dramatis personae
- Rollperson
Referenser
- ^ Svenska Akademiens ordbok: KARAKTÄR Länkad 2011-12-29
- ^ Institutet för språk och folkminnen: Språkrådgivning: Engelska och svengelska ord: karaktär Länkad 2014-06-08
- ^ Sökningen "karaktär". TT-språket, april 2004. Läst 2012-04-06.
Externa länkar
Wiktionary har ett uppslag om karaktär.
