Katarina av Navarra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Katarina av Navarra, född 1468, död 1518, var en monark av Navarra (drottning), Gandia, Montblanc och Peñafiel (hertiginna) och Foix, Bigorre och Ribagorza (grevinna) och Béarn (vicegrevinna).

Katarina var dotter till Gaston av Foix och Magdalena av Valois (som var syster till Ludvig XI av Frankrike), och sondotter till drottning Eleonora av Navarra. Hennes bror efterträdde deras farmor 1479 under deras mors förmyndarskap och då han dog 1483 efterträdde hon honom medan deras mor kvarstod som regent fram till 1494. Katarinas ämbete ifrågasattes av hennes farbror Johan av Foix på grund av hennes kön, trots att den saliska lagen inte gällde i Navarra, vilket ledde till ett inbördeskrig (1483-92). Katarina gifte sig 1484 med Johan d'Albret, som kröntes till hennes medregent. År 1494 kidnappades hennes mor av Ferdinand II av Aragonien; då modern dog som Ferdinands gisslan 1504 utbröt krig med Aragonien (1506-08).

Katarina ville sluta en allians med Frankrike genom ett äktenskap mellan hennes son och en dotter till den franske monarken. För att förhindra detta erövrade Ferdinand av Aragonien år 1512 Navarra. Katarina flydde till Frankrike då huvudstaden Pamplona erövrades 25 juli 1512. 23 mars 1513 förklarades Ferdinand för monark i Navarra av rådet i Pamlona. Endast den fransktalande delen av Navarra norr om Pyrenéerna bevarade sin självständighet, medan övriga delen sedan dess tillhört Spanien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia


Företrädare:
Frans av Navarra
Monark av Navarra
1483-1518
Efterträdare:
Henrik II av Navarra