Katarinapalatset
Katarinapalatset är ett rokokopalats och sommarresidens för de ryska tsarerna, beläget i staden Tsarskoje Selo, 25 km sydöst om Sankt Petersburg i Ryssland.
Historia
Residenset härstammar från 1717 då Katarina I av Ryssland gav i uppdrag åt den tyske arkitekten Johann Friedrich Braunstein att rita ett sommarresidens efter hennes tycke och smak.
1752 bestämde dock Elisabet av Ryssland att hennes mors palats skulle rivas och ersättas med en ännu pampigare byggnad. Bartolomeo Rastrelli ritade den nya byggnaden, och den 30 juli 1756 kunde den invigas. Vid palatset anlades även en vidsträckt trädgårdsanläggning.
Trots att palatset oftast förknippas med Katarina den stora (därav namnet) tyckte hon själv att palatsets arkitektur var gammalmodig. När hon besteg tronen 1762 skulle ett par av statyerna i palatset täckas av guld i enlighet med kejsarinnan Elisabets sista önskan; Katarina avbröt då allt arbete när hon blev informerad om vad arbetet skulle kosta. Katarina lät inreda sina egna rum i palatset i nyklassisk stil.
Efter Katarina den storas död 1796 blev palatset aldrig bebott igen. De följande härskarna föredrog det närliggande Alexanderpalatset, men Katarinapalatset bevarades omsorgsfullt som en hyllning till minnet av kejsarinnorna Elisabet och Katarina.
Under andra världskriget blev Katarinapalatset liksom Alexanderpalatset avsiktligt förstört av de tyska trupperna, men det har återställts efter kriget.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Katarinapalatset.
