Katarina I av Ryssland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Katarina I av Ryssland
Katarina I av Ryssland
Regeringstid 1725-1727
Företrädare Peter I
Efterträdare Peter II
Gemål Peter I
Ätt Romanov
Föräldrar Samuel Skavronsky
Elisabeth Moritz
Född 15 april 1684
Moskva
Död 17 maj 1727 (43 år)

Katarina I av Ryssland (ry: Екатерина I, transkriberat Jekaterina I), född 15 april 1684, död 17 maj 1727, var sin make Peter I:s medregent från 1724 till hans död följande år, och blev sedan ensam regent, den första kvinnan på den ryska tronen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Katarina föddes som Marta Elena Skowronska och var dotter till en livländare, Samuelis Skavronskis. (Berättelsen att hon varit dotter till den i Västergötland bosatte svenske kvartermästaren Rabe saknar all grund.)

Katarina kom tidigt i främmande personers vård och blev 1702 gift i Marienburg (i Livland) med en svensk soldat, dåvarande ryttaren vid livländska adelsfanan Johan Kruse (eller Cruhs). Strax efter bröllopet togs Marienburg genom kapitulation. Katarina bortfördes som segrarens byte och kom, efter att ha passerat ett par mellanhänder, till furst Mensjikov.

När Kruse 1708 (då "förare") ville ingå nytt äktenskap, med en änka Sofia Richter, meddelade han inför konsistoriet i Pärnu i nuvarande Estland, enligt dess ännu i behåll varande protokoll, att Katarina var köpmansdotter från Polen (antagligen Litauen eller polska Livland), och en major von Heinen berättade i en till konsistoriet insänd skrift, att han efter Dorpts (Dorpat? Svenskt namn för den gamla universitetsstaden Tartu i Estland) kapitulation (1704) sett Katarina i Narva, att hon då varit hos "Menschenkopf" (Mensjikov) och med denne haft två barn samt att hon inte ville återknyta förbindelsen med sin förste man, "emedan hon nu hade det så bra som en prinsessa". 1710 var Kruse sergeant vid överste Karl Nieroths regemente, och det är antagligt, att han med detta regemente vid Revals (Tallinn) kapitulation (28 september 1710) råkade i rysk fångenskap. Hans senare öden är inte kända.

Hos Mensjikov fick tsar Peter den store se Katarina. Fängslad av hennes skönhet och vinnande sätt, tog Peter henne till älskarinna, och hon förstod att med klok beräkning göra sig oumbärlig. Hon övergick 1703 till rysk-ortodoxa kyrkan och fick därvid namnet Katarina Aleksejevna (namnet Aleksejevna fick hon efter tronföljaren Aleksej, som var hennes dopfadder). 1707 blev hon hemligt förmäld med Peter och födde honom (förutom några i späd ålder avlidna barn) 1708 dottern Anna (sedermera förmäld med den i Sveriges historia bekante Karl Fredrik av Holstein-Gottorp) och 1709 dottern Elisabet (sedermera rysk tsarinna).

Hon följde Peter 1711 i det turkiska kriget och räddade genom sin rådighet den ryska hären från fullkomlig undergång, när den av turkarna blivit omringad vid Pruth. Hon deltog nämligen i förhandlingarna mellan ryske befälhavaren och storvesiren, vilken med mutor förmåddes sluta fred. Peter visade sin tacksamhet genom att 1713 offentliggöra sitt giftermål med henne. 1718 blev hon förklarad för tsarinna och 1724 krönt i Moskva.

Efter Peters död, 1725, blev den av honom till hans efterträdare bestämda Katarina med Mensjikovs hjälp utropad till monark. Som sådan har hon lämnat ett dåligt eftermäle. Mensjikov, med vilken Katarina åter trädde i ett intimt förhållande, var Rysslands verklige monark samt regerade despotiskt och utan duglighet. Den ynnest Katarina slösade på sin måg och det holsteinska partiet var förhatlig för ryssarna. Hovet var en skådeplats intriger och utsvävningar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Katarina I av Ryssland.
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.


Föregångare:
Peter den store
Kejsarinna av Ryssland (Monark)
17251727
Efterträdare:
Peter II
Föregångare:
Jevdokija Lopuchina
Kejsarinna av Ryssland (Gemål)
1711-1725
Efterträdare:
Sofia av Anhalt-Zerbst

Källor[redigera | redigera wikitext]