Sankt Petersburg
Från Wikipedia
- Uppslagsordet Petersburg leder hit. För andra betydelser, se Petersburg (olika betydelser).
| Sankt Petersburg (Санкт-Петербург) | |||
| Leningrad, Petrograd | |||
| Stad | |||
 |
|||
|
|||
| Etymologi: efter Sankt Peter, ett helgon | |||
| Land |  Ryssland |
||
|---|---|---|---|
| Delstat | Nordväst | ||
| Flod | Neva | ||
| Koordinater | |||
| Area | 606 km² | ||
| Befolkning | 4 568 000 (2008) | ||
| Befolkningstäthet | 7 538 /km² | ||
| Grundad | 1703 | ||
| Datum | 27 Maj | ||
| Borgmästare | Valentina Matviyenko | ||
| Postnummer | 190000–199406 | ||
| Riktnummer | +7 812 | ||
 |
|||
| Webbplats: http://eng.gov.spb.ru/ | |||
.png)
Sankt Petersburg (ryska Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 1914–1924 Petrograd; 1924–1991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.
Sankt Petersburg är Rysslands näst största stad med totalt 4 568 047 invånare (1 januari 2008)[1] inom gränsen för dess federala stadsområde, inklusive bland annat Kolpino, Kronstadt och Pusjkin. Stadens guvernör är Valentina Matvijenko (2007).
Innehåll |
[redigera] Historia
Sankt Petersburg grundades av den ryske tsaren Peter den store år 1703, i närheten av den plats där den ryske hjälten Alexander Nevskij år 1240 enligt ryska helgonlängder hade besegrat en mäktig svensk här. Staden kallades ursprungligen Petersburg efter grundaren tsar Peter. Först senare tillfogades ett Sankt i överförd syftning på aposteln Petrus.
Det strategiska läget vid Östersjön gynnade stadens utveckling. Sankt Petersburg var avsett att bli — och blev snart — Rysslands "fönster åt väst", ett ryskt centrum för moderna västerländska idéer.
År 1712 övertog Sankt Petersburg huvudstadsfunktionen från Moskva, och staden förblev säte för den ryska makten fram till 1918 (utom 1728—32), då Moskva i skuggan av den ryska revolutionen och första världskriget åter utsågs till huvudstad.
Staden hette Petrograd mellan 31 augusti 1914 och 24 januari 1924; staden bytte namn när första världskriget hade brutit ut, eftersom man inte ville att huvudstaden skulle ha ett tyskklingande namn när man stred mot tyskarna. Tre dagar efter Lenins död döptes staden om till Leningrad.
[redigera] Belägringen av Leningrad
Under andra världskriget belägrades Leningrad från och med september 1941 till och med januari 1944, och över en miljon människor, de flesta civila, dog. Merparten avled inte av de tyska granaterna och bombplanens räder utan av svält och kyla, främst under den kalla vintern 1941‑42, då det dog upp till 4 000 människor per dag i staden. Landområdena omkring Leningrad var avskurna av tyskar och finländare, och den enda flyktvägen gick över Ladogasjön. I början av 1943 bröts blockaden och belägringen till stor del, även om det tyska artilleriet fortsatte att bombardera staden med granater ett år till. Händelsen är känd som de niohundra dagarna.
I juli 1991 återinfördes stadens gamla tyska namn Sankt Petersburg efter en folkomröstning. Det officiella namnet på området kring Sankt Petersburg är dock fortfarande Leningradskaja oblast ("Leningrads län").
[redigera] Namnhistoria
| 1703—1914 | Sankt Petersburg |
| 1914—1924 | Petrograd |
| 1924—1991 | Leningrad |
| 1991— | Sankt Petersburg |
I Sverige användes på 1800-talet det ursprungliga namnet: Petersburg utan epitet.
Ett annat namn, som framför allt använts i Finland (bl a av marskalken president Gustaf Mannerheim) är "Nevastaden".
[redigera] Ekonomi
Staden är huvudcentrum för maskinutveckling, inklusive kraftverksutrustning, maskiner, varv, verktygstillverkning, metallurgi, kemikalier, tryckerier och som en av de största hamnarna i Östersjön.
Monetnyj Dvor är vid sidan av Goznak i Moskva den enda platsen i Ryssland som tillverkar mynt, medaljer och märken.
Ford började utveckla bilar här år 2002, Toyota bygger fabriker i en av förorterna, och den ryska regeringen förhandlar med General Motors och Nissan om bygglov för dessa nära staden.
År 2006 nådde Sankt Petersburgs ekonomi en volym på mer än 6 miljarder amerikanska dollar och planerar att nå 8 miljarder år 2008.
Även energijätten Gazprom planerar att flytta sitt huvudkontor till staden och håller på att bygga en skyskrapa på över 300 m vid floden Neva.
[redigera] Klimat
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
[redigera] Administrativ indelning
Sankt Petersburg är indelad i arton stadsdistrikt.
| Stadsdistrikt | Antal invånare | |
|---|---|---|
| 9 oktober 2002[2] | 1 januari 2008[1] | |
| Admiraltejskij | 187 837 | 169 055 |
| Frunzenskij | 405 274 | 391 580 |
| Kalininskij | 469 409 | 458 795 |
| Kirovskij | 338 820 | 323 297 |
| Kolpinskij | 175 396 | 182 033 |
| Krasnogvardejskij | 336 342 | 324 923 |
| Krasnoselskij | 305 129 | 303 886 |
| Kronsjtadtskij | 43 385 | 42 702 |
| Kurortnyj | 67 511 | 67 843 |
| Moskovskij | 275 884 | 272 964 |
| Nevskij | 438 061 | 436 097 |
| Petrodvortsovyj | 115 318 | 116 037 |
| Petrogradskij | 134 607 | 123 089 |
| Primorskij | 393 960 | 412 194 |
| Pusjkinskij | 101 655 | 121 134 |
| Tsentralnyj | 236 856 | 216 888 |
| Vasileostrovskij | 199 692 | 193 963 |
| Vyborgskij | 419 567 | 411 567 |
| TOTALT | 4 661 219 | 4 568 047 |
Petrodvortsovyj inkluderar Lomonosovskij, som var ett eget stadsdistrikt 2002. Det federala stadsområdet inkluderar inte bara Sankt Petersburg, utan även ett antal andra städer och orter under denna stads administration. Se tabell nedan.
[redigera] Orter under stadens administration
Det federala stadsområdet inkluderar, förutom Sankt Petersburg, även trettio andra mindre städer och orter. Dessa motsvarade 12,50 % av områdets totala befolkning, 582 745[2] invånare av totalt 4 661 219[2] invånare vid folkräkningen 2002.
| Stad/Ort | Antal invånare 9 oktober 2002[2] |
|---|---|
| Kolpino | 136 632 |
| Pusjkin | 84 628 |
| Peterhof | 64 791 |
| Krasnoje Selo | 44 081 |
| Kronstadt (Kronsjtadt) | 43 385 |
| Systerbäck (Sestroretsk) | 40 287 |
| Lomonosov | 37 776 |
| Metallostroj | 25 675 |
| Sjusjary | 15 843 |
| Pavlovsk | 14 960 |
| Strelna | 12 751 |
| Pargolovo | 12 225 |
| Terijoki (Zelenogorsk) | 12 074 |
| Pontonnyj | 9 199 |
| Pesotjnyj | 6 487 |
| Levasjovo | 4 095 |
| Lisij Nos | 2 563 |
| Repino | 2 011 |
| Beloostrov | 1 690 |
| Tjarlevo | 1 556 |
| Molodezjnoje | 1 437 |
| Sapernyj | 1 401 |
| Petro-Slavjanka | 1 337 |
| Aleksandrovskaja | 1 184 |
| Solnetjnoje | 1 161 |
| Ust-Izjora | 1 152 |
| Komarovo | 1 062 |
| Smoljatjkovo | 568 |
| Usjkovo | 482 |
| Serovo | 252 |
[redigera] Transport
.jpg)
Staden är ett stort transportnav.
[redigera] Sjöfart
Hamnar finns i Finska viken, i Östersjön (via kanaler) samt i floden Neva. Staden är terminal för Volga‑Östersjönvattenvägen som kopplar samman Östersjön med Svarta havet.
[redigera] Landsvägar
Sankt Petersburg är centrum för lokala bilvägtransporter.
En ringväg runt staden är under byggnad 2009.
Staden har ett välutvecklat kollektivtransportsystem, bl a ett spårvagnsnät, som räknas ha världens längsta sammanlagda spårlängd. Sankt Petersburgs tunnelbana öppnades år 1955 och omfattade 2007 fyra linjer.
[redigera] Järnvägar
Sankt Petersburg har sex stora järnvägsstationer för tåg i olika riktningar:
- Baltijskij järnvägsstation mot Baltikum
- Vitebskij järnvägsstation
- Ladozjskij järnvägsstation
- Moskovskij järnvägsstation mot Moskva
- Varsjavskij järnvägsstation (terminal och museum) mot Warszawa
- Finlandskij järnvägsstation mot Finland
Till Finland finns det reguljära järnvägsförbindelser till Helsingfors via Viborg (på den ryska sidan) och till Kouvola och Lahtis. Dessa linjer körs med de två gamla Repin- och Tolstoj-tågen, jämte det moderna Sibelius.
[redigera] Flyg
Flyg till Sankt Petersburg går till Pulkovo flygplats, som har både inrikes och internationell trafik.
[redigera] Sevärdheter
- Eremitaget
- Peter-Paulfästningen
- Nevskij prospekt
- Mariinskij-teatern
- Uppståndelsekyrkan
- Isakskatedralen
- Kryssaren Avrora
- Grand Hotel Europe
Strax utanför Sankt Petersburg ligger de storslagna slotts- och parkanläggningarna Peterhof ("Rysslands Versailles") och Tsarskoje Selo som var sommarresidens åt de forna tsarerna.
[redigera] Hotell, restauranger och uteliv
Sankt Petersburg har ett rikt kulturliv och nattliv, speciellt för den som kan ett par ord ryska. Det är bra att åtminstone kunna stava sig genom ryska alfabetet, då blir många ord läsbara eftersom det finns många lånord i språket, främst tyska.
Några populära ställen:
- Club Datcha (Dymskaja Ulitsa, till höger om Gostinij Dvor när man kommer från Nevskij Prospekt)
- Cafe Idiot (Naberezjnaja Reki Moiki 82), som är känt för Borsjtj och att alltid bjuda på en "complimentary vodka" oavsett andra beställningar.
[redigera] Sport
Det ryska topplaget FC Zenit Sankt Petersburg är det enda ryska topplag som kommer från Sankt Petersburg. FC Zenit spelar sina hemmamatcher på Petrovsky Stadium, som ligger på Petrovskijön, 2-g (ryska:Петровский остров, 2-г). Zenit, som spelar i Ryska Premier League blev mästare 2007, och året därpå vann laget UEFA-cupen 2007-2008 och UEFA Super Cupen.
[redigera] Vänorter
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Sankt Petersburg.
[redigera] Källor
- ^ [a b] Tjislennost naselenija rossijskoj federatsii, po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam, na 1 janvarja 2008 goda (Publikation utgiven av ROSSTAT), Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2008.
- ^ [a b c d] Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda , Invånarantal för Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. (excelfil)
