Kinas rymdprogram

Från Wikipedia
Fil:Long March.jpg
Bärraketen Chang Zheng 2F vid Jiuquans satellituppskjutningscenter i Inre Mongoliet.

Kinas rymdprogram startades 1955 av Folkets befrielsearmé och vetenskapsmän som Qian Xuesen deltog i projektet. Idag lyder rymdprogrammet under den civila organisationen Kinas nationella rymdstyrelse.

Kinas rymdprogram består av flera delar såsom utforskning av månen genom Chang'eprogrammet, bemannade rymdfärder inom Shenzhouprogrammet och en serie av bärraketer till samtliga program i raketserien Chang Zheng. Några viktiga passerade milstolparna är den första bemannade rymdfärden 2003, uppskjutningen av den första rymdstationen 2011 och första obemannade landningen på månen 2013. Viktiga framtida aktiviteter är första markprovet från månen till jorden 2017, första farkosten landar på Mars 2021, etablering av en permanent rymdstation 2022, första bemannade landning på månen 2036 och en eventuell bemannad resa till Mars.

Rymdraketbaser

Uppskjutning av en Chang Zheng 3BXichangs satellituppskjutningscenter.

Det kinesiska rymdprogrammet innehar följande rymdraketbaser för uppskjutningar:

Rymdfarare

Kinesiska rymdfarare benämns i västvärlden taikonauter, för att skilja dem från amerikanska astronauter och ryska/sovjetiska kosmonauter. Namnet kommer från "taikong" (太空) som betyder yttre rymden. Kineserna själva använder benämningen yuhangyuan (宇航员), vilket kan översättas till rymdnavigatör.

Bemannade rymdresor

Modell av rymdkapseln Shenzhou 5 som användes 2003 för Kinas första bemannade rymdresa.
Huvudartikel: Shenzhouprogrammet

1992 beslutades att genomföra Shenzhouprogrammet som syftar till att etablera Kina som en rymdnation med bemannade rymdresor. Det var inom Shenzhouprogrammet som Kina 2003 genomförde den första bemannade rymdresanmed Shenzhou 5, och den första rymdpromenaden 2008 med Shenzhou 7.

Rymdstation

Den första kinesiska rymdstationen Tiangong 1 skötts upp 2011 och ett tre olika rymdkapslar har dockat till Tiangong 1. Under 2016 ska Tiangong 1 ersättas av Tiangong 2 med planerad uppskjutning i september 2016. En permanent rymdstation är planerad börja etableras 2018 och vara i drift runt 2022.[1][2]

Månen

Datormodell av Kinas första rymdson Chang'e 1
Huvudartikel: Chang'eprogrammet

I det Kinesiska månutforskningsprogrammet Chang'eprogrammet utforskas månen genom en serie uppdrag där slutligen prover ska hämtas på månen för att fraktas tillbaka till jorden. Med Chang'e 3 landsattes 2013 rovern Yutu. 2017 planeras Chang'e 5 landa på månen för att överföra markprover till jorden.

Rymdraketen Chang Zheng 9 som håller på att utvecklas ska kunna användas för framtida bemannade resor till månen. Kina har planer för en framtida bemannad bas på månen.[3] Första bemannade resan till månen är planerad 2036.[2]

Mars

Kina har intentioner att skicka sin första farkost till mars 2020, och då även landsätta en rover.[3][1] Farkosten förväntas nå Mars 2021.[2]

Kronologisk ordning

Yang Liwei som 2003 gjorde Kinas första bemannade rymdfärd med Shenzhou 5.

1950-talet

  • 1955 - Rymdprogrammet startar.

1970-talet

  • 1970 - Den första raketen med en satellit, Dong Fang Hong I skjuts upp för att kretsa runt jorden i 26 dagar.
  • 1979 - De första rymdfararna börjar tränas.

1990-talet

  • 1990 - Den första bemannade raketen med djur skjuts upp med växter och djur, bl.a. råttor och marsvin.
  • 1999 - Första uppskjutningen i Shenzhouprogrammet, Shenzhou 1, utfördes.

2000-talet

2010-talet

Referenser

Noter