1990

Från Wikipedia

1990 - MCMXC 19 år sedan
År 1987 | 1988 | 1989 1990 1991 | 1992 | 1993
Årtionde 1970-talet | 1980-talet 1990-talet 2000-talet | 2010-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Manga | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1990
Epok: Nutiden från 1989	Regent: Carl XVI Gustaf kung från 1973
Ärkebiskop: Bertil Werkström 1983-1993	Statsminister: Ingvar Carlsson 1986-1991
Finland 1990
Epok: Nutiden från 1982	Regent: Mauno Koivisto president 1982-1994
Ärkebiskop: John Vikström 1982-1998	Statsminister: Harri Holkeri 1987-1991
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	146 – 147
Buddhistisk kalender	2534
Judisk kalender	5750 – 5751
Muslimsk kalender	1410 – 1411
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1368 – 1369
Sakakalendern (Indien)	1912 – 1913
Thailändsk solkalender	2533

1990 var ett vanligt år som började på en måndag och det första året på decenniet 1990-talet.

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna 3.1 Första kvartalet 3.2 Andra kvartalet 3.3 Tredje kvartalet 3.4 Fjärde kvartalet 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 2 januari - De svenska tidningarna Kvällsposten och I dag slås ihop.
• 10 januari - Sveriges finansminister Kjell-Olof Feldt presenterar sitt sista budgetpaket.
• 12 januari - Ingela Thalén blir svensk socialminister.
• 25 januari - Den svenska "Valpskatten" på handel med värdepapper, som infördes 1987, avskaffas då en stor del av handeln har flyttat utomlands.
• 29 januari - En månadslång konflikt i de svenska bankerna stänger alla bankkontor.
• 31 januari - McDonald's öppnar sin första restaurang i Moskva.
• 6 februari - Den första svenska hjärt-lung-transplantationen genomförs.
• 8 februari - Finansminister Feldt lägger fram ett bistert krisprogram som kritiseras från de flesta håll. Det innehåller löne-, pris-, hyres- och kommunalskattestopp samt strejkförbud.
• 11 februari - Nelson Mandela friges efter 27 år i fängelse.
• 12 februari - En mindre svensk regeringsombildning genomförs, varvid Mona Sahlin och Rune Molin blir statsråd.
• 15 februari - Den socialdemokratiska svenska regeringen avgår efter att förslaget om lönestopp har avslagits av riksdagen.
• 16 februari - Kjell-Olof Feldt avgår som svensk finansminister.
• 19 februari - Ingvar Carlsson får i uppdrag att bilda en ny regering.
• 20 februari - Berlinmuren är nu nerriven mellan gamla riksdagshuset och Checkpoint Charlie.
• 22 februari - Ingvar Carlsson meddelar, att han är beredd att bilda ny regering med aktivt stöd från Vänsterpartiet och passivt från Centerpartiet.
• 23 februari - Volvo och Renault tillkännager planer på att gå samman genom att de köper andelar i varandra.
• 27 februari
  • Ingvar Carlsson väljs till ny statsminister sedan Carl Bildt avböjt. Allan Larsson blir ny finansminister.
  • Vasaloppet inställs på grund av snöbrist för första gången sedan 1934.
• 11 mars - Augusto Pinochet lämnar ifrån sig presidentämbetet i Chile till den folkvalde Patricio Aylwyn.
• 13 mars - Nelson Mandela besöker Sverige och talar i riksdagen.
• 16 mars - På fyra dagar har 600 asylsökande kommit med Polenfärjorna till Sverige. 2.000 till väntar i Polen, de flesta från Mellanöstern.
• 21 mars - Namibia blir självständigt från Sydafrika.
• 27 mars - Beslut tas på Skansen om att elefanterna ska bort.
• 29 mars - Sex svenska polischefer åtalas för otillåten avlyssning av kurder och palestinier.
• 7 april - En troligen anlagd brand utbryter ombord på färjan Scandinavian Star utanför Bohuslän varvid 158 människor omkommer.
• 20 april - De svenska socialdemokraterna säger ja till Öresundsbron.
• 24 april - Rymdteleskopet Hubble skjuts upp i omloppsbana runt jorden.
• 27 april - Skogsindustrikoncernen STORA köper den västtyska industrigruppen Feldmühle Nobel.
• 2 maj - Justitiekanslern ger Christer Pettersson 300.000 kronor i skadestånd för att han suttit oskyldigt häktad i tio månader.
• 11 maj - Mikael Reuterswärd och Oskar Kihlborg blir de första svenskarna som lyckas bestiga Mount Everest.
• 17 maj
  • Katarina kyrka i Stockholm brinner ner.
  • Världshälsoorganisationen (WHO) tar bort homosexualitet från sin lista över sjukdomar.
  • Kommunalrådet Lars Engqvist i Malmö vill skänka en hemdator till varje hushåll.
• 24 maj - Flyktingförläggningar i Kimstad bränns ner. Dagarna efter utförs även attentat mot flyktingar i Mariestad och Motala.
• 26 maj - Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) byter namn till Vänsterpartiet (V).
• 29 maj - Boris Jeltsin väljs till president i sovjetrepubliken Ryssland.
• 5 juni
  • PK-banken byter namn till Nordbanken.
  • All utrustning från gruvan i Grängesberg auktioneras bort och därmed avslutas gruvans historia.
• 16 juni - Estline inviger sitt första fartyg M/S Nord Estonia. Fartyget sätts in på rutten Stockholm-Tallinn.
• 25 juni - Världens första vindkraftverk till sjöss sjösätts i Kalmarsund.
• 1 juli
  • Den svenska gränsen för rattonykterhet sänks till 0,2 promille.
  • Valutaunionen mellan Västtyskland och Östtyskland träder i kraft, vilket är ett steg på vägen mot återförening.
  • I Sverige kommer en lag som säger att elever i högstadiet och gymnasieskolan får utse egna skyddsombud.
• 8 juli - Stefan Edberg vinner singelfinalen i Wimbledon.
• 9 juli - Filmen Tillbaka till framtiden del III har svensk premiär.
• 2 augusti - Irak invaderar Kuwait.
• 6 augusti - FN:s säkerhetsråd beslutar införa sanktioner mot Irak.
• 8 augusti - Saddam Hussein förklarar Kuwait som Iraks nittonde provins.
• 25 augusti - FN:s säkerhetsråd tillåter våld för att upprätthålla blockaden mot Irak.
• Augusti - Finansbolaget Nyckeln aviserar stora förlutster, vilket inleder en bank- och fastighetskris. Svenska staten tar över mer än 100 miljarder i kreditförluster.
• 1 september - Tunnelbanestationen Unter den Linden i Berlin återöppnas så att man efter 29 år återigen kan åka mellan Öst- och Västberlin.
• 2 september - Transnistrien förklarar sig självständigt från Moldavien.
• 12 september - Öst- och Västtyskland undertecknar "två plus fyra-fördraget" om Tysklands återförening tillsammans med Sovjetunionen, USA, Storbritannien och Frankrike.
• 15 september - TV4 startar sina reklamfinansierade sändningar som andra reklam-TV-kanal i Sverige.
• 3 oktober - Öst- och Västtyskland återförenas och bildar Tyskland.
• 10 oktober - SE-banken köper 28 procent av försäkringsbolaget Skandia som inledning till en fusion.
• 18 oktober - För att dämpa spekulationen mot den svenska kronan och hejda valutaflödet höjer riksbanken diskontot till 17 procent.
• 26 oktober - Den socialdemokratiska regeringen gör en helomvändning och meddelar att den vill föra Sverige in i EG.
• 30 oktober - Folkpartiets Bengt Westerberg och moderaternas Carl Bildt deklarerar att de vill bilda regering om socialdemokraterna förlorar valet nästa år.
• 12 november - De svenska försäkringsbolagen SPP och Trygg-Hansa slås ihop.
• 28 november - Nöjesparks- och grammofondirektören Bert Karlsson och industrimannen Ian Wachtmeister meddelar, att de tänker delta i det svenska riksdagsvalet 1991 med partiet Ny demokrati.
• November - Representanter för Sveriges muslimska råd åker till Irak för att förhandla om frisläppandet av svensk gisslan.
• 2 december - Toyohiro Akiyama blir förste japanen i rymden.
• 12 december - Den svenska riksdagen röstar för att Sverige skall ansöka om medlemskap i EG.
• 20 december - Före detta polischefen Hans Holmér och före detta SÄPO-chefen P. G. Näss döms till dagsböter för olovlig avlyssning under Palmeutredningen.
• 24 december - Wok är årets julklapp i Sverige.
• 26 december - Slovenien förklarar sig som självständig stat.

[redigera] Okänt datum

• Produktionsbidraget i det svenska presstödet omvandlas till ett driftbidrag.
• Prisreglering och exportstöd för svenska jordbruksprodukter avskaffas.
• I Kanada avskaffar provinsen Ontario alla religiösa tendenser i provinsens allmänna skolsystem.

[redigera] Födda

• 7 januari - Gregor Schlierenzauer, österrikisk backhoppare.
• 11 februari - Q'Orianka Kilcher, amerikansk skådespelare.
• 4 mars - Andrea Bowen, amerikansk skådespelare.
• 5 mars - Freddy Åsblom, svensk barnskådespelare
• 16 mars - James Bulger, brittiskt mordoffer.
• 24 mars
  • Frida von Schewen, svensk sångerska.
  • Keisha Castle-Hughes, australisk skådespelare.
  • Jules Sitruk, fransk skådespelare.
• 1 april - Samuel Haus, svensk barnskådespelare.
• 9 april - Kristen Stewart, amerikansk skådespelare.
• 10 april - Alex Pettyfer, engelsk skådespelare
• 15 april - Emma Watson, brittisk skådespelare.
• 25 juli - Amedeo Turturro, amerikansk skådespelare, son till John Turturro.
• 27 juli - Indiana Evans, australisk skådespelare.
• 6 augusti - JonBenét Ramsey, amerikansk skönhetsdrottning.
• 21 augusti - Niklas Liljekvist, svensk fotbollsspelare.
• 28 augusti
  • Bojan Krkić, spansk-serbisk fotbollsspelare.
  • Ariel Petsonk, svensk barnskådespelare.
• 25 september - Mao Asada, japansk konståkerska.
• 14 november - Jessie Jacobs, australisk skådespelare och sångare.
• 30 november - Hannah Richings, brittisk musiker, medlem i S Club 8.
• 18 december - Victor Hedman, svensk ishockeyspelare.
• 25 december - Lisa Larsen, svensk skidåkare, orienterare och löpare. Ursprungligen från Täby, Stockholm

[redigera] Avlidna

[redigera] Första kvartalet

• 2 januari - Nils Kyndel, svensk kompositör och musikarrangör.
• 8 januari - Terry-Thomas, brittisk skådespelare.
• 12 januari - Joseph S. Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957-1969.
• 14 januari - Sten-Åke Cederhök, svensk skådespelare och revyartist.
• 17 januari - Charles Hernu, fransk politiker, Frankrikes försvarsminister 1981-1985.
• 19 januari - Mel Appleby, brittisk sångerska.
• 20 januari - Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare.
• 23 januari - Charley Eugene Johns, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1953-1955.
• 25 januari - Ava Gardner, amerikansk skådespelare.
• 1 februari - Lauritz Falk, svensk skådespelare, regissör, sångare och konstnär.
• 8 februari - Del Shannon, var en av pop-pionjärerna. Han slog igenom 1961 med låten Runaway som hamnade överst på den amerikanska Billboard-listan.
• 15 februari - Ulf Johanson, svensk skådespelare.
• 16 februari - Keith Haring, amerikansk konstnär.
• 17 februari - Eric Stolpe, svensk skådespelare, revyartist, textförfattare, sångare och journalist.
• 18 februari - Tor Isedal, svensk skådespelare.
• 23 februari - Margareta Bergman, svensk skådespelare.
• 27 februari - Arthur Österwall, svensk orkesterledare, kompositör, vokalist och musiker (kontrabas).
• 6 mars - Friedrich Hielscher, tysk poet och filosof.
• 8 mars - Karin Kavli, svensk skådespelare och teaterchef.
• 10 mars - Olle Ekbladh, svensk skådespelare.
• 19 mars - Andrew Wood, amerikansk musiker.

[redigera] Andra kvartalet

• 3 april - Sarah Vaughan, amerikansk jazzsångerska.
• 4 april - C.R. Smith, amerikansk företagsledare och politiker.
• 6 april - B.T. Ranadive, indisk politiker och fackföreningsman.
• 8 april - Bellan Roos, svensk skådespelare.
• 11 april - Ivar Lo-Johansson, svensk författare.
• 15 april - Greta Garbo, svensk skådespelare.
• 17 april - Sigvard Törnqvist, svensk ryttare och kompositör.
• 21 april - Frank J. Lausche, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 23 april - Paulette Goddard, amerikansk skådespelare.
• 1 maj - Yvonne Floyd, svensk manusförfattare.
• 16 maj
  • Sammy Davis Jr, amerikansk underhållare, musiker och skådespelare.
  • Jim Henson, amerikansk dockdesigner, dockspelare, filmproducent, filmregissör och manusförfattare.
• 24 maj - Kawdoor Sadananda Hegde, indisk jurist och politiker, talman i Lok Sabha 1977-1979.
• 27 maj - Gunnar "Knas" Lindkvist, svensk skådespelare och revyartist.
• 30 maj - Egil Holmsen, svensk regissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare.
• 31 maj - Elsa Hofgren, svensk skådespelare. Sandra Hellgren
• 2 juni - Rex Harrison, brittisk skådespelare.
• 3 juni - Aino Taube, svensk skådespelare.
• 5 juni - Nils Brandt, finlandssvensk skådespelare.
• 8 juni - José Figueres Ferrer, vid tre tillfällen Costa Ricas president.
• 12 juni - Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963-1969.
• 13 juni - Kjell Stensson, svensk radioprofil.

[redigera] Tredje kvartalet

• 19 juli - Ulf Qvarsebo, svensk skådespelare.
• 29 juli - Bruno Kreisky, österrikisk politiker, förbundskansler 1970-1983.
• 6 augusti - Jacques Soustelle, fransk antropolog, etnolog och politiker.
• 17 augusti - Pearl Bailey, amerikansk skådespelerska och sångerska.
• 27 augusti
  • Tyra Ryman, svensk skådespelare.
  • Stevie Ray Vaughan, amerikansk gitarrist, sångare och låtskrivare.
• 28 augusti
  • Eva Stiberg, svensk skådespelare.
  • Willy Vandersteen, belgisk (flamländsk) serietecknare.
• 4 september - Irene Dunne, amerikansk skådespelare.
• 7 september - Ahti Karjalainen, finländsk politiker.
• 11 september
  • Julius Jacobsen, dansk-svensk kompositör, musikarrangör och musiker (pianist).
  • F F Bruce, brittisk bibelforskare.
• 18 september - Claude Loyola Allgén, svensk kompositör.
• 25 september - Wilfred Burns, brittisk kompositör som bland annat komponerat svensk filmmusik.
• 26 september - Alberto Moravia, italiensk författare.

[redigera] Fjärde kvartalet

• 1 oktober
  • John Stewart Bell, irländsk fysiker.
  • Curtis LeMay, amerikansk flygvapengeneral under andra världskriget.
• 6 oktober - Märta Dorff, svensk skådespelare.
• 14 oktober
  • Leonard Bernstein, amerikansk tonsättare och dirigent.
  • Carin Swensson, svensk skådespelare och sångerska.
• 16 oktober - Art Blakey, amerikansk jazzmusiker.
• 27 oktober
  • Xavier Cugat, spansk-amerikansk orkesterledare.
  • Jacques Demy, fransk regissör.
• 29 oktober - William French Smith, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1981-1985.
• 9 november - Dora Söderberg, svensk skådespelare.
• 23 november - Roald Dahl, brittisk författare.
• 28 november - Paco Godia, spansk racerförare.
• 2 december - Aaron Copland, amerikansk kompositör.
• 7 december - Joan Bennett, amerikansk skådespelare.
• 8 december - Ed Edmondson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1953-1973.
• 24 december - Torbjørn Egner, norsk barnboksförfattare.

[redigera] Nobelpris

• Fysik
  • Jerome I Friedman, USA
  • Henry W Kendall, USA
  • Richard E Taylor, Kanada
• Kemi - Elias James Corey, USA
• Medicin
  • Joseph E. Murray, USA
  • E Donnall Thomas, USA
• Litteratur - Octavio Paz, Mexiko
• Fred - Michail Gorbatjov, Sovjetunionen
• Ekonomi
  • Harry Markowitz, USA
  • Merton Miller, USA
  • William Forsyth Sharpe, USA