Krimgotiska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
De tuskiska breven, av Ogier Ghislain de Busbecq, innehåller den enda bevarade krimgotiska ordlistan.
Ungefärlig utbredning av fornnordiska dialekter och besläktade språk vid tidigt 900-tal:
   Forngutniska (på Gotland)
   Krimgotiska
   Andra germanska språk som fortfarande var ömsesidigt begripliga med fornnordiska

Krimgotiska är ett utdött östgermanskt språk, som hade utvecklats från det gotiska språket. Det talades av krimgoternaKrim (i nuvarande Ukraina) fram till 1700-talet.

Krimgotiska blev bekant för vetenskapen genom de av flamländske ambassadören Ogier Ghislain de Busbecq, verksam i det Osmanska riket, gjorda uppteckningarna. Dessa utgörs av 86 olika ord och uttryck, däribland räkneorden: ita, tua, tria, fyder, fynf, seis etc., släktskapsord som bruder "broder", schuuester "syster", benämningar på kroppsdelar: oeghene "ögon", hända "hand", hoef "huvud", plut "blod" m.fl., namn på andra alldagliga begrepp och föremål (ada "ägg", broe "bröd", mine "måne" etc.) samt några få fraser. Urvalet är gjort med god urskillning, men ortografin lider, som naturligt är, av inkonsekvens och onöjaktighet.

Krimgotiska anses av nära nog alla som ett östgermanskt språk som utvecklats från gotiska - detta på grund av dess fonologiska egenheter: ordet ada, ägg, uppvisar den typiskt gotiska "förstärkningen" av urgermanska *-jj- till -ddj-, när nordgermanska språk omvandlar *-jj- till -ggj-, jfr. svenska ägg, och västgermanska bibehåller -jj-, jfr. tyska Ei.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

En kort sångtext på krimgotiska, från Busbeqcs brev:
(Busbecq har tyvärr inte bifogat översättning eller tolkning av texten.)

Wara wara ingdolou
Scu te gira Galizu.
Hoemisclep dorbiza ea.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]