Krylbosmällen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Krylbosmällen var en explosion som skedde klockan 05:20 den 19 juli 1941. Ett tyskt tåg lastat med ammunition, med destination Torneå i Finland, exploderade i närheten av Krylbos järnvägsstation i Sverige. Explosionen, som började med brand i vagnarna, var omfattande där 24 personer skadades men ingen människa dödades tack vare att ett lokbiträde bogserat bort de brinnande vagnarna från stationsområdet innan de hunnit explodera. Dock krossades många fönsterrutor över hela orten. Flera kratrar uppstod och den största var 2,5 meter djup och 10 meter bred.

Detonationerna hördes i Horndal, 25 kilometer från Krylbo. Ögonvittnen berättade om invånare som sömndruckna och övertygade om att stationssamhället var utsatt för flygbombning tog skydd nedanför älvbranten.[källa behövs]

En ung officer från Dalregementet (Bror von Vegesack, som på 1960-talet blev regementschef) ledde saneringsarbetet för att omhänderta oexploderad ammunition som låg utspridd. Först dumpades ammunitionen från den närbelägna järnvägsbron över Dalälven, för att senare köras till Bysjön ungefär två mil öster om Krylbo. Ammunitionen ligger kvar på älvbotten respektive Bysjöns botten. Ammunition och delar från järnvägsvagnarna hittades senare flera kilometer från Krylbo station.

Man vet ännu inte (2007)[Uppdatering behövs] varför vagnarna exploderade. Vissa tror att det var ett sabotage av brittiska agenter, men det finns inga bevis för detta. Enligt den teorin skulle brittiska Special Operations Executive, SOE, varit ansvarigt för sprängningen. SOE hade sin svenska avdelning baserad på brittiska legationen, med biträdande militärattachén Malcolm Munthe som chef. Denne utvisades ur Sverige dagen därpå.[1][2] Den utredning som gjordes 1941 samt flertalet senare rapporter pekar dock mot att det var en olyckshändelse, med varmgång i ett hjullager alternativt gnistbildning vid bromsning som i sin tur orsakade en brand i de krutsäckar som transporterades.[3] Den utredning som gjordes efter explosionen blev helt offentlig först år 2011, 70 år efter händelsen[4].

[redigera] Referenser

  1. ^ Lennart Oldenburg: Under stöveln. Norge 1940-45, Atlantis, Lund 2008, ISBN 978-91-7353-226-6, sid 210-11
  2. ^ Björn Fontander (2006). De onda åren. Stockholm  Björn Fontander anför i boken att Munthe på gamla dagar halvt om halvt medgav sabotaget.
  3. ^ http://epubl.luth.se/1402-1552/2007/109/LTU-DUPP-07109-SE.pdf
  4. ^ Krylbosmällen 70år. Utredningens PM här
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk