Dalälven

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dalälven
Älv
Österdalälven (till vänster i bild) och Västerdalälvens (till höger i bild) sammanflöde till Dalälven vid Djurås, Gagnef.
Österdalälven (till vänster i bild) och Västerdalälvens (till höger i bild) sammanflöde till Dalälven vid Djurås, Gagnef.
Länder Sverige
Källa Norge och Dalarna
Mynning Älvkarleby
Längd 542 km
Avrinningsom. 28 954 km²
Dalälvens läge
Dalälvens läge
Dalälven i maj 2006, sedd från riksvag 70 (till höger i bild) mellan Avesta och Hedemora
Stor gädda från nedre Dalälvsområdet

Dalälven är en älv i Mellansverige som rinner från Norge och Dalarna via norra Västmanland och Uppland (Heby kommun) och sydligaste Gästrikland samt ut i bottenhavet (Östersjön) vid Älvkarlebyfallen åter i norra Uppland. Dalälven betraktas ofta som en sorts sydlig gräns till Norrland. Endast ett fåtal forsar finns kvar i älven då den är utbyggd med vattenkraft.

Om Dalälven[redigera | redigera wikitext]

Dalälven börjar i trakten kring Stor-Våndsjön i Dalarnas nordvästligaste hörn. Den är 542 km lång från källan till havet (Sveriges tredje längsta älv). Avrinningsområdet är 28 954 km².[1] Medelvattenföring vid mynningen är cirka 350 m3/s.[2] Disponibel vattenkraft ca 1420 MW, varav ungefär 2/3 har byggts ut (största kraftstationen är Trängslet). Tidigare viktig flottled. Flottningens höjdpunkt nåddes 1952, då ca 30 miljoner stockar flottades på Dalälven. Älven var då Sveriges flitigast nyttjade flottledssystem. 1969 blev det sista året som flottning bedrevs på Dalälven.[3] I dess norra delar är den delad i två älvar: Österdalälven (som flyter genom sjön Siljan) och Västerdalälven. Dessa två rinner ihop i samhället Djurås. Även vattendragen norr om Falun fyller på älven via sjön Runn. Karl-Erik Forsslund har gjort en nedteckning av folken runt denna omskrivna älv i böckerna Med Dalälven - Från källorna till havet.

Nedre Dalälvsområdet[redigera | redigera wikitext]

Längs de drygt 150 nedersta kilometrarna av Dalälven sträcker sig en levande landsbygd i Färnebofjärdens nationalpark,[4] vatten-, fiske-, djur- och naturupplevelser. Området berör utkanter av fyra landskap och fyra län där älven är den faktor som förenar området naturgeografiskt, kulturellt och historiskt. Området är en glesbygd som består av byar och små samhällen med som mest ca 2 000 invånare. Historiskt har många av orterna inne i området haft en stor betydelse även för omkringliggande större samhällen. Jord- och skogsbruk har även idag en stark ställning i området vilket leder till öppna landskap omgivna av löv- och barrskogar.

Mot bakgrund av områdets både bra och dåliga förutsättningar bildade år 1986 större mark/vattenägare, logianläggningar samt nio berörda kommuner, två regionala organ och två organisationer Nedre Dalälvens Intresseförening.[5] Syftet är att arbeta med områdets utveckling genom de positiva förutsättningar för bland annat turism, företagsetableringar och inflyttning som området erbjuder. Exempel på några av intresseföreningens större övergripande projekt är; bioloiguis myggkontroll, förstudie av förutsättningar för att bli biosfärområde, skogsprojektet, fiskenätverket/fiskevårdsplan, naturum Färnebofjärdens nationalpark, top 10 Fishing Sweden och centrum för byggnadsvård.

Färnebofjärden och Hedesundafjärdarna[redigera | redigera wikitext]

Dalälven har på sin norra sida By socken, Avesta kommun, Dalarnas län. På den södra, motsatta sidan finns Möklinta socken i Sala kommun, Västmanlands län. Efter forsarna vid Tyttbo fortsätter nu Dalälven till Färnebofjärden inom Nora socken i Heby kommun, Uppsala län samt Österfärnebo socken med Gysinge i Sandvikens kommun. Nedströms Gysinge fortsätter Dalälven 25 km inom Hedesundafjärdarna och Hedesunda socken, Gävle kommun. De två sistnämnda kommunerna i Gävleborgs län, Norrland och slutligen Söderfors socken i Tierps kommun samt via Untrafjärden och Marmafjärden till Älvkarleby kommun, de sistnämnda kommunerna i Uppsala län, Svealand.

Färnebofjärden är Sveriges Nationalpark nr 26. Hedesundafjärdarna delas i två större delar genom Hedesundaåsen och Hedesundas kulturplats Ön i Hedesunda socken, som numera har broförbindelse i båda ändarna. Därefter sträcker sig Hedesundafjärdarna vidare till forsarna vid Kågbo och Söderfors. För den som vill njuta av vildmarkens stärkande tystnad är detta fyra mil långa fjärd- och ö-landskap perfekt. Här finns ett flertal större friluftsbad med sandstränder samt rastplatser på obebodda öar och sköna djur- och naturupplevelser. Fisket är välkänt bra.

Det geologiska historien bakom existensen av dessa fjärdar, är att före istiderna gick Dalälven från dagens Avesta vidare mot söder till dagens Mälaren. Men istiden skapade en ändmorän som dämde upp älvdalen vid dagens Avesta och älvvattnet fick söka sig en väg där det inte fanns någon älvfåra innan. Därför finns det många grunda sjöar längs älven här.

Bi- och källflöden till Dalälven[redigera | redigera wikitext]

Se lista över bi- och källflöden till Dalälven.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Län och huvudavrinningsområden i Sverige (SMHI)
  2. ^ http://www.dalalvensvvf.se/Publikationer/arsrapport%202001%20utan%20bilagor.pdf
  3. ^ Borlänge kommun, Borlänge-bilder ur det förflutna, ISBN 978-91-633-3600-3, s.363.
  4. ^ Färnebofjärdens nationalpark
  5. ^ Nedre Dalälvens Intresseförening

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Dalälven.

Koordinater: 60°08′40″N 16°15′48″Ö / 60.14444°N 16.26333°Ö / 60.14444; 16.26333