Torneå

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Torneå (olika betydelser).
Torneå
Tornio (finska)
Kommun
Tornio.vaakuna.svg
Vapen
Land  Finland
Landskap Lappland, Finland
Admin. centrum Torneå
Area 1 348,85 km² (2013-01-01)[1]
 - land 1 187,77 km²
 - vatten 161,08 km²
Folkmängd 22 382 (2013-12-31)[2]
Befolkningstäthet 18,84 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Raimo Ronkainen
 - Kommunfullm.
ordf.
Matti Lankila
 - Kommunstyr.
ordf.
Pekka Pelttari
 - Politisk fördelning (43 mandat)
- C: 19
- VF: 8
- SDP: 5
- Sannf: 4
- Saml: 4
- Pro Tornio, gemensam lista: 2
- Gröna: 1
(4 januari 2013)[3]
Kommunkod 851
Läge 65°50′55″N 24°08′50″Ö / 65.84861°N 24.14722°Ö / 65.84861; 24.14722Koordinater: 65°50′55″N 24°08′50″Ö / 65.84861°N 24.14722°Ö / 65.84861; 24.14722
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
97,6 %
0,4 %
2,0 %
Admin. data  
-Landskapsförb. Lapplands förbund.
-Regioncentrum Kemi-Torneås RCP-område.[4]
-Magistrat Lapplands magistrat[5]
-Skattebyrå Kustlapplands skattebyrå, Torneå kontor.
-Sjukvårdsdistrikt Länsi-Pohjas sjukvårdsdistrikt.[6]
-Försäkringskrets Kretscentralen för östra och norra Finland.
-Nödcentral Uleåborgs nödcentral.[7]
-Räddningsverk Lapplands räddningsverk.
-EU-målområde 1
Tornio.sijainti.suomi.2008.svg
Webbplats: www.tornio.fi
Hallituskatu (Regeringsgatan), Torneå

Torneå (finska: Tornio, nordsamiska: Duortnus) är en stad i landskapet Lappland (historiskt sett dock i finska Västerbotten) i Finland, och ligger längst upp i Bottenviken. Staden ligger invid Torne älvs mynning och gränsen till Sverige. Torneå ligger alldeles vid Haparanda, som ligger på den svenska sidan om gränsen. I Torneås och Haparandas turistmarknadsföring kallar de sig tillsammans för Haparanda-Tornio. Torneås folkmängd uppgår till &&&&&&&&&&022382.&&&&&022 382 invånare, och staden (kommunen) har en total yta på &&&&&&&&&&&01348.8500001 348,85 km². Torneå tätort har 17 196 invånare på en yta av 34,83 kvadratkilometer (2012).[8] Torneå stads språkliga status är enspråkigt finsk.

Torneå låg från början på en ö, Svensarö (fi. Suensaari), i Torne älv. På grund av landhöjningen har ön efter hand mer eller mindre vuxit ihop med den svenska älvstranden, medan staden på grund av statsgränsen som drogs efter Finska kriget år 1809 expanderat på den finska sidan. De äldre och nyare delarna är förbundna med en vägbro över älvens huvudfåra.

Den 1 januari 1973 inkorporerades Karunki och Nedertorneå kommuner i staden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Torneå omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.

Nuvarande Torneås historia började med att Svensarö i Torne älvs mynning började bebyggas. Planer på att anlägga en stad längst upp i Bottenviken hade redan Johan III som 1585 gav uppdrag åt Gerhard Eimer att utföra stadsplaner. Av dessa blev ingenting av. Nya stadsplaner gjordes 1604 av Mäster Daniel (förmodligen Daniel Brandt i Uleåborg), men inte heller detta ledde till några resultat. Gustav II Adolf lät så Olof Bure planera ett antal städer i Norrland och Finland 1620. Henrik Lilius har skrivit om Bures arbete i Finland, att Bure utgick från terrängen och gjorde sedan planerna, tvärt emot hur andra stadsplanerare arbetade. Nuvarande gatunät härrör från Bures stadsplan. Huvudgatan löper parallellt med stranden, och torget är placerat i dess mitt där gatan är kurvad. Kvarteren längs huvudgatan är tämligen rätvinkliga. Stadsbilden har inte utgått från kyrkans läge, som är lite avskuret från stadskärnan. Nicodemus Tessin d.ä. gjorde om stadens yttre avgränsning 1646, vilket Erik Niure fullföljde 1648 genom att anlägga ett nytt staket.[9]

Ryssarna brände ner Torneå under början av 1700-talet. Lantmätare Hans Kruse fick därefter, 1718, i uppdrag att förflytta staden något söderut. Kruse bevarade den gamla stadsbilden, och staden förstorades genom att huvudgatan gjordes längre. Till Kruses verk hör att bredda huvudgatan, och anläggandet av en till huvudgata. Han gjorde också det gamla gatorna något rakare.[10]

Torneå församling lydde under Nedertorneå församling fram till 1896, då Torneå blev eget pastorat.[11]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Torneås ena järnvägsstation finns på fastlandet och utgör slutpunkten för det normalspåriga järnvägsnätet från Sverige. Förbindelsen med Sverige (på Torneå–Haparanda-banan) består av en fyrskenig järnvägsbro, där två skenor utgör normalspår och två skenor utgör bredspår. Persontrafiken är dock nedlagd. Vid den andra järnvägsstationen, Torneå östra (fi. Tornio itäinen), stannar nattågen Kolari-Helsingfors (se vidare Kolaribanan). Den centralt belägna stationen passeras inte av dessa tåg; om den gjorde det skulle byte av körriktning krävas för den vidare färden.

Europaväg 4 utgår från Torneå, och E8 löper genom staden.

Oxö (fi. Uksei) och Sellö (fi. Sellee) är öar och Karungi (fi. Karunki) och Nedertorneå (fi. Alatornio) är bygder i staden.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Trakten kring Torneå är ursprungligen finskspråkig (den tidigare språkgränsen mellan svenska och finska går en bra bit in i Sverige). Torneå stad kom emellertid under senare hälften av 1700-talet att genomgå en kraftig försvenskning, främst beroende på de intensiva handelsförbindelserna med Stockholm; hantverkarna och borgarna var vid denna tid svenskspråkiga och Torneå blev en språkö, även om det så kallade småfolket fortsatt var finskspråkigt.[12] Senare kom finskan gradvis att ta över på nytt som prestigespråk och svenskan trängdes ut fullständigt. Idag är staden enspråkigt finsk. Av 22 297 invånare år 2005 var endast 64 (0,3 %) svenskspråkiga. Torneå stads finska parallellnamn Tornio är en förfinskad form av dess svenska ortnamn, och kan härledas från älvens namn, samtidigt som den svenska grannstaden Haparanda har ett ursprungligen finskt namn. Stadens svenska namnform är officiell, och skall alltid användas i svensk text.[13]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hederyd, Olof & Alamäki, Yrjö (1993). Tornedalens historia II, från 1600-talet till 1809. ISBN 91-971293-2-1 
Webbkällor
Noter
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2013”. Lantmäteriverket. 2013-03-07. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat13_su_nimet.xlsx. Läst 2013-12-05. 
  2. ^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2013”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=7767&site=5&id=0. Läst 17 januari 2014. 
  3. ^ Kommunalvalsresultatet, 2012. (svenska) Läst 4 januari 2013.
  4. ^ Lista över RCP-områden, Statistikcentralen (finska) Läst 19 februari 2013.
  5. ^ Magistraterna
  6. ^ Lista över sjukv.-distrikt, Kommunerna.net. (svenska) Läst 19 februari 2013.
  7. ^ Nödcentralsverkets webbplats (svenska) Läst 19 februari 2013.
  8. ^ http://193.166.171.75/Dialog/varval.asp?ma=159_vaerak_tau_341_sv&ti=T%E4torter+efter+folkm%E4ngd+och+folkt%E4thet+31%2E12%2E2012&path=../Database/StatFin/vrm/vaerak/&lang=2&multilang=sv
  9. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 557 ff
  10. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 559
  11. ^ Hederyd & Alamäki 1993, s. 390
  12. ^ Ilkka Mäntylä: "Torneå - staden". I: Olof Hederyd och Yrjö Alamäki (red.): Tornedalens historia II: Från 1600-talet till 1809. Haparanda 1992, s. 181-264, här s. 252.
  13. ^ Officiella svenska ortnamn i Finland, Institutet för de inhemska språken. (svenska) Läst 4 januari 2013.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]