Kungsholms fort
Kungsholms fort är en militär befästning i Blekinge skärgård som idag tillhör den svenska flottan. Kungsholms fort är idag världens äldsta kontinuerligt befästa militäranläggning, då den har varit bemannad ända sedan 1600-talet. Mellan år 1902 och år 2000 användes fortet som utbildningsplats åt delar av Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2). Fortet är statligt byggnadsminne sedan 25 januari 1935.[1]
Historia
Kungsholms fort började byggas på order av Sveriges dåvarande konung, Karl XI och skulle skydda Örlogsstaden Karlskrona vid det södra inloppet i dess skärgård. I juli 1680 var de första artilleripjäserna på plats och byggnationen var igång. Stenen som användes tog man från Kristianstad, Landskrona och Helsingborg. Samtidigt började man bygga Drottningskärs kastell på grannön Aspö. Tanken var att de två befästningarna tillsammans skulle skydda den 1 200 meter breda inseglingsleden mellan de två öarna.
När det stora nordiska kriget bröt ut år 1700 var Kungsholmen långt ifrån färdigbyggd, och var inte heller klar vid krigets slut 1721. Den främsta anledningen till detta var brist på pengar. I rapporten från befästningskommissionen 1724 kan man läsa att Kungsholmen på grund av dåligt underhåll var mycket förfallen. Upprustning påbörjades, men det dröjde till 1788 innan man kunde kalla anläggningen för färdig. Året efter blockerades Karlskrona av en rysk flotta, men det blev aldrig någon strid.
År 1820 inleddes en omfattande modernisering och ombyggnad. Kungsholmen fick samtidigt status som fästning.
I mitten av 1800-talet dök den räfflade kanonen upp på slagfälten och den gamla massiva rundkulan av järn byttes ut mot spetsiga projektiler, som dessutom kunde förses med sprängämnen. Detta gjorde att man snabbt och relativt enkelt kunde skjuta sönder tjocka murar, vilket tydligt demonstrerades vid en provskjutning mot Vaxholms kastell. Dessa nya rön ledde till att man ytterligare förstärkte Kungsholmen 1873–1879. Kanoner byttes också ut och modern utrustning som avståndsmätare och strålkastare tillkom.
Verksamhet på senare tid
Mellan år 1902 och år 2000 användes fortet som en del av Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2). Efter avvecklingen försvann stora delar av verksamheten vid fortet. Fram till 2007 utbildades Bassäk- och senare Säkerhetskompani sjö-soldater, men sedan början av 2007 är verksamheten förflyttad till Göteborgs garnison. Mellan 2007 och 2010 utbildades Basskyddskompaniet under sin GSU (grundläggande soldatutbildning) vid Kungsholms fort. Sedan 2010 sker ingen stadigvarande soldatutbildning vid Kungsholms fort. Dock finns personal från såväl Försvarsmakten som dess stödmyndigheter kontinuerligt stationerade på fortet. Stora delar av fortets lokaler nyttjas inte, men kan iståndsättas med kort varsel. Vidare fyller fortet en funktion som stödjepunkt för Marinens övningsområde inom Blekinge skärgård.
På ön finns idag ett museum som speglar fortets historia.
Fortets framtid
Kungsholms forts framtid som utbildnings- och verksamhetsplats har under senare år varit omdiskuterad och delvis ifrågasätt. Argument som talar mot Kungsholms fort som utbildningsplats är att det är en ö, vilket medför att transporter måste ske med båt. Under 2010 utreddes fortets framtid. Inom ramen för utredningen konstaterades att en avveckling av fortet skulle bli mycket kostsam varför Försvarsmakten beslutade att man skulle kvarstanna på fortet, dock utan någon förbandsproduktion förlagd dit.
På ön fanns tidigare ett museum som speglade fortets historia.
2015 blir Kungsholms fort åter militärt skyddsobjekt och även förbjudet för allmänheten. Idag är fortet bara öppet för allmänheten via guidade turer.
Byggnader
De flesta av byggnaderna som står kvar på Kungsholmen används än idag av värnpliktiga och befäl.
-
Södra befälshuset. -
Norra befälshuset -
Markenteriet.
Donjonen
Donjonen byggdes under åren 1831 till 1841 och utgör fortets centrala försvarsanläggning.
-
Donjonen vid Kungsholms fort. -
Donjonen från fortet västra sida.
Kruthuset
Kruthuset är fortets äldsta bevarade byggnad. Den yngsta delen av huset stod färdigt år 1736.
-
Det stora kruthuset.
Rundhamnen
Rundhamnen är en av de populäraste byggnaderna på holmen. Fram till 1890-talet användes den port, som den är utrustad med, varje natt. Idag används dock inte hamnen av båtar.
-
Den befästa rundhamnen. -
Rundhamnens öppning i vallmuren -
Rundhamnens befästning från söder.
Parken
Parken, som är placerad i mitten på holmen (innanför murarna), anlades på 1870-talet. Ytan användes innan dess som exercisplats. Idag är denna park fylld av träd och växter från alla världens hörn då den har blivit uppsamlingsplats växter som tagits hem av flottans fartyg, inte minst av HMS Karlskrona, under svenska flottans långresor i främmande farvatten.
-
Parken på fortet. -
Handpumpen vid fortets brunn.
Mareografen
Vattenståndsmätaren eller mareografen anlades 1886 för att kontinuerligt registrera havets variationer. Stationen ingår i SMHI:s nationella stationsnät och är fortfarande i drift. Data presenteras varje timme på SMHI:s hemsida (www.smhi.se).
Se även
Referenser
Noter
- ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
Webbkällor
- Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 19 juni 2016.
Tryckta källor
- Karlskrona kommun[specificera källa]
- Törnquist, Leif (mfl). Svenska borgar och fästningar – En militärhistorisk reseguide. Medströms Bokförlag, 2007.
Externa länkar
- Fortifikationsverket Kungsholms fort
Wikimedia Commons har media som rör Kungsholms fort.- Säkerhetskompani sjö
- Militären återtar öar i skärgården, Nyheter Blekinge 15 juni 2015, svt.se.
