Landskrona

För den historiska stadskommunen, se Landskrona stad. För kommunen, se Landskrona kommun

Landskrona
Tätort Centralort
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län
Kommun	Landskrona kommun
Församling	Landskrona församling
Koordinater	55°52′13″N 12°49′49″O
Area
- tätort	1 208,5 ha ()
- kommun	14 100 km² ()
Folkmängd
- tätort	30 499 (2010-12-31)
- kommun	40 860 (2008)
Befolkningstäthet
- tätort	25,24 inv./ha
- kommun	289,9 inv./km²
Grundad	1413
Tidszon	CET (UTC+1)
Postort	LANDSKRONA
Postnummer	261 XX
Riktnummer	0418
Tätortskod	3560
Landskronas läge i Skåne län

Landskrona är en tätort vid Öresund i västra Skåne, mellan Helsingborg och Lund. Staden har 28 670 invånare (2005) och är centralort i Landskrona kommun.

Historia

Landskrona på 1850-talet.

Citadellet i Landskrona.

Hamnen i Landskrona.

Landskrona är känt för sina parker och vackra byggnader. Bilden visar Sankt Olofs sjö och gamla vattentornet.

Nya vattentornet vid småbåtshamnen.

Tranckellska gården.

Fortifiationshuset.

Kvarter i Landskrona.

Gata i Landskrona.

Trådbussar introducerades 2003 i Landskrona och kör resenärer mellan centrum och järnvägsstationen, som ligger i stadens utkant.

Vinter i Landskrona

Sommar i Landskrona

Landskrona stad grundades 1413 då fiskeläget Södra Säby (Sønder Sæby) i Säby socken gavs stadsprivilegier av unionskungen Erik av Pommern. Ortnamnets stavning har under åren varierat; Landszkrone (1413), Landskrone (1449). Före 1658 lär staden även stundom stavats "Lands Crone" och "Landscrone". Ortnamnet Säby lever kvar som kyrkby i den kvarvarande delen av Säby socken, belägen strax norr om staden.

Erik av Pommern hade stora planer för Landskrona och en målmedveten satsning redan från början ledde bl.a. till uppförandet av ett Karmelitkloster och den stora stadskyrkan Sankt Johannis Babtistae ("Johannes Döparens kyrka"), och 1549 lät Kristian III av Danmark påbörja byggandet av Landskrona slott, Citadellet.

Mot 1500-talets slut var Landskrona en stad med cirka 800 invånare. Under 1600-talet stagnerade utvecklingen. Stadens läge var militärt känsligt, och Landskrona drogs vid flera tillfällen in i krig och krigsförberedelser.

Skåne var danskt till år 1658. Efter freden i Roskilde 1658 fick Landskrona sitt nuvarande namn och blev residens- och stapelstad. Kung Karl XI hade under en period planer på att göra Landskrona till en universitetsstad och biskopssäte. Men den tidiga svensktidens planer på att göra Landskrona till huvudort i Skåne övergavs redan 1680. Ett riksdagsbeslut från 1747 att ytterligare befästa staden och flytta bebyggelsen något söderut genomfördes delvis; därvid revs Sankt Johannes Baptistae kyrka (dock troligtvis på order av den lokale militäre stadskommendanten, snarare än riksdagen) – Skånes näst största efter domkyrkan i Lund. Av denna återsår numera endast delar av grunden. "Gamla kyrkans grund" kallad, med ett stort träkors där altaret en gång stod. Istället uppfördes några årtionden senare Sofia Albertina kyrka, ritad av Carl Hårleman.

Frihetstiden medförde ett ekonomiskt uppsving, och på 1770-talet hade folkmängden nått över 2 000.

Det tidiga 1800-talet blev en tid av stagnation för Landskrona, främst till följd av att stadens garnison avvecklades. Efter 1800-talets mitt växte Landskrona snabbare än många andra städer. Staden fick järnvägsförbindelse från 1865 och industri och sjöfart fick ett uppsving.

Under en koleraepidemi i nuvarande stadsdelen Borstahusen som bröt ut 1853 isolerades det dåvarande fiskeläget från staden. Dödsfallen stannade på 31 döda, men troligen kunde den isolerade befolkningen fått bättre hjälp än de fick - men i så fall med risk för spridning. Händelsen glömdes inte bort förrän Borstahusen byggdes ut och området byggdes samman med staden på 1950-talet.

Kring sekelskiftet 1900 blev Fredrik Sundbärg stadsarkitekt, och han har fortsatt satt sin prägel på mycket av Landskronas arkitektur. Två stora arbetarkvarter "Gripen" och "Falken", brandstationen (numera stadsbibliotek), läroverket (numera en högstadieskola), gamla badhuset (rivet kring 1974) samt inte minst den mycket speciella "Tuppaskolan" (numera bostäder).

Efter 1920 har utvecklingen åter gått långsammare än i flertalet andra städer. Mer än hälften av Landskronas befolkning har från 1920 varit sysselsatt inom tung industri, främst Öresundsvarvet, Landsverk, Thulinverken, Supra Fosfaten, Bergsöe och Sockerbruket samt en rad textilföretag Carl Emond, Emil Emond, Schlasbergs och Stinson.

Landskrona drabbades hårt av varvskrisen. Öresundsvarvet hade under det tidiga 1970-talet över 3500 anställda. Den 11 mars 1981 varslades de sista 1807 anställda på Öresundsvarvet om uppsägning. Sveriges största enskilda industrinedläggning var ett faktum. 1982 levererades det sista nybygget från varvet, men varvsverksamheten dog dock inte helt ut i och med att nybyggnation upphörde, verksamheten fortsatte som reparations- och ombyggnadsvarv. Under de följande åren låg staden stilla till följd av lågkonjunkturen som även drabbade många andra industrier som fanns kvar i staden, bland annat SAB nife och Haldex som båda härrör från Thulinverken, samt en del av AB Supra. Även Öresundsvarvet återuppstod 1993, efter karenstiden 10 år, då företaget hette Cityvarvet. Men det är ej längre fråga om ett fullskaligt nybyggnadsvarv utan endast ett reparationsvarv med 200-300 anställda.

I spåren av Öresundsvarvets nedläggning minskade kommunens befolkning med ett par tusen invånare och i de mindre populära bostäderna stod många lägenheter tomma kring mitten av 1980-talet. Efter valet 1991, då vissa lagar ändrades bl.a. så att asylsökande inte längre behövde bo där de blivit kommunplacerade kom många asylsökande till Landskrona. Brist på jobb, har särskilt efter år 1995 delvis blivit ett problem för staden och dess befolkning.

En ny sträckning av järnvägen Västkustbanan drogs via Landskrona och invigdes 2001. Detta gav staden en efterlängtad direktförbindelse med Helsingborg och andra orter norrut längs västkusten. En ny station i stadens östra utkant (ca 2 km från centrum) ersatte den gamla säckstationen i centrum varifrån tåg endast avgick söderut. Sveriges f.n. enda trådbusslinje mellan centrum och stationen invigdes 2003 efter mycket politiskt gräl. Argument för trådbussarna var dels, att de ur miljösynpunkt var att föredra, dels att staten bidrog med halva kostnaden. Det blev alltså ett förhållandevis billigt alternativ. Någon utbyggnad av trådbussnätet de närmaste åren är för närvarande inte planerad.

Kommunikationer

Landskrona har järnvägsförbindelse med Lund (och vidare till Malmö och Kastrup-Köpenhamn) samt Helsingborg (och vidare mot Ängelholm, Båstad och Göteborg)- eller via Helsingborg - Helsingör till Köpenhamn. Det går 2-5 tåg i vardera riktning varje timme, och att åka till Köpenhamn tar 63 minuter via Öresundsbron. Det går även båttrafikförbindelse med Ven. Staden försörjs av fyra stadsbusslinjer, varav en sedan 2003 är Sveriges enda trådbusslinje.

Linjenummer	Sträckning
1	Borstahusen - Centrum - Koppargården
2	V. Fäladen - Centrum - Guldängen
3	Trådbussen: Stationen - Vilan - Rådhustorget - Skeppsbron
4	Borstahusen - Stationen

Sevärdheter

Citadellet

Landskrona slott, Citadellet, är en av stadens största sevärdheter. Det är en av Europas bäst bevarade vattenfästningar. Det var Kristian III av Danmark som började bygga denna befästning redan på 1540-talet. Efter freden i Roskilde 1658 var det svenskarnas tur att bygga ut befästningarna med ett nederländskt vallgravssystem samt utbygga ön Gråen till skydd av den strategiskt viktiga hamnen, vilken har en naturlig djupränna. Förutom att under årens lopp ha hyst danska och svenska militärer så har Citadellet både använts som fängelse och flyktingläger.

Striden mellan riksantikvarien och Citadellkolonisterna

I just det koloniområde som kring år 1900 uppfördes norr om Landskrona slott, "Citadellområdet", inom det yttersta vallgravssystemet var det mesta "frid och fröjd" tills den dag en riksantikvarie ville riva Sveriges äldsta koloniområde (det första ett i Malmö revs för många år sedan), och även fälla en stor del träd i parken söder om slottet. Anledningen var att riksantikvariern ansåg att det gamla försvarssystemet inte kunde betraktas. Sommartid (när träden är utslagna) syns slottet heller inte särskilt bra på grund av den på 1800-talet planterade parken. Mycket snabbt uppstod en bitter strid som höll på under flera år kring 1990. Eftersom lokalbefolkningen och kommunen var av åsikten att bevara koloniområdet var viktigast slutade konflikten med en mindre kompromiss. Ett tiotal kolonier togs bort, och nu skall man kunna skåda vallgravssystemet från nordväst. Något som dock inte tycks lockat vare sig turister eller andra att beskåda i större skala.

Landskrona museum

Staden har ett mycket ambitiöst kommunalt museum med både fasta och tillfälliga utställningar. Landskrona museum är centralt beläget vid Kasernplan i en av de gamla kasernbyggnaderna. På kort promenadavstånd ligger också den kommunalt drivna konsthallen i Landskrona, vilken är byggd i Japan-inspirerad arkitektur.

Rådhustorget

Stadens huvudtorg, Rådhustorget, ligger vid Rådhuset från 1890-tal. Övriga byggnader runt torget är med ett undantag från tiden 1890-1915, många av dem är stora praktfulla byggnader som till exempel Handelsbankens och SE-bankens kontorshus. Även den ännu äldre Adolf Fredriks kasern (numera Stadsmuseet) har sin östra gavel mot torget. Mitt på torget finns den vattensprutande fontänen "Västanvinden" och torget kröns av lindar som klipps så att de bildar ett "grönt staket" en bit upp i luften från slutet av april till början av november.

Koloniområden

Sveriges första koloniområde fanns i Malmö, men revs för mycket länge sedan. Koloniområdet som ligger mellan citadellets yttre vallgravar är därför Sveriges äldsta. Men det finns ytterligare sex koloniområden i staden eller dess periferi. Kopparhögarna är ett av Sveriges största koloniområden med nära 1000 kolonier.

Karlslund och andra parker

I norra delen av staden hittar man den på tidigt 1800-tal planterade bokskogen "Karlslund" som numera hyser Sveriges troligen största koloni av råkor. Många av Karlslunds bokar har en höjd på 45 meter, och norra delen av parken är mycket tätbevuxen även på lägre vegetation. Men också den stora slottsparken runt citadellet ger skön grönska, om än i mindre vild karaktär. Vid slottets västa ingång ligger stadens Nöjespalats - Strandpaviljongen, "Strand" kallat. Det finns även mindre parker av kvartersstorlek t.ex Stadsparken med gamla kyrkans grund, Teaterparken, Dammhagsparken och Wrangelska Parken och dessutom det gamla militära övningsfältet "Exercisfältet" vilket numera förutom en idrottsplats (ej den där Landskrona BoIS spelar sina hemmamatcher) hyser en blandad strandängs- och ekblandskogs- terräng. Denna vildvuxna och stora park utgör än idag "gränsen" mellan staden och det mycket attraktiva Borstahusen med sin segelbåtshamn, golfbana, campingplats och flera långa badbryggor.

Svanarnas stad

En kall vinter på 1920-talet tyckte en grosshandlare synd om de svältande knölsvanarna i hamnen. Han började mata dem, och strax blev de så många att grosshandlaren fick göra en insamling (bl.a.) utanför Malmös biografer. Om detta kan man läsa i Sydsvenska Dagbladets förre sportchef Åke Jönssons bild & text trilogi - "Landskrona". Över 20 000 svanar lär samlats i Landskrona hamn just denna vinter. Och fortfarande har svanarna en egen bankbok! Fortfarande finns det gott om knölsvan i staden under hela året. Antalet gråtrutar som häckar på taken i stora delar av staden är också stort.

Gråen

Gråen (uttalas "grån") är en drygt 80 hektar stor ö som till större delen är konstgjord, och som skyddar Landskronas industrihamn. Norra delen, de gamla försvaraanläggningarna omfattar ett fågelreservat för bl.a. storskarv och knölsvan samt diverse måsfåglar. Mellersta delen är ett koloniområde och längst i söder finns AB Supras "gipsö". Gips bildas som biprodukt i stor skala vid konstgödseltillverkning. Istället för att pumpa avfallet i Öresund började man i slutet av 1970-talet deponera gipset på en utbyggnad av ön Gråen. Gipsön blev i slutet av 1990-talet försedd med 12 st vindmöllor.

Almsjukan

Redan under mitten av 1980-talet sågs almsjukan för första gången. Därefter har denna svampsjukdom som sprids med skalbaggen almsprintborre och som på c:a två-tre år tar död på en stor fristående alm eskalerat. Men sommaren 2003 övergick den kritiska situationen till utom all kontroll, som stadsträdgårdsmästaren beskrev situationen. Numera finns ytterst få stora almar kvar, och även exemplar i buskstorlek angrips. Staden har sedan länge förberett sig på detta genom att byta ut både skogsalm och parkalm mot främst lind, lönn, hästkastanj och ask med enstaka inslag av mer sydländska arter som kastanj och avenbok.

Sport

Stadens fotbollslag, Landskrona BoIS har spelat 34 säsonger i Allsvenskan och leder dessutom maratontabellen för näst högsta fotbollsserien. Största framgångarna för klubben är 1 liten silvermedalj, 3 bronsmedaljer samt 1 cupguld. Laget har spelat både i Cupvinnarcupen och Uefa-cupen. Det finns tre idrottsplatser avsedda för främst fotboll. Själva fotbollsarenan rymmer c:a 12500 platser varav 3500 sittande under tak. Planer på en rejäl ombyggnad finns.

I övrigt finns en rackethall och fyra handbollsplansstora idrottshallar samt några mindre, och både en utomhus simbassäng (50 m + hoppbassäng) och en inomhus simbassäng (25 m) med tillhörande s.k. "äventyrsbad". Det finns även en ishall.

Golf är efter fotbollen den mest populära sporten. Kommunens egen 36 hålsbana försöker hålla greenerna öppna året runt. Golfbanor med 18 hål finns i Glumslöv norr om staden, Häljarp sydöst om staden samt en 9-hålsbana på ön Ven. Dessutom ligger Sveriges internationellt mest kända golfbana, Barsebäck, med sina 36 hål bara en dryg mil söder om staden.

Badplatser längs Öresund finns vid hamnen, samt i de gamla fiskelägena Borstahusen (med kombinerad hamnpir och badbrygga ut på 2 meter djupt vatten med sandbotten) och Ålabodarna samt "Lill-Olas" långa T-formade badbrygga allra längst norrut inom stadsgränsen. Brännmaneter är vanligast om hösten.

TT-loppen på 1930-talet Strax söder om Landskrona, i Saxtorp anordnades under 30-talet de s.k. TT-loppen, motorcykelrace som mest påminde om dagens roadracing (numera används en del av banan dock för motocross). TT-loppen är troligtvis de sportevenemang i Sverige som lockat flest åskådare någonsin, över 200000 vissa år. TT-loppen försvann med andra världskriget och återupptogs inte därefter.

En mil norr om staden ligger Enoch Thulin Airport som med sin asfalterade 1200 meter långa bana (användbar åt båda hållen) är en av landets bästa flygplatser för privatflyg och segelflyg. Enoch Thulin, Sveriges första "flygaräss" (och som bl.a.) startade både flygplansfabriken Thulinverken (tillverkar numera bromshävarmar åt tåg och tung trafik under namnet Haldex) samt krigsflygskolan i Ljungbyhed (F5 under sin tid). Enoch Thulin störtade strax söder om centrum år 1919.

Ven

Ön Ven, belägen mitt emellan Skåne och Själland tillhör Landskrona kommun. Ön trafikeras av en mindre bilfärja från Landskrona året runt samt med en fiskeskuta från Råå sommartid. Resan tar ca en halvtimme enkel väg. Vens församling Sankt Ibb ingår i Landskrona pastorat.

Övriga sevärdheter

• Landskrona Konsthall
• Koloniträdgårdarna
• Vattentornen (gamla och nya)
• Borstahusen
• Ålabodarna, Örenäs slott och Glumslövs backar
• Karmelitklostret i Glumslöv

Biografhistoria

Staden har som mest haft fem biografer (under 1960-talet). Dessa hette "City" (minst och äldst), Grand, SF-Imperial, Saga, samt Rio (med 800 platser). City stängde under 1960-talet. Grand stängde 1971 och Saga 1973, men 1979 öppnades åter Grand - nu under namnet "Maxim". VHS-videons intåg tvingade Rio på fall 1985, och efter en tvist mellan ägaren och SF stängdes också "Imperial" 1989, en "klassisk" biograf där nuvarande danska drottningen Margrethe II som ung såg den klassiska filmen "Borta med vinden" från 1937. Filmen skulle egentligen ha visats i Danmark 1940, men förhindrades av den nazityska "besättelsen" - ockupationen av Danmark 9/4 1940 till 4/5 1945. Efter kriget hade danska staten det svårt och därför visades filmen inte efter ockupationen heller - men den sattes då upp på en del skånska biografer igen - och till dessa biografer dit danskar vallfärdade hörde SF:s "Imperial", dit dåvarande kronprinsessan Margarete kom på privat besök. Men efter 1989 har stadens enda biograf varit f.d. "Grand", numera "Maxim". Storfilmer kommer numera förvånansvärt snabbt till Landskrona och oftast visas många föreställningar av varje film.

Sport

• Landskrona BoIS - Fotboll
• FK Besa - Fotboll
• Landskrona Golfklubb - 36-håls golfbana
• Landskrona flygklubb
• Landskrona Segelflygklubb
• Landskrona Ridklubb
• BK Linjen - Minigolf
• Landskrona Tennisklubb - Tennis
• BK Landora - Fotboll
• IK Wormo - Fotboll
• Borstahusens BK - Fotboll
• BK Fram - Fotboll
• Karlslunds BK - Fotboll (f.d. Landskrona SK och IK Bolton)
• Häljarps IF - Fotboll
• Landskrona Atletklubb - Tyngdlyftning
• Landskrona Falcons - Innebandy
• Landskrona Taekwondo (TIANDAO) - Taekwondo
• Landskrona Taekwondo Akademi - Taekwondo
• Landskrona Schackklubb - Schack
• Landskrona Karate Klubb - Karate (Shotokan-stilen)
• Landskrona Cykelklubb - Cykel (i Häljarp)
• Landskrona Motorklubb - Motocross (i Saxtorp)
• Landskrona Simsällskap - Simning
• Landskrona Varpaklubb - Varpa
• GF Idrott - Judo, Friidrott, Gymnastik
• Skånska Hundkapplöpningsklubben - Hundkapplöpning
• Gubbarna Wargo - Handboll
• Landskrona HK - Ishockey
• Henkadojo Juijutsu - Juijutsu
• Landskrona kampsport - kempo
• Kronan Volleybollklubb - Volleyboll
• Curla.nu - Curling

Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Landskrona

Jesper Aspegren, tv-profil Torsten Bengtsson, författare Jonas Bergh, författare Hans Chrunak, f.d. förbundskapten i simning, expertkommentator simning Patrick Ekwall, sportjournalist, TV-profil Bengt Frithiofsson, vinexpert, TV-profil Marcus Johansson, ishockeyspelare Sonny Johansson, fotbollsspelare (Allsvenskans meste målskytt under 1970-talet sammanlagt) Åke Jönsson, skulptör, tecknare Armand Krajnc, f.d. proffsboxare som blev världsmästare i mellanvikt 1999 Karin Lentz, författare och feminist Siw Malmkvist, sångerska, skådespelerska Martin Nilsson, countrysångare Annika Svenbro, konstnär Jesper Svenbro, författare, medlem av Svenska Akademien Walfrid Weibull, entreprenör, jordbrukare Janet Ågren, skådespelerska Johan Östberg, artist, TV-profil

Övrigt

• Danmark har ett vicekonsulat i Landskrona
• Dansk TV har en hög hjälpsändare placerad på det drygt 60 m höga (nya)vattentornet, vilket är beläget precis vid hamninloppet
• Sveriges Trafikskolors Förening huserar i staden
• Inflygningsvägen till Kastrups flygplats banor 22R och 22L svänger precis över staden. Dagar med sydvästvind kan ett flygplan per minut svänga över eller i närheten av staden på låg höjd. (vanligen c:a 3000 fot, motsvarande cirka 900 meter)

Kuriosa

• Fågelvägen är det bara 23 km mellan Rådhustorget och Amalienborgs slott i Köpenhamn. Stora byggnader i norra Köpenhamn kan lätt urskiljas, t.ex Rigshospitalet och Svanemölleverket (ett kraftverk).
• Inflygningen till Kastrups rullbanor 22L och 22R passerar rakt över Landskrona.
• Fredrik Sundbärg (1860-1913) var stadsarkitekt i Landskrona 1900-1913. Han ritade bland annat vattentornet, Tuppaskolan och det rivna badhuset. Han efterträddes av Frans Ekelund (1882-1965) som verkade som stadsarkitekt fram till 1949. Ekelund ritade främst bostadshus i Landskrona och är annars mest känd för att ha utformat Hotell Savoy i Malmö.
• Selma Lagerlöf skrev sin debutroman Gösta Berlings saga i Landskrona där hon 1885-95 levde och arbetade som lärarinna.
• Staden har haft många olika namn genom åren bland annat: Säby, Landora, Landets-Krona, Landskrona.
• Landskrona kallas även staden i vinden och uttrycket Det bästa med Landskrona är Köpenhamn, myntades skämtsamt på 1960-talet, när det fortfarande gick båttrafik till Köpenhamn. Med ett citat har Landskrona även benämnts En skön och märkvärdig stad.

Lokala medier

• Landskrona Direkt
• HD/Landskrona Posten
• Lokaltidningen

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Landskrona 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			28 287
1965			29 067
1970			30 110
1975			29 486
1980			27 145
1990			26 595	1 163
1995			27 924	1 175
2000			27 393	1 179
2005			28 670	1 218
2010			30 499	1 209

Källor

• Statistik och befolkning

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Landskrona
  Bilder & media
• Landskrona stad
• Landskrona i Fotevikens museums årtalsdatabas över Öresunds städer
• 10 IDstories om personer på Landskrona kyrkogård