Lacknafta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lacknafta, även kallat mineralterpentin eller kristallolja, används som färgförtunnare och lösningsmedel, kan användas för avfettning m m. Detta är sammanfattande benämningar på en grupp petroleumprodukter som består av en blandning av kolväten. Vid rumstemperatur är lacknafta en klar lättrinnande vätska, som är löslig i organiska lösningsmedel men olöslig i vatten. Lacknafta saluförs under en rad olika namn, med liknande egenskaper, ibland synonymer, men detaljsammansättningen kan variera:

  • Dilutin, varumärke ägt av Shell, har ytspänningsnedsättande tillsatser.
  • Sangajol, varumärke ägt av Shell
  • Solvent Naphta
  • Stoddart Solvent (USA, white spirit typ 1)
  • Testbenzin
  • Varnolen, används bl a för kemtvätt
  • White Spirit, WS. Tre olika huvudtyper.

Ytterligare ett 20-tal varumärken förekommer i utlandet, mer eller mindre okända i Sverige.

Sammansättningen i de olika varianterna av lacknafta varierar med den typ av råolja man utgår från och med framställningsprocessen. Metoderna har växlat över tid, och därför är den exakta sammansättningen idag inte densamma som förr, trots att namnet är oförändrat. De tekniska egenskaperna är dock i stort sett desamma.

Mer än 200 olika kolväten har i varierande mängder identifierats i olika fraktioner av lacknafta.

Mineralterpentin anses mindre allergiframkallande än växtterpentin. Till skillnad från växtterpentin avdunstar mineralterpentin utan att lämna påtagliga rester. Växtterpentin reagerar med luftens syre, torkar långsamt och lämnar rester.

Fysikaliska och kemiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Egenskap Värde
Flampunkt 60 ⁰C
Tändtemperatur 250 ⁰C
Explosionsgränser 1-6
Densitet 930 kg/m³
Relativ gasdensitet (luft=1) >3
pH Basiskt
Brandfarlig vara klass 3 (Flampunkt mellan 55 - 100 ⁰C)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Ett långt och detaljrikt dokument om sammansättningen av White Spirit och dess effekter för hälsa och miljö, utgiven av United Nations Environment Program (UNEP), International Labour Organization (ILO) och World Health Organization (WHO)