Lavin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om naturfenomenet. För den Schweiziska kommunen, se Lavin (kommun).
En lavin

En lavin, eller ett snöskred, är en stor mängd snö i snabb rörelse ner för en sluttning.[1]

Flaklavin[redigera | redigera wikitext]

En flaklavin uppstår när ett svagt lager med snö inte längre kan bära den ovanliggande snön och kollapsar. Om detta inträffar i en brant sluttning kommer den ovanliggande snön börja glida utför sluttningen och lavinen är ett faktum.

För att laviner ska uppstå krävs det oftast en sluttning brantare än 20 grader. Det krävs snö skiktad i olika lager. Ett svagt/lösare lager med ett starkt/hårdare lager ovanpå. Förutom detta krävs det också en utlösande faktor som kan bestå av något som belastar det svaga lagret ytterligare. Till exempel skidåkare, snöfall, snödrev eller hängdrivor som rasar. Det kan också vara försvagande faktorer så som regn eller blidväder.

USA är ett land som årligen drabbas av många laviner. Uppskattningsvis mellan 7 000 och 10 000. Under en 45-årsperiod under andra halvan av 1900-talet omkom 440 människor i laviner i USA[2]. I Kanada var det under perioden 1984-2005 204 dödsfall i laviner[3]. I en lavin lossar snön från en brant sluttning och störtar ner i närmaste dal. Den största faran är att hamna djupt ner i snön, då riskerar man att kvävas. Räddningsmanskap har långa, smala stänger, lavinsonder, som de sticker ner i snön. Lavinhundar som luktar sig till begravda människor är mycket användbara. Även Radiopejlutrustning (lavin-transceivers) används. Varje år dör cirka 150 utförsåkare i laviner i Alperna och Nordamerika. I Sverige är samma siffra ungefär en åkare vartannat år.[4][5] En flaklavin kan komma upp i 200 km/h och krossa allt i sin väg.[6]

Sveriges lavinfara-skala[redigera | redigera wikitext]

Följande är den svenska versionen av den internationella femgradiga skalan över lavinfara:[7]

Risknivå
Lavinrisk
Rekommendationer
Mänskligt utlösta 
Spontana
1
(liten)
Osannolika Osannolika I allmänhet säkert att färdas i terrängen. Iakttag normal försiktighet.
2
(måttlig)
Möjliga Osannolika Var försiktig i lavinterräng.
3
(betydande)
Sannolika Möjliga Var mycket försiktig i lavinterräng.
4
(stor)
Troliga Troliga Undvik att färdas i lavinterräng.
5
(extrem)
Mycket troliga Mycket troliga Färdas aldrig i lavinterräng eller i närheten av sådan.

Den europeiska skalan[redigera | redigera wikitext]

Den europeiska riskskalan antogs i april 1993 för att ersätta nationella riskskalor. Den uppdaterades i maj 2003.[8]

Risknivå Stabilitet snö Flagga Lavinrisk
1 - Låg Snön är generellt sett stabil. Avalanche-risk-1-2.svg Laviner är ovanliga utom vid tjocka snötäcken på extrema branter. Spontana laviner är utan undantag små. Snöförhållandena är generellt sett säkra.
2 - Moderat På branta sluttningar är snön endast måttligt stabil. I övrigt riktigt stabil. Avalanche-risk-1-2.svg Laviner kan utlösas vid tjocka snötäcken, särskilt på kända platser för lavinrisk. Större spontana laviner tillhör undantagen.
3 - Påtaglig På många branta sluttningar är snön bara delvis stabil. Avalanche-risk.svg Laviner kan utlösas på många av sluttningarna också vid måttligt tryck. På en del sluttningar kan måttliga eller till och med stora, spontana laviner inträffa.
4 - Hög På de flesta branta sluttningar är inte snön stabil. Avalanche-risk.svg Laviner utlöses på många av sluttningarna även vid lättare tryck. På en del sluttningar är det sannolikt att måttliga eller till och med stora, spontana laviner inträffar.
5 – Väldigt hög Snön är i allmänhet inte stabil. Avalanche-risk-5.svg Till och med på måttliga sluttningar är det troligt att stora, spontana laviner kommer att inträffa.

Stabilitet:

  • Beskriv vanligtvis noggrannare i de snörapporter som utfärdas i områden med lavinrisk.

Lutning:

  • Måttlig sluttning: Med en lutning som understiger 30°
  • Brant sluttning: Med en lutning som överstiger 30°
  • Väldigt brant sluttning: Med en lutning som överstiger 35°
  • Extremt brant sluttning: Med en lutning som överstiger 40°

Mått som inte ska sammanblandas med Ski extreme, där lutningen ska överstiga 45°.

Den europeiska skalan för laviners storlek[redigera | redigera wikitext]

Lavinstorlek:[9]

Storlek Förlopp Skaderisk Dimensioner
1 - Begränsad Litet snöskred som inte kan begrava en person, ens där det är lätt att ramla. Mycket liten risk för skador eller dödsfall. Längd <50 m
volym <100 m³
2 - Liten Stannar upp i sluttningen. Kan skada, begrava eller döda en person. Längd <100 m
volym <1,000 m³
3 - Medium Löper till sluttningens botten. Kan begrava och förstöra en bil, förstöra små byggnader och bryta träd. Längd <1,000 m
volym <10,000 m³
4 - Stor Löper även över måttliga sluttningar (med lutning påtagligt under 30°) åtminstone 50 meters längd; kan nå dalens botten. Kan begrava och förstöra även lastbilar och tåg, förstöra stora byggnader och skogsområden. Längd >1,000 m
volym >10,000 m³

De nordamerikanska riskskalorna[redigera | redigera wikitext]

Den nordamerikanska skalan (på engelska)

I USA och Kanada används nedanstående lavinskala, som kan variera något mellan länderna och delstaterna.

Den kanadensiska skalan[redigera | redigera wikitext]

Den kanadensiska skalan grundas på konsekvenserna av lavinen. Även halva grader i skalan används.[10]

Storlek Potentiella skador
1 Relativt ofarlig för människor.
2 Kan begrava, skada eller döda en människa.
3 Kan begrava eller skada en bil, förstöra små byggnader och skada enstaka träd.
4 Kan förstöra tågvagnar, stora lastbilar, ett flertal byggnader och skogsområden upp till 4 hektar.
5 De största kända lavinerna. Kan ödelägga en by och skogsområden på upp till 40 hektar.

Den amerikanska skalan[redigera | redigera wikitext]

Storlek Potentiella skador [10]
1 Begränsad lavin, högst 50 meter.
2 Liten.
3 Medium.
4 Stor.
5 Maximal.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Avalanche, 18 februari 2015.
  1. ^ ”fjallsakerhetsradet”. http://www.fjallsakerhetsradet.se/forberedelser/laviner/Faktaomlaviner/. Läst 19 februari 2015. 
  2. ^ Charles E. Page, Dale Atkins, Lee W. Shockley, Michael Yaron, Avalanche deaths in the United States: a 45-year analysis, Wilderness & Environmental Medicine, Volume 10, Issue 3, September 1999, Pages 146-151, ISSN 1080-6032
  3. ^ Boyd, J., Haegeli, P., Abu-Laban, R., Shuster, M., & Butt, J.. (2009). Patterns of death among avalanche fatalities: a 21-year review. Canadian Medical Association. Journal, 180(5), 507-12
  4. ^ http://www.akaskidor.se/artiklar/artiklar/20080602/laviner-en-lektion-i-overlevnad Åka SKidor om lavinolyckor, läst 2013-08-11.
  5. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/off-pistdrommen-skordar-offer-i-snon_7932794.svd SVD om lavinolyckor, läst 2013-08-11.
  6. ^ http://www.slao.se/Hall_dig_levande.asp SLAO om laviner, läst 2013-08-11.
  7. ^ http://www.slao.se/Lavinskala.asp SLAO:s lavinfaraskala, läst 2013-08-11.
  8. ^ ”Avalanche Safety - Avalanche Risk Scale” (på engelska). J2Ski. https://www.j2ski.com/ski_tips/Avalanche_Safety/Avalanche_Risk_Scale.html. Läst 18 februari 2015. 
  9. ^ ”The European avalanche danger scale” (på engelska). Forschungsanstalt für Wald, Schnee und Landschaft (WSL) och SLF. http://www.slf.ch/schneeinfo/zusatzinfos/interpretationshilfe/lawinengefahrenbegriffe/europaeische_skala/index_EN. Läst 18 februari 2015. 
  10. ^ [a b] Jamieson, Bruce (2000). Backcountry Avalanche Awareness. Canadian Avalanche Association. ISBN 0-9685856-1-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]