Levermossor

Levermossor
Hepaticae av Ernst Haeckel (1904)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växtriket Plantae
Division	Levermossor Marchantiophyta
Vetenskapligt namn
§ Marchantiophyta
Klasser och ordningar
Haplomitriopsida Haplomitriales Treubiales Jungermanniopsida Metzgeriales Jungermanniales Marchantiopsida Blasiales Sphaerocarpales Marchantiales
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Levermossor, Marchantiophyta (ett äldre namn är Hepaticae), är en division, det vill säga en huvudgrupp i växtriket.

Typiska levermossor är små och blir lätt förbisedda. Den könliga generationen (gametofyten) är antingen bålformig eller uppdelad i stam och blad. I det senare fallet liknar de bladmossor men bladen saknar nerv. Levermossor har inga rötter i egentlig mening men undersidan är försedd med rhizoider. Cellerna innehåller oljedroppar. Levermossor har varken blommor eller frön. Den sporbärande generationen (sporofyten) är en skaftad kapsel som växer på moderplantan. Kapseln spricker upp när sporerna mognat och sprids med hygroskopiska trådar som kallas elatärer.

Det finns ungefär 5000 arter av levermossor varav cirka 270 finns i Sverige. De är vanligast på fuktiga och skuggiga platser och kan där täcka stora ytor av marken. De kan också förekomma på stenar och träd.

Bålformig levermossa (Lunularia).

Levermossa med stam och blad (Jungermannia).