Ludwig Anzengruber

Från Wikipedia
Version från den 22 juli 2015 kl. 15.50 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (parameterfix, replaced: | hemsida = → | webbplats = med AWB)
Ludwig Anzengruber
Ludwig Anzengruber
Ludwig Anzengruber
PseudonymL. Gruber[1]
Född29 november 1839
Wien, Niederösterreich, Österrike
Död10 december 1889 (50 år)
Wien, Niederösterreich, Österrike-Ungern
Yrkepoet, romanförfattare[2], dramatiker[2] och författare[3]
NationalitetÖsterrike[4]
Språktyska

Ludwig Anzengruber, född 29 november 1839 och död 10 december 1889, var en österrikisk skådespels- och romanförfattare.

Anzengruber kom först i bokhandelslära, var sedan skådespelare 1858-67, anställd vid polisstyrelsen i Wien 1869, redaktör för familjetidningen Heimat, sedan för skämttidningen Figaro i Wien 1882-85. Betydelsen ligger däri, att han, med anknytning till det wienska folkskådespelets goda traditioner, på ett gripande sätt behandlade aktuella frågor i verklighetstrogna bilder ur livet.

Anzengruber slog igenom med det år 1870 för först gången uppförda folkskådespelet Der Pfarrer von Kirchfeld (1872, under pseudonymen L. Gruber). Därpå följde den uppskakande bondetragedin Der Meineidbauer (1872). Nästan ännu mer betydande är Anzengruber som författare av lustspel, vilka ibland även har allvarliga inslag: Die Kreuzelschreiber (1872), Der Gewissenswurm (1874), Der Doppelselbstmord (1875), Wienerstycket Das vierte Gebod (1878) ger en bild av förfalltet i storstadsbefolkningens lägsta lager.

Även som berättare är Anzengruber betydande med verk som Kalendergeschichten (1876 fff.), Dorfgänge (1879), romanen Der Schandfleck (1877. omarbetad 1884), och den utmärkta byhistorien Der Sternsteinhof (1885). Anzengrubers samlade skrifter utkom 1918-23 i 15 band; hans brev, Briefe utgavs av Anton Bettelheim 1902 i 3 band.

Källor

  1. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 2 februari 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] hämtat från: persiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]