Märta Tikkanen
| Märta Tikkanen | |
 Märta Tikkanen på Bokmässan i Göteborg 2010 | |
| Född | Märta Cavonius 3 april 1935 Helsingfors,  Finland |
|---|---|
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Finland |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1970 – |
| Make/maka | Henrik Tikkanen (1963-1984) |
| Släktingar | Uno Stadius (morfar) |
Märta Eleonora Tikkanen, från året 1958 till 1963 Ginman, född Cavonius 3 april 1935 i Helsingfors, Finland, är en finlandssvensk författare och debattör. 1963 - 1984 var hon gift med Henrik Tikkanen.
Biografi
Märta Tikkanen tog en fil.kand. 1958 och blev senare fil.mag. Hon arbetade som journalist 1958–1961 vid Hufvudstadsbladet. Mellan åren 1961 och 1966 var hon lektor i svenska och 1972–1979 var hon rektor för Helsingfors svenska arbetarinstitut. Numera är hon kolumnist vid den nämnda tidningen och fri författare.
Hennes författarskap är engagerat och rör sig mitt i samtiden och har vid flera tillfällen skapat debatt. Hennes böcker handlar till stor del om det svåra samlivet mellan man och kvinna och hon har alltid en utsatt, men stark kvinna i centrum för sina berättelser. 1975 ställde hon könsrollsdebatten på sin spets när hon utkom med Män kan inte våldtas. 1978 filmatiserades boken som Män kan inte våldtas av Jörn Donner. 1979 tilldelades hon Nordiska Kvinnors Litteraturpris. Ett pris som instiftades i protest mot att Nordiska Rådets litteraturpris enbart tilldelades män.
Tikkanens morfar var den finländske folkbildaren och nykterhetsivraren Uno Stadius.
Bibliografi
- 1970 – nu imorron[1][2]
- 1972 – Ingenmansland
- 1974 – Vem bryr sig om Doris Mihailov
- 1975 – Män kan inte våldtas (roman, filmatiserad 1978)
- 1978 – Århundradets kärlekssaga (lyrik)
- 1981 – Mörkret som ger glädjen djup
- 1982 – Sofias egen bok
- 1986 – Rödluvan
- 1989 – Storfångaren
- 1992 – Arnaía kastad i havet (lyrik)
- 1992 – Bryta mot lagen
- 1996 – Personliga angelägenheter
- 1998 – Sofia vuxen med sitt MBD
- 2004 – Två
- 2010 – Emma & Uno. Visst var det kärlek[3]
Priser och utmärkelser
- 1979 – Tack för boken-medaljen för Århundradets kärlekssaga
- 1979 – Nordiska Kvinnors Litteraturpris
- 1992 – Pro Finlandia-medaljen[4]
- 1999 – Tollanderska priset
- 1999 – De Nios Vinterpris
- 2001 – Fredrika Runeberg-stipendiet
- 2002 – Svenska Akademiens Finlandspris
- 2014 – Signe Ekblad-Eldhs pris
Litteratur
- Mazzarella, Merete: Från Fredrika Runeberg till Märta Tikkanen. 1985.
- Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band V. 2000.
Referenser
- ^ "Märta Tikkanen". Finland.se, 29 september 2004. Läst 2012-08-09.
- ^ "nu imorron". Google Books. Läst 2012-08-09.
- ^ "Märta Tikkanen: 'Emma & Uno. Visst var det kärlek'". DN.se, 2010-09-29. Läst 2012-08-09.
- ^ ”Suomen Leijonan Pro Finlandia -mitalin saajat 1945-2015”. Ritarikuntien kanslia. http://www.ritarikunnat.fi/index.php/fi/ritarikunnat/rekisterit/173-suomen-leijonan-pro-finlandia-mitalin-saajat-1945-2015. Läst 19 maj 2016.
Externa länkar
- ”Tikkanen, Märta”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5053-1416928957659
- Tikkanen, Märta i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- Märta Tikkanen hos Söderström.
|