Litteraturåret 1989
Från Wikipedia
| Litteraturåret 1989 | |
| Lista över litteraturår | |
| 1988 · 1989 · 1990 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Ekonomi · Krig · Politik · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Teknik · Vetenskap |
Innehåll |
Händelser [redigera]
Februari [redigera]
- 14 februari - Irans andlige ledare Khomeini utfärdar en dödsdom över författaren Salman Rushdie, bosatt i London, för ett denne i romanen "Satansverserna" anses ha behandlat profeten Mohammed respektlöst [1], 2 miljoner US-dollar utlovas [2].
Mars [redigera]
- 3 mars - En undersökning från SCB visar att Astrid Lindgrens böcker var de mest utlånade på biblioteken i Sverige under 1987.[3]
- 13 mars - Kerstin Ekman och Lars Gyllensten lämnar Svenska Akademien på grund av dess svaga agerande mot Salman Rushdies dödsdom.[4]
- 30 mars - Justitiekanslern i Sverige avslår en begäran från Sveriges muslimska förbund och Förenade muslimska församlingen i Sverige att stoppa utgivningen av Salman Rushdies Satansverserna, då de menar att vissa yttranden i boken är hets mot folkgrupp. Justitiekanslern fastslår att förhandsgranskning eller censur av publikationer, som senare skall ges ut, inte får förekomma.[5]
Maj [redigera]
- 28 maj - Svenska barnboksakademin grundas på Skärholmens bibliotek i Stockholm.[6]
September [redigera]
- September - Werner Aspenström blir den tredje ledamoten som lämnar sin plats i Svenska Akademien. Han anger dock andra, privata, skäl än Kerstin Ekman och Lars Gyllensten. Aspenström lämnar också alla andra förbund och kollektiva sammanslutningar som han tillhört, bland annat Författarförbundet och Svenska PEN-klubben.[7]
December [redigera]
- 5 december - Efter nästan fyra års arbete överlämnas första delen av Nationalencyklopedin vid en ceremoni i Grünedwaldsalen i Stockholms konserthus, där Sveriges kulturminister Bengt Göransson får motta bandet, med uppslagsorden "A-Asa-Tor".[5]
Okänt datum [redigera]
- Barnboksbildens vänner bildas i Göteborg.[8]
- Augustpriset delas ut för första gången.
Nya böcker [redigera]
A - G [redigera]
- A Necessary End av Peter Robinson
- De Stora Penslarnas lek av Peter Pohl
- Din ande skiner av Jan Arvid Hellström
- Emil och Ida i Lönneberga av Astrid Lindgren [9]
- En bön för Owen Meany av John Irving
- En plats att vila på av Vibeke Olsson
- Fem hjärtan i en tändsticksask av P C Jersild
- Franska revolutionens bilder av Jan Myrdal
- Följeslagare av Johannes Edfeldt
- För levande och döda av Tomas Tranströmer
- Gamla synder av Elizabeth George
- Guillaume Apollinaires gåtfulla leende av Gunnar Harding
H - N [redigera]
- Hjärnfilspån (under pseudonymen Pär Silje) av Lars Gyllensten
- Joy Luck Club av Amy Tan
- Just så eller kanske det av Lars Gyllensten
- Komedin I av Stig Larsson
- Kådisbellan av Roland Schütt
- Medan regnbågen bleknar av Peter Pohl
- Miljonären Mårtensson av Viveca Lärn [10].
- Mord i Venedig av Jan Mårtenson
- Månen vet inte av Niklas Rådström [11]
- Månpalatset av Paul Auster
- När Bäckhultarn for till stan av Astrid Lindgren [12]
O - U [redigera]
- Polstjärnan tur och retur av George Johansson
- Pubertet av Jan Myrdal
- Rent spel av Tove Jansson
- Rosario är död av Majgull Axelsson
- Sav av Gösta Friberg
- Slottet i staden av Jan Mårtenson
- Stenens väktare av David Eddings
- Sune och Svarta Mannen av Anders Jacobsson och Sören Olsson [13]
- Svanens sång av Jan Arvid Hellström
- The Hanging Valley av Peter Robinson
- Tjejtjusaren Sune av Anders Jacobsson och Sören Olsson [14]
- Tolv på det trettonde av Jan Myrdal
V - Ö [redigera]
- Vad sa pappa Åberg? av Gunilla Bergström [15]
- Ägande och makt. Vad kommer efter de 15 familjerna? av CH Hermansson
Priser och utmärkelser [redigera]
- Nobelpriset – Camilo José Cela, Spanien [16]
- Augustpriset: Cecilia Lindqvist - Tecknens rike
- Bellmanpriset: Folke Isaksson
- Nils Holgersson-plaketten: Mats Wahl
- Carl Emil Englund-priset: Gösta Ågren
- Övralidspriset: Torgny Lindgren
- Dan Andersson-priset: Arne Upling
- Petrarca-Preis: Jan Skácel
- Pilotpriset: Olof Lagercrantz
- Nordiska rådets litteraturpris: Dag Solstad[5]
- Litteraturfrämjandets stora romanpris: Sigrid Combüchen[5]
- Ivar Lo-priset: Kurt Salomonsson[5]
- Selma Lagerlöfs litteraturpris: Kerstin Ekman[5]
- Litteraturfrämjandets stora pris: Kerstin Ekman[5]
Födda [redigera]
Avlidna [redigera]
- 18 januari - Bruce Chatwin, brittisk författare och vagabond.
- 1 april - Bo Beskow, svensk konstnär och författare.[5]
- 15 april - Albert Bonnier, 81, svensk bokförläggare.[5]
- 30 augusti - Maja Ekelöf, 71, svensk författarinna.[5]
- 4 september - Georges Simenon, 86, fransk deckarförfattare.[5]
- 8 september - Barry Sadler, amerikansk sångare och författare.
- 23 september - Per-Erik Lindorm, svensk journalist, manusförfattare och skriftställare.[5]
- 16 oktober - Walter Farley, amerikansk författare.
- 22 december - Samuel Beckett, 83, irländsk-fransk dramatiker och författare.[5]
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ 20:e århundrades När Var Hur - 1989, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ 100 år med Aftonbladet – 1989, 1999
- ^ Horisont 1989, Bertmarks, sidan 55 - Astrid Lindgrens barnböcker bibliotekens mest efterfrågade
- ^ Hundra år i Sverige - 1989, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Horisont 1989. Bertmarks
- ^ ”Svenska barnboksakademin”. http://www.barnboksakademin.com/huvudframe/var_historia/index.htm. Läst 12 april 2011.
- ^ Hans Isaksson, Werner Aspenström, Bokförlaget Natur och Kultur, 2003
- ^ Sverige 1900-talet – Från den lilla, lilla gumman till vilda bebin, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Astrid Lindgren”. http://www.astridlindgren.se/verken/bocker/samlingsvolymer. Läst 21 mars 2011.
- ^ ”Viveca Lärn”. http://www.vivecalarn.com/litteraturlista.htm. Läst 21 mars 2011.
- ^ Gradvall, Nordström, Nordström, Rabe, Jan, Björn, Ulf, Anina. Tusen svenska klassiker. Norstedts Förlagsgrup
- ^ ”Astrid Lindgren”. http://www.astridlindgren.se/verken/bocker/bilderbocker. Läst 21 mars 2011.
- ^ Sune
- ^ Sune
- ^ ”Rabén & Sjögren”. http://www.rabensjogren.se/Bocker--produkter/Utgiven/2007/Var/bergstrom_gunilla-vad_sa_pappa_aberg-kartonnage/. Läst 20 mars 2011.
- ^ ”Nobelpriset i litteratur”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/index.html. Läst 20 mars 2011.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Litteraturåret 1989.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||