Skottår

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För filmen, se Skottår (film, 2010).
Ett vykort från 1908 med texten "Skottår / Osäkra för en stackars ensam ungkarl".

Ett skottår är ett år med en skottdag. Den dagen skjuts (numera) i regel in i slutet av februari.

I lunisolarkalendrar som judiska, babyloniska och den gamla romerska kalendern innebär skottår att året har en extra månad – skottmånad.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Skottår är ett sätt att hålla årstiderna på plats i kalendern. Eftersom det tropiska året (årstidsåret) är cirka 365,24219 dagar långt går det inte att ständigt använda 365 dagar i kalendern.[1] Inom loppet av 100 år skulle årstider, datum för solstånd och dagjämningar med mera då nämligen förskjutas mer än 24 dagar i kalendern. Genom att (med vissa undantag, se nedan) vart fjärde år öka årets längd med en dag kan kalendern hållas någorlunda i fas med årstiderna. Extradagen kallas skottdagen och dess datum är den 29 februari. Ordet skott betyder ’något som skjutits in’.[2]

Gregorianska kalendern[redigera | redigera wikitext]

Ett år i den allmänna västerländska tideräkningen (gregorianska kalendern) är skottår om det är jämnt delbart med 4, utom vid sekelskiften (jämna 100 år); då är året endast skottår om det är jämnt delbart med 400. År 1700, 1800, 1900, 2100, 2200 och 2300 är alltså inte skottår (vilket de dock är i julianska kalendern), medan år 1600, 2000 och 2400 är det.

Med hjälp av reglerna ovan får vi antalet dagar till: 365 + 1/4 - 1/100 + 1/400 = 365,2425. Den gregorianska kalenderns år är således 365,2425 dagar långt vilket (trots reglerna om skottår) fortfarande skiljer sig lite från det mer specifika tiden 365,24219. Det innebär aningen för många skottdagar och en förskjutning av dagjämningar, solstånd och så vidare. Detta är dock väldigt lite, och på 1000 år ger detta upphov till en felmarginal på 7 timmar, 26 minuter och 24 sekunder.[3] Vintersolståndet infaller i kalendern således i mycket långsam takt allt tidigare i december.

Julianska kalendern[redigera | redigera wikitext]

I den julianska kalendern lät man utan undantag alla år som var jämnt delbara med fyra vara skottår vilket ger ett år i medeltal 365,25 dagar långt. Jämfört med det tropiska året innebär det en förskjutning med en dag redan per 128 år. Ett misstag gjorde att de första årtiondena infördes skottår vart tredje år, vilket skapade tre skottår för mycket. För att kompensera beslöt kejsar Augustus att år 8 f.kr, 4 f.kr och 4 e.kr inte skulle vara skottår.[källa behövs]

För närvarande skiljer sig dessa två kalendrar åt med 13 dagar och exempelvis den ortodoxa juldagen firad enligt julianska kalendern ("gammal stil") som infaller den 7 januari enligt allmänna tideräkningen kommer till följd av den extra skottdagen förskjutas ytterligare en dag i samband med sekelskiftet år 2100, det vill säga juldagen den 25 december år 2100 gammal stil kommer firas den 8 januari 2101 enligt den allmänna tideräkningen.

Efter 2000 år borde det matematiskt skilja 15 dygn mellan de båda kalendrarna. [(365,25–365,2425)×2000 = 15]. Att det bara skiljer 13 dygn mellan kalendrarna beror framför allt på att när det har gjorts justeringar så måste man ha avrundat till hela dygn.

Skottdagen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: 29 februari
En kalender från 2008 med skottdagen uppslagen.

Skottdagen den 29 februari är den extra dag som inskjuts varje skottår. Fram till och med 1999 räknades i Finland och Sverige den 24 februari som skottdagen men sedan år 2000 infaller skottdagen den 29 februari, enligt ett beslut av Namnlängdskommittén år 1996.[4][5]

Anledningen till att skottdagen ligger i slutet av februari snarare än vid slutet av året är att den gamla romerska kalendern, som användes av romarna innan Julius Caesar introducerade den julianska kalendern år 46 f.Kr., började med månaden mars. Skottdagen placerades alltså i anslutning till romarnas nyår.

Den romerska kalendern var också starkt påverkad av äldre månkalendrar och man benämnde exempelvis dagar efter månens faser: kalendae – nymåne (alltså upphovet till ordet kalender), nonae – första kvarteret och idus – fullmåne. Den första dagen i månaden benämndes "kalendae" (trots att detta inte stämde med månens verkliga fas) och exempelvis den 24 februari var ante diem sextum Kalendas Martias – sjätte dagen före kalendae i mars. (Romarna använde inklusiv räkning, det vill säga den dag som vi skulle kalla den femte dagen före första mars kallade romarna för den sjätte, eftersom startdatumet räknades med.) När man sedan i den julianska kalendern införde skottdagar, lade man till en "andra sjätte dag före kalendae", den så kallade bisextilis. Än i dag heter skottår på franska année bissextile.

Varför man gjorde på detta sätt, och inte lade den precis före den 1 mars, är något oklart. En anledning kan vara att man var påverkad av tidigare grekiska månkalendrar där man hade 12 månader med lika lång längd – 30 dagar – och sedan lade man till 5 dagar i slutet på året som inte tillhörde någon månad, de så kallade Epagomenai (grekiska "de tillagda"), för att komma upp i 365 dagar totalt. Skottdagen kom då att bli en ny 6:e dag före de tidigare fem extradagarna.

Inom EU beslutade man i slutet av 1990-talet att ändra den tidigare placeringen av skottdagen och i stället låta den 29 februari vara officiell skottdag med början år 2000. Även den romersk-katolska kyrkan räknar numera den 29 februari som skottdag.

Skottår i traditionen[redigera | redigera wikitext]

Inom europeisk äldre tradition påstås det ha varit tillåtet för kvinnor att fria till ungkarlar under hela skottåret. Det är en tradition som sägs gå att härleda till en legend från 400-talet från Irland om Patrick och Brigid av Kildare. Det har dock påvisats att det inte går att belägga sedvänjan längre tillbaka än till 1800-talet.[6] Det fanns från medeltiden ända fram till 1800-talet en oskriven lag på Brittiska öarna som sade att den man som avvisade en friare under ett skottår var tvungen att ge henne en kyss samt ett silkeslinne eller ett par handskar. Enligt gammal tradition får giftaslystna kvinnor bara fria på skottdagen. Och då har damerna trumf på hand. Den man som tackar nej bör dra sig ur med hjälp av en dyrbar gåva.

I februari 1988 utropade sig staden Anthony i Texas, USA till "Världens skottårshuvudstad", och en internationell födelsedagsklubb för skottdagsbarn bildades där.[7]

Legenden om att kvinnor friar[redigera | redigera wikitext]

Legenden berättar att det var Irlands skyddshelgon S:t Patrick som blev en tidig jämställdhetsapostel när han bestämde att kvinnor kunde få fria en dag vart fjärde år. Seden bjöd att kvinnans propå skulle tas på största allvar och annars ska hon få en fin present. Man är inte säker på att det är sant eftersom kvinnorna brukade fria två månader efter dagen.

Återkommande händelser som sammanfaller med skottår[redigera | redigera wikitext]

Några återkommande händelser har kommit att förknippas med skottår på så sätt att de normalt arrangeras vart fjärde år och sammanfaller med just skottåren. I de flesta fall arrangeras de dock även vid sekelskiften som inte är skottår (år 1800, 1900, etc).

Politik[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jason Harris - Skottår. Läst 2014-03-30.
  2. ^ Ord i almanackan Språkrådet
  3. ^ Felräkning i tid i gregorianska kalendern. WolframAlpha- 2014-03-30
  4. ^ Almanacksförlaget - Vanliga frågor besökt 2 januari 2010
  5. ^ Finskspråkiga Wikipedia med hänvisning till Oja: Aikakirja
  6. ^ Mikkelson, B. & Mikkelson, D.P. (2010). The Privilege of Ladies by Barbara Mikkelson. The Urban Legends Reference Pages. snopes.com.
  7. ^ ”Anthony – Leap Year Capital of the World” (på engelska). Time and Date. 2008. http://www.timeanddate.com/date/leap-year-capital.html. Läst 6 november 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]