Maja Witting
Maja Witting född 1923 i Mariestad, död 2016 i Linköping, var en svensk lektor i specialpedagogik vid Institutionen för lärarutbildning i Uppsala, med ansvar för läs- och skrivområdet 1978–1989. Maja Witting utvecklade "Wittingmetoden" en läs- och skrivinlärningsmetod.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Witting fick sin särskollärarutbildning vid Slagstaseminariet 1942–1944. Hon arbetade på särskolorna Johannesberg i Mariestad, Sofienlund i Strömsholm och Rickomberga i Uppsala.
År 1965 avlade Maja Witting en licentiatexamen i pedagogik i Uppsala, via en fil kand i pedagogik, psykologi och sociologi.
År 1969 ingick hon i Skolöverstyrelsens arbetsgrupp för LL-böcker[1].
Harald Eklund och Maja Witting engagerade sig i det svenska glasets historia och skrev bland annat boken "Det tidiga graalglaset" tillsammans 2012, utgiven av Kulturparken Småland och Sveriges Glasmuseum.[2]
Maja Witting var gift med docent Claes Witting 1946–1964 och med Harald Eklund, docent i pedagogik, 1985-2015.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
År 1990 fick Maja Witting Uppsala kommuns förtjänstmedalj för sina "framstående pedagogiska insatser för att lära utvecklingsstörda barn att läsa och för ett omfattande och engagerat arbete för dem med lässvårigheter i skolan."
På Läskunnighetens dag hösten 1990 fick Maja Witting ta emot SCIRA:s (Swedish Council of the International Reading Association) hedersdiplom[3]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ om LL-förlaget/LL-böcker
- ^ Det tidiga graalglaset : texter kring kunskapsluckor och forskningsbehov / Harald Eklund & Maja Witting. ISBN 9789187674402
- ^ SCIRA:s hedersdiplom