Mariestad
- För andra betydelser, se Mariestad (olika betydelser).
| Mariestad | |
| Tätort Centralort |
|
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Mariestads kommun |
| Församling | Mariestads församling |
| Koordinater | 58°42′N 13°49′Ö / 58.700°N 13.817°V |
| Area | 1 096,95 hektar |
| Folkmängd | 15 591 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 14,21 inv./hektar |
| Grundad | 1583 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postnummer | 542 XX |
| Riktnummer | 0501 |
| Tätortskod | 5372 |
  Mariestads läge i södra Sverige
|
|
Mariestad är en tätort i Västergötland och centralort i Mariestads kommun, Västra Götalands län. Tidigare var Mariestad residensstad i Skaraborgs län.
Innehåll |
Historia [redigera]
Staden grundades år 1583 av Gustav Vasas son, hertig Karl, senare kung Karl IX, som döpte staden efter sin hustru Maria av Pfalz. Stadens och kommunens vapen föreställer en oxe som stiger upp ur ett vattendrag. Detta avser återge det tillfälle när Maria av Pfalz, enligt en berättelse, såg just detta vid Tidan i Mariestad.
Det finns två städer i Sverige som har domkyrka, men ingen biskop: Kalmar och Mariestad. 1583 bildades av Värmland och Vadsbo och Valle härader i Västergötland en så kallad superintendentia under ledning av en präst med titeln superintendent. Denne fick sitt säte i Mariestad. Detta upphörde 1647 och området delades: Mariestad upphörde som superintendentia, Karlstads superintendetia bildades och Valle och Vadsbo återgick till Skara stift. 1772 blev superintendenten i Karlstad biskop.
Mariestad har länge varit en förvaltningsstad, med såväl länsstyrelse som landstingets centralförvaltning. I samband med bildandet av Västra Götalands län, försvann mycket av statens och landstingets förvaltning från Mariestad.
Efter andra världskriget har staden även haft flera stora industrier. Staden har haft såväl tändstickstillverkning som bryggeri. Stadens bryggerianor lever idag kvar genom varumärket Mariestads, som är ett omtyckt öl som tillverkas av Spendrups bryggeri (dock ej i Mariestad). I Mariestad tillverkades även den populära Unica-boxen av Aktiebolaget Tidan. Den framställdes av unicafiber.
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Mariestads stad bildades 1583 som en utbrytning ur Leksbergs socken och ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1952 införlivades Leksbergs socken/landskommun där redan delar av bebyggelsen funnits. 1971 uppgick stadskommunen i Mariestads kommun med Mariestad som centralort.[2]
I kyrkligt hänseende har Mariestad sedan 1584 hört till Mariestads församling med delar som hört till Leksbergs församling som 2006 uppgick i Mariestads församling.[3]
Orten ingick till 1959 i domkretsen för Mariestads rådhusrätt för att därefter till 1971 ingå i Vadsbo tingslag. Från 1971 till 2009 ingick Mariestad i Mariestads tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2009 i Skaraborgs tingsrätts domsaga.[4]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Mariestad 1960–2010[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 10 419 | |||
| 1965 | 13 956 | |||
| 1970 | 16 637 | |||
| 1975 | 16 454 | |||
| 1980 | 15 693 | |||
| 1990 | 16 016 | 1 018 | ||
| 1995 | 15 679 | 1 060 | ||
| 2000 | 15 043 | 1 061 | ||
| 2005 | 15 448 | 1 096 | ||
| 2010 | 15 591 | 1 097 | ||
| Anm.: Sammanvuxen med Radbyn 1965
|
||||
Stadsbild [redigera]
Mariestad omges av Sveriges största insjöskärgård, de största öarna heter Torsö, Fågelö och Brommö.
Gamla stan består av träbebyggelse från 1700- och 1800-talen.
Kommunen anordnade under 2005 en internationell arkitekttävling för utformning av Mariestads front mot Vänern. Det kommunala bostadsbolaget "Mariehus" kommer att bygga femvånings flerbostadshus i hamnområdet. I planerna för hamnområdet ingår även en sandstrand som är tänkt att ligga vid nuvarande småbåtshamn som då kommer att flyttas.
Smedjehagen är en ny stadsdel som främst består av villor, men även flerbostadshus vid Tidans mynning. Stadsdelen ansluts till gästhamnen och centrum via en nybyggd cykelbro.
Mariestads stationshus med dess jugendarkitektur hör till stadens byggnadsminnen sedan mars 2005[6]. Det gör byggnaden för såväl sitt samhällshistoriska som arkitektoniska värde [7]. Huset ritades för övrigt av en traktens son, Lars Kellman, och uppfördes 1909.
Kommunikationer [redigera]
Europaväg 20, E20, löper strax utanför Mariestad.
Mariestad ligger vid Kinnekullebanan.
Västtrafiks bussar trafikerar Mariestad liksom Swebus.
Näringsliv [redigera]
De största arbetsgivarna i Mariestad är Electrolux, Metsä Tissue AB (Katrinefors bruk) och Mariestads kommun. Andra mindre arbetsgivare är exempelvis DS Smith Packaging Sweden AB, RM Perfo AB, Jede AB och Länsstyrelsen i Västra Götaland. I Mariestad tillverkas även Klings glass. Glassen tillverkas av företaget Kling Glace som sedan 1992 ägs av Falköpings mejeri. Fabriken startades på 1950-talet av Harry Kling. En av företagets största produkter är Dinétårtan som säljs över hela Sverige.
På somrarna är Mariestad en stor turiststad. I synnerhet seglingsentusiasterna brukar söka sig till staden, eftersom den ligger vid sjön Vänern.
Utbildning [redigera]
I Mariestad finns tre högstadieskolor: de kommunala skolorna Tunaholmsskolan och Högelidsskolan samt friskolan Ekhamraskolan.
I Mariestad finns två gymnasieskolor: Vadsbogymnasiet och Vänergymnasiet. Vadsbogymnasiet är en kommunal gymnasieskola med cirka 1 000 elever. Verksamheten flyttades dit från intilliggande Tunaholmsskolan under sportlovet 1972, vid vilken tid sistnämnda skola övergick till att vara högstadium.
I Mariestad finns även hantverksutbildningar på högskolenivå, kallade Dacapo, som sedan 2004 är knutna till Göteborgs universitets institution för kulturvård.
Kultur [redigera]
I Mariestad finns en av Sveriges äldsta och bäst bevarade landsortsteatrar, Mariestads teater. Teatern invigdes i januari 1843 och var helt färdigbyggd först 1848. Teatern är byggnadsminnesförklarad sedan 1993. I Mariestad finns även några museer. Dessa är Vadsbo Museum, Mariestads Industrimuseum, Leksbergs Skolmuseum samt Mariestads Musikarkiv Cantus Durus. Vadsbo Museum grundades den 14 september 1918 av Vadsbo Hembygds- och Fornminnesförening. Ansvaret för verksamheten övertogs den 1 juli 1983 av Mariestads kommun.
Musiklivet [redigera]
I Mariestad har musiken stor betydelse. Centralt för detta är den kommunala musikskolan. I ungdomshuset Elvärket finns det en scen där lokala band uppträder. Klubb Kaliber som bildades 2002, har varit en betydelsefull aktör för musiklivet i Mariestad på senare år. De arrangerar stora och små konserter på restauranger, folkparken och på Mariestads Teater. Mariestad har sedan 1970 haft en egen marschorkester, Mariestads Blåsorkester och Drill.[8] Bland de artister som kommer från Mariestad finns exempelvis Henrik Sethsson, Harlequin och Sound Express.
Folkpark [redigera]
Stadens folkpark ligger på Karlsholme som är ett konstgjort näs i Vänern i norra delen av Mariestad.
Sport [redigera]
Speedwaylaget Örnarna har tidigare kört i Elitserien under många år och erövrat en rad svenska mästerskap. Örnarnas hemmabana, Grevby (numer kallad Canvac Arena), ligger strax norr om Hasslerör, i norra delen av kommunen. Mariestads segelklubb (MSK) har haft stora framgångar inom kappsegling, med flertalet svenska mästerskapstitlar i olika klasser. Mariestads Enduroklubb (bildad 1991) anordnar tävlingen Oxjakten Enduro som går av stapeln sista helgen i augusti varje år, en av Sveriges fem största endurotävlingar, med ca 450-500 deltagare.
Mariestad dominerade svensk innebandy i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. IBK Lockerud (Mariestad) blev de första officiella svenska mästarna för herrar 1990. Även IBK Lockeruds damer har varit framgångsrika. 2009 klev damlaget upp i Elitserien. Mariestad BOIS, Mariestads ishockeylag, spelade i Allsvenskan 2008 men slutade sist och spelar nu åter i Division 1.
Lista över några andra av Mariestads idrottsklubbar [redigera]
- IFK Mariestad: fotboll
- Mariestads BK: fotboll
- MAIF: badminton, handboll, friidrott,
- Elless IF: bandy
- Töreboda/Mariestad Tornados: hockey (damlag)
- Mariestads VSK: vattenskidor
- Mariestads BoIS: fotboll (dam), hockey
- Mariestads FK: orientering, skidåkning
- Mariestad Volley 08: volleyboll
- Mariestads Simsällskap: simning
- Gentlemannafabriken MMA: mixed martial arts
Kända personer med anknytning till Mariestad [redigera]
-
Se även: Kategori:Personer från Mariestad.
 |
Om personerna i denna lista verkligen har en relation till detta område behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
- Urban Ahlin, socialdemokratisk riksdagsman
- Birgitta Andersson, skådespelerska
- Jan Rippe, sångare och skådespelare i Galenskaparna/After Shave
- Ester Ringnér-Lundgren, författare som bodde i Mariestad på 1930-talet och in på 1940-talet
- Bonni Pontén, sångare i Asta Kask och Johnny Kask (tidigare Anti Cimex, Cosa Nostra)
- Henrik Sethsson, låtskrivare och musiker
- Elin Kling, modebloggare, designer och tv-personlighet
- Harald Lückner, ishockeycoach
- Bernt Johansson, cyklist
- Dag Wennlund, spjutkastare
- Thomas Högstedt, tennisspelare
- Harald Lückner, ishockespelare
- Tommy Samuelsson
- Peter Ottosson
- Staffan Lundh
Se även [redigera]
- Leksbergs socken
- Lista över fasta fornminnen i Mariestad (för omfattning av detta område, se Mariestads stad#Sockenkod)
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mariestads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
- ^ http://www.hallekis.com/arkiv/xx050315a.htm
- ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
- ^ Mariestads Blåsorkester och Drill
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Mariestad.
- Svenskspråkiga Wikivoyage om Mariestad
|
||||||||||
|
||||||||||
|
|||||
