Mandala
Ordet mandala (sanskrit: मण्डल) betyder cirkel, och i hinduiska och buddhistiska ritualer syftar det på en figur som ritas på marken eller målas på ett bord och som symboliserar de kosmiska och himmelska regionerna. En sorts meditationsfigurer konstruerade av cirklar och former. Korrekt avbildad och vederbörligen invigd blir den ett koncentrat av ockult energi, som drar till sig dolda krafter och själv utsänder strålar som en talisman. Inom mandalacirkelns gränser tecknas andra geometriska figurer, mindre kvadrater, trianglar och cirklar som delar det Hela i heliga zoner.
Mandalan används i samband med meditation eller mer rättare sagt det är en form av meditation, den representerar det universum som individen träder in i. Mandalan anses vara ett kosmogram, en karta över universum, andliga bilder av världsordningen. Inom t ex den tibetanska buddhismen så förstör konstnären också mandalan efter att den är klar för att påminna sig om att allt är förgängligt. Meningen med en mandala-meditation (även kallat yantra-meditation) är att uppleva helhet, ett icke dualistiskt tillstånd.
Inom nyandlig psykologi, främst företrädd av C.G. Jung, betraktas mandalan inte bara som ett kosmogram utan som ett psykokosmogram, ett plan över det mänskliga psyket som avslöjar sinnets djupare struktur.
Se även
Externa länkar
- Mandala-meditation (från Deepak Chopras webbplats)