Universum
Från Wikipedia
Universum (från latinet med betydelsen "det hela"; "allt skapat", "världen", "världsalltet", "världsbyggnaden") uppfattas vanligtvis som ett utrymme som per definition innehåller allting, det vill säga all materia, energi, rumtiden, naturlagarna och alla händelser.
Universum kan vara oändligt, men kan också vara ändligt men utan ände. Tankar om universums form och utsträckning kan förefalla paradoxala, men detta är inte så konstigt som det låter; en cirkels kurva eller ytan på en sfär är också ändlig men utan ändar.
Innehåll |
[redigera] Egenskaper
Universum anses inom vetenskapen vara 13,7 miljarder år gammalt. Medeldensiteten är mycket låg, och beräknas till 9,9×10-30 kg/dm³. Trots detta innehåller universum en stor mängd energi. 73 % är mörk energi, 23 % mörk materia och endast 4 % av vanlig materia. Det är endast den vanliga materien som forskarna direkt kan se i sina teleskop, och som vi själva kan interagera med och göra experiment med. För att förklara universums accelererande expansion har man infört begreppet "mörk energi", och för att förklara att galaxerna håller samman mera än vad deras synliga materieinnehåll kan förklaras med gravitationslagen, har man infört begreppet "mörk materia". Den mörka energin och den mörka materian vet vetenskapen egentligen ingenting om vad det är för något, men det existerar en stor mängd hypoteser om dessa inslag i universum.
[redigera] Big Bang
Enligt den kosmologiska teorin uppstod universum genom en urexplosion, Stora Smällen (Big Bang), för ca 13,7 miljarder år sedan, och att dess expansion fortfarande pågår. Forskning tyder på att expansionen till och med verkar accelerera. Flera teorier har lagts fram om vad det kan vara som driver accelerationen. Hypotesen om mörk energi uppkom bland annat som ett försök att förklara detta, och är i stor grad vetenskapligt accepterad. Följaktligen blir universum kontinuerligt större, och galaxerna i universum kommer allt längre ifrån varandra.
Makroskopiska objekt inbegriper förutom galaxer även kvasarer, nebulosor, planeter, stjärnor och svarta hål. Alla fysiska objekt och ljuset i universum är påverkade av gravitationskrafter. Detta resulterar eventuellt i en förtätning av all materia i ett glesare universum. En följd blir i så fall också att ljusvågor böjs alltmer av gravitationen och leder till visuella förvrängningar.
Om universum expanderar på detta sätt skulle resultatet, när universum blivit dubbelt så gammalt som det är nu, bli att endast objekt tillhörande den Lokala hopen kommer att vara synliga. Slutscenariot är ett gigantiskt ”tomrum” med ett enormt antal svarta hål som "ångar" bort under närmast oändligt lång tid på grund av Hawkingstrålning. Forskare räknar med att de minsta svarta hålen (motsvarande Solens massa) försvinner 1068 år efter universums uppkomst, de mellanstora svarta hålen (miljoner solmassor) efter 1087 år, och de allra största svarta hålen (galaxmassa) efter 10100 år. Kvar blir uttänjda fotoner och sönderfallspartiklar. Universum skulle bli i det närmaste totalt tomt.
Big Bang teorin är en extrapolering av tolkningen av upphovet till den elektromagnetiska frekvensförskjutning som kallas rödförskjutning, och som kan observeras i ljuset från avlägsna stjärnor. Enligt Hubbles lag beror rödförskjutningen på den hastighet ljuskällorna avlägsnar sig med från oss, och är "rödare" ju längre bort källorna befinner sig. Jämför dopplereffekt som även avhandlar frekvensförskjutning av ljud från källor i rörelse.
[redigera] Religiösa myter
Nästan alla religioner har skapelseberättelser som berättar hur universum skapats och vad som hände därefter. Ofta involverar dessa berättelser någon form av högre makt som aktivt skapat universum. I många religioner har denna högre makt personifierats. Gudar ingår i alla förklaringsmodeller hos de största religionerna utom buddhismen som undviker förklaring. Religiösa skapelseberättelser som berättar vad som fanns innan universum tillhör metafysiken.
En okänt stor del kristna är anhängare av Big Bang-teorin. Bland dessa hörde till exempel påven Johannes Paulus II[1].
Stefan Einhorn, professor i molekylär onkologi vid Karolinska institutet, säger att det starkaste vetenskapliga argumentet för att en oförklarad kraft såsom Gud har verkat i universum är att den värld vi lever i uppfyller just de förutsättningar som krävs för att liv skall vara möjligt.[2]
[redigera] Se även
- Kosmos
- Big Bang
- Lambda-CDM-modellen
- Kosmologi
- Inflation (kosmologi)
- Steady state-teorin
- Solsystemet
- Universum (mängdteori)
- Universums framtid
- Universums historia
- Vintergatan
- Rymden
[redigera] Källor
- Astronomy, March 2003.
- Astronomy, June 2003.
- ^ The Vatican's View of Evolution: The Story of Two Popes (engelska)
- ^ Einhorn, Stefan: En dold Gud, Månpocket, ISBN 91-7643-594-6
[redigera] Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||
