Republiken Kroatiens torg
.jpg)
Marskalk Titos torg (kroatiska: Trg maršala Tita) är ett torg i Zagreb i Kroatien. Torget som är det till ytan största i Zagreb ligger i Nedre staden och är sedan 1946 uppkallat efter den tidigare jugoslaviska statschefen Josip Broz Tito. Vid torget ligger flera av stadens största offentliga byggnader och tillika landmärken med stildrag från historicismen.
Historik
1855 började torget ta form i samband med uppförandet av ett sjukhus vid ängarna i de södra delarna av den dåtida stadsgränsen. Torget var det första av tre i den västra delen av Lenuzzis hästsko som är en u-formad serie av torg och parker i de centrala delarna av Zagreb.
Arkitektur
Vid torget finns flera för Zagreb tongivande byggnader, de flesta uppförda 1855-1964. Den centrala byggnaden vid torget är Nationalteatern. Här ligger även Konst- och hantverksmuseet samt andra byggnader som bär stildrag från historicismen och secessionen.
Offentlig konst
- Sankt Göran och draken (1853), skulptur av Anton Dominik Fernkorn.[1] Den tillverkades 1853 i Wien men köptes av Juraj Haulik 1867 och flyttades till Zagreb där den initialt placerades i Maksimirparken. 1884 donerades den till Zagrebs stad som placerade den vid Strossmayers torg. 1907 fick den sin nuvarande plats i det sydvästra hörnet av Marskalk Titos torg.
- Livets källa (1904), fontän av Ivan Meštrović.[2] Fontänen utformades 1905 och placerades 1912 framför Nationalteatern.
- Kroaternas historia (1932), skulptur av Ivan Meštrović.[3] Skulpturen står framför den juridiska fakultetens byggnad.
- Minnesmärket för Đuro Deželić (1937), minnesmärke och byst av Frane Cota. Minnesmärket står framför Ferimports byggnad vid den västra sidan av torget.
Tidigare namn och kontroverser
Som ett av de mest framstående torgen i staden har det bytt namn åtskilliga gånger i enlighet med de rådande politiska förhållandena. Dess nuvarande namn har skapat kontroverser då den tidigare jugoslaviska statschefen Josip Broz Tito av vissa medborgargrupper anses vara en negativ historisk personlighet och symbol för politisk repression. Medborgaraktioner och protester för ett namnbyte till Teatertorget, det namn torget bar 1945-1946, har fått stöd från bland annat Kroatiska helsingforskommittén och Kroatiska demokratiska unionen.[4][5][6][7] 2013 föreslog stadens borgmästare Milan Bandić en lokal folkomröstning för att lösa tvisten.[8]
Sedan dess anläggning har torget burit följande namn;[9][10]
| Årtal | Kroatiskt namn | Betydelse |
|---|---|---|
| 1878-1888 | Sajmišni trg | Marknadstorget |
| 1888-1919 | Sveučilišni trg | Universitetstorget |
| 1919-1927 | Wilsonov trg | Wilsons torg |
| 1927-1941 | Trg kralja Aleksandra I. | Kung Alexander I:s torg |
| 1941-1945 | Trg I. | Torg I |
| 1945-1946 | Kazališni trg | Teatertorget |
| 1946- | Trg maršala Tita | Marskalk Titos torg |
Referenser
Fotnoter
- ^ Kroatiska televisionen Arkiverad 29 december 2007 hämtat från the Wayback Machine. (kroatiska)
- ^ Likecroatia.com (engelska)
- ^ Verbum.hr (kroatiska)
- ^ Index.hr (kroatiska)
- ^ Večernji list – Kroatisk kvällstidning (kroatiska)
- ^ Hrsvijet.com (kroatiska)
- ^ Hkv.hr – Kroatiska kulturrådet (kroatiska)
- ^ Soundset.hr (kroatiska)
- ^ Snješka Knežević (1996), "Zagrebačka zelena potkova" (ISBN 953-0-60524-2)
- ^ Croatiantimes.com (engelska)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Republiken Kroatiens torg.
