Zagreb

Zagreb
Grad Zagreb
Stad
Nattlig vy över Zagreb.
Flagga Stadsvapen
Land	Kroatien
Län	Zagreb
Höjdläge	158 m ö.h.
Koordinater	45°49′0″N 15°59′0″O
Högsta punkt
- höjdläge	1 035 m ö.h.
Lägsta punkt
- höjdläge	122 m ö.h.
Area
- kommun	641,29 km²
Folkmängd
- centralort	686 568 (31 mars 2011)
- kommun	792 875 (31 mars 2011)
Befolkningstäthet
- kommun	1 236 invånare/km²
Borgmästare	Milan Bandić
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	10000
Riktnummer	01
Bilregistrering	ZG
Zagreb markerat på kartan över Kroatien.
Webbplats: www.zagreb.hr

Zagreb (på tyska Agram, främst i bruk före 1918) är huvudstad och största stad i Kroatien. Staden hade cirka 800 000 invånare vid folkräkningen 2011, varav cirka 690 000 bodde i centralorten, och är belägen mellan berget Medvednicas sluttningar och floden Sava. Zagreb är Kroatiens politiska, ekonomiska, kulturella och vetenskapliga centrum samt en viktig trafikknutpunkt för Kroatien och regionen i övrigt. Zagreb är en industristad med tillverkning främst inom den mekaniska sektorn samt ett betydande utbildningscentrum i landet. Staden hyser bland annat ett av sydöstra Europas största universitet som grundades år 1669.

Under före detta Jugoslavien så var Zagreb ett av Jugoslaviens centrum rörande till exempel industri, kultur, skolor, stora evenemang med mera.

Zagreb har till skillnad från många andra städer i sydöstra Europa aldrig varit i de muslimska osmanernas händer vilket innebär att staden har bibehållit många äldre byggnader som raserats annorstädes.

Zagreb har en internationell flygplats som heter Pleso.

Historia

Katedralen i Zagreb i slutet av 1800-talet.

Zagreb har en lång och rik historia. Utgrävningar visar att staden ligger alldeles i närheten av den tidigare romerska bosättningen Andautonia från nollhundratalet. Under 600-talet anlände slaver (dagens kroater) till området.

Zagreb hamnade under ungrarnas inflytelse under 1000-talet. Zagreb stod därefter under inflytelse av Ungern, Österrike och familjen Habsburg fram till Österrike-Ungerns upplösning 1918.

Zagreb är drygt 3000 år gammalt. Namnet "Zagreb" nämns för första gången i skriven form 1094 när den ungerske kungen Ladislaus I grundar Zagrebs stift i Kaptol. Zagreb bestod från början av två separata bosättningar, Kaptol och Gradec, som växte upp intill varandra på varsin höjd separerade av floden Medveščak. Kaptol var centrum för kyrkans makt och biskopssäte. Kaptol hade övervägande klerikal befolkning medan Gradec, idag en del av Gornji Grad (Övre staden), till stora delar befolkades av hantverkare, köpmän och bönder. 1242 utfärdade den kroatisk-ungerske kungen Béla IV en gyllene bulla som utsåg staden Gradec till en kunglig fristad som gav invånarna ekonomiska och administrativa förmåner. Samma år skadades Gradec och Kaptol svårt av tatariska räder men återbyggdes 1263. Under 1500-talet blev Gradec säte för den kroatiska riksdagen och banen. Det var även här som den kroatiska adeln fattade viktiga beslut rörande administrationen av Kroatien. Inte sällan uppstod konflikter och rivalitet mellan de båda städerna som båda var befästa med höga murar, torn och portar. 1850 förenades slutligen de båda städerna administrativt under ledning av banen Josip Jelačić. Samma år utsågs den förste gemensamme borgmästaren av Zagreb, Janko Kamauf.

Under 1800-talet blev Zagreb centrat för den Illyriska rörelsen. Efter Österrike-Ungerns upplösning 1918 uppgick Zagreb i den nyskapade staten Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike som sedermera kom att kallas Jugoslavien. 1941 utropades den Oberoende staten Kroatien med Zagreb som huvudstad. 1945 införlivades staden åter med Jugoslavien. 1991 lämnade Kroatien Jugoslavien och staden blev det fria Kroatiens huvudstad.

Demografi

Zagreb är Kroatiens största stad och hade 792 875 invånare vid folkräkningen 2011, varav 686568 invånare bodde i själva centralorten. Vid folkräkningen 2001 hade staden 779 145 invånare, varav 415 153 var kvinnor och 363 992 män. Medelåldern i staden är 39,7 år.

Etniska grupper

Kroaterna utgör en majoritet av befolkningen (närmare 92%) i Zagreb. 60 066 invånare tillhörde någon av de etniska minoriteterna 2001.

Zagrebs största folkgrupper (2001)

Folkgrupp	Antal	Procent
kroater	716 344	91,94%
serber	18 811	2,41%
bosniaker	6 204	0,80%
albaner	3 389	0,43%
slovener	3 225	0,41%

Religiösa grupper

Mer än 87% av Zagrebs befolkning bekänner sig till den Romersk-katolska tron. De stora världsreligionerna och religiösa åskådningarna finns dock representerade i staden. Det finns bland annat en serbisk-ortodox ärkebiskop, en protestantisk biskop, en överrabbin och en muslimsk mufti.

Zagrebs största religionsgrupper (2001)

Religion	Antal	Procent
katoliker	678 538	87,09%
muslimer	16 215	2,08%
ortodoxa	15 634	2,01%
Jehovas vittnen	1 500	0,19%

Klimat

Zagreb ligger i den tempererade zonen och har därför ett milt kontinentalt klimat. Årsmedeltemperaturen ligger på ca 7 grader.

Under den kallaste månaden ligger medeltemperaturen mellan 0-gradersstrecket och 2 plusgrader. Normalt faller snö varje vinter, men eftersom temperaturen i extremfall har nått närmare 20 plusgrader är snötäcket sällan långvarigt.

Den varmaste månaden ligger medeltemperaturen kring 25 grader varmt. Temperaturer över 35 plusgrader är dock inte ovanliga. Varma och fuktiga sydliga vindar dominerar.

Transporter och kommunikationer

Zagreb och dess internationella flygplats Pleso är Kroatiens största trafikknutpunkt för person-, post- och godstransporter.

Vägar

Trafikknutpunkten Lučko i närheten av Zagreb.

Zagrebs geografiska läge har gjort staden till en viktig trafikknutpunkt som förbinder Centraleuropa med Adriatiska kusten och Balkanhalvön. Av ytterst betydelse är ringleden som går väster, söder och öster om staden. Motorvägarna från Zagreb når ut till hela Kroatien. I nordlig och nordvästlig riktning bär A2 och A3 mot Slovenien och Österrike. I västlig riktning bär A1 mot den Adriatiska kusten och i nordöstlig riktning bär A4, A11 och A13 mot Ungern. I sydlig riktning bär A11 mot Velika Gorica och industristaden Sisak. Den sydöstra länken av A3 bär mot Serbien och vidare mot Makedonien och Grekland.

Flygplatser

Zagrebs internationella flygplats, kallad Pleso, är en av regionens mest trafikerade flygplatser. Flygplatsen ligger cirka 20 kilometer sydöst om staden. Flygplatsen har goda kommunikationer med Zagreb och flygbussar trafikerar regelbundet rutten mellan Zagreb och flygplatsen. Det nationella flygbolaget Croatia Airlines trafikerar flera nationella linjer till bland annat Split, Rijeka, Osijek och Dubrovnik. Zagreb är via flygplatsen förbunden med hela Europa och världen.

Järnväg

Glavni kolodvor (Centralstationen i Zagreb.)

Zagreb är en av regionens viktigaste järnvägsknutar där Zagrebs centralstation utgör navet. Järnvägarna är dock, till skillnad från det moderna motorvägsnätet, i behov av stor renovation. Järnvägarna når ut till Slovenien, Österrike, Ungern och Serbien. Som ett arv från tiden då Kroatien var en del av Österrike-Ungern är järnvägsnätet framförallt förbundet med Wien och Centraleuropa. Från Zagreb når järnvägarna till Split. Mellan Split och det sydligaste Kroatien (Dubrovnik) saknas järnväg. Inte heller mellan Pula och Zagreb finns det en direkt järnväg. Regeringen har dock uttryckt att framtida investeringar kommer. Vagnstandarden är god.

Spårvagn

Zagreb har ett utbrett spårvagnsnät som når ut till stora delar av staden, dock ej förorterna. Stadens spårvagnstrafik har sina anor från den 5 september 1891 då den första spårvagnslinjen öppnades för trafik. Företaget Zagrebački električni tramvaj ansvarar för spårvagnstrafiken i staden.

Busstrafik

Busstrafiken är mycket omfattande i Zagreb. Regelbundna linjer förbinder inte bara de olika stadsdelarna utan även Zagreb med övriga Kroatien. Det finns även internationella linjer mellan Zagreb och övriga Europa. Bussarna håller i regel mycket god standard. Det gäller i synnerhet bussar som trafikerar internationella linjer eller som går från Zagreb till andra städer i Kroatien.

Utbildning och forskning

Zagrebs universitet grundades 1669 och är det äldsta i denna del av Europa. I staden finns 22 institut, däribland Institutet Ruđer Bošković som arbetar med forskning kring atomfysik.

Sevärdheter

Gornji Grad

Gornji Grad (Övre staden) är Zagrebs äldsta stadsdel och historiska hjärta. Övre staden utgörs av Gradec och Kaptol som tidigare var två olika bosättningar som sedermera blev Zagreb. I Gornji Grad vars centrum utgörs av Sankt Markus torg återfinns flera intressanta byggnader, däribland Zagrebs katedral och Sankt Markuskyrkan vars takpannor är lagda så att de visar landskapen Centrala Kroatiens, Slavoniens och Dalmatiens landskapssköldar och Zagrebs stadsvapen. I Övre staden finns även parlamentet, befästningstornet Popov toranj, Kamena vrata (Stenporten) och Lortščaktornet där man varje dag klockan tolv avfyrar en kanonsalut. Gornji Grad är bilfri och nås via trappor eller Zagrebs bergbana.

Övriga sevärdheter

Övriga sevärdheter omfattar den botaniska trädgården, kroatiska nationalteatern, Mimaramuseet, Ban Jelačićs torg, Tomislavtorget, Strossmayertorget och Mirogojkyrkogården.

Mer parker och grönområden

I stadsdelen Maksimir, i närheten av Dubrava, ligger en grön stadspark vid namn Park Maksimir. I parken finns, framförallt sommartid flera uteserveringar och kiosker. I parken finns många ljuvliga trädlundar och det finns långa alléer med lindar planterade. I parken kan man njuta av lugnheten mitt i storstaden, fågelkvitter och härliga dofter. I hjärtat av parken ligger även Kroatiens största djurpark, som är välbesökt av utländska turister.

I närhet till Ban Jelačić-torget ligger en mindre park med vackra träd -och växt planteringar. Det finns en mindre fontän och ett stort lusthus där musikanter vid vissa tillfällen spelar.

Dubrava

Dubrava är en del av Kroatiens huvudstad Zagreb. I Dubrava bor folkgruppen janjevci som härstammar från Kosovo. Dubrava är är ett kulturellt centrum för janjevci.

Bildgalleri

• 

  Ban Jelačićtorget - centraltorget i Zagreb.

• 

  Sankt Markuskyrkan i gamla stan.

• 

  Nationalteatern.

• 

  "Gornji grad" (Övre staden - gamla stan).

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Zagreb.
  Bilder & media

Kroatienportalen — samlingssidan för artiklar om Kroatien på svenskspråkiga Wikipedia.