Zagreb

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 45°49′0″N 15°59′0″Ö / 45.81667°N 15.98333°Ö / 45.81667; 15.98333
Zagreb
Grad Zagreb
Huvudstad
Ban Jelačićs torg, Övre staden, National- och universitetsbiblioteket, Konstpaviljongen, Nationalteatern och Kaptol.
Flag of Zagreb.svg
Flagga
Coat of arms of Zagreb.svg
Land  Kroatien
Län Zagreb
Höjdläge 158 m ö.h.
Koordinater 45°49′0″N 15°59′0″Ö / 45.81667°N 15.98333°Ö / 45.81667; 15.98333
Högsta punkt
 - höjdläge 1 035 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge 122 m ö.h.
Area
 - kommun 641,23 km²
Folkmängd
 - centralort 688 163 (31 mars 2011)[1]
 - kommun 790 017 (31 mars 2011)[1]
Befolkningstäthet
 - kommun 1 232 invånare/km²
Borgmästare Milan Bandić
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 10000
Riktnummer 01
Bilregistrering ZG
Zagreb markerat på kartan över Kroatien.
Red pog.svg
Zagreb markerat på kartan över Kroatien.
Webbplats: www.zagreb.hr

Zagreb (på tyska Agram, främst i bruk före 1918) är huvudstad och största stad i Kroatien. Staden är belägen mellan berget Medvednicas sluttningar och floden Sava i den västra delen av det Pannoniska bäckenet. Vid den senaste folkräkningen 2011 uppgick stadens invånarantal till 790 017[1] invånare, varav 688 163[1] invånare bodde i centralorten.

Zagreb är Kroatiens politiska, ekonomiska, kulturella och vetenskapliga centrum samt en viktig trafikknutpunkt för Kroatien och regionen i övrigt. Zagreb är en industristad med tillverkning främst inom den mekaniska sektorn samt ett betydande utbildningscentrum i landet. Staden hyser bland annat ett av sydöstra Europas största och äldsta universitet som grundades år 1669.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Katedralen i Zagreb i slutet av 1800-talet.

Zagreb har en lång och rik historia. Utgrävningar visar att staden ligger alldeles i närheten av den tidigare romerska bosättningen Andautonia från nollhundratalet.[2] Under folkvandringstiden600-talet bosatte sig slaver (dagens kroater) ner i området. Stadens namn, "Zagreb", nämns för första gången i skriven form 1094 när den kroatisk-ungerske kungen Ladislaus I grundar Zagrebs stift i Kaptol.

1000-talet hamnade Zagreb under ungrarnas inflytelse. Staden stod därefter under inflytelse av Ungern, Österrike och familjen Habsburg fram till Österrike-Ungerns upplösning 1918.

Zagreb bestod från början av två separata bosättningar, Kaptol och Gradec, som växte upp intill varandra på varsin höjd separerade av floden Medveščak. Kaptol var centrum för kyrkans makt och biskopssäte. Kaptol hade övervägande klerikal befolkning medan Gradec, idag en del av Gornji grad (Övre staden), till stora delar befolkades av hantverkare, köpmän och bönder. 1242 utfärdade den kroatisk-ungerske kungen Béla IV en gyllene bulla som utsåg staden Gradec till en kunglig fristad som gav invånarna ekonomiska och administrativa förmåner. Samma år skadades Gradec och Kaptol svårt av tatariska räder men återbyggdes 1263.

Under 1500-talet blev Gradec säte för den kroatiska riksdagen och banen. Det var även här som den kroatiska adeln fattade viktiga beslut rörande administrationen av Kroatien. Inte sällan uppstod konflikter och rivalitet mellan de båda städerna som båda var befästa med höga murar, torn och portar.

Under medeltiden avancerade osmanerna från sydöst. Till skillnad från många andra städer i sydöstra Europa lyckades de muslimska osmanerna aldrig inta staden vilket innebär att Zagreb har bibehållit många äldre byggnader som raserats annorstädes.

Under ledning av banen Josip Jelačić förenades Gradec och Kaptol 1850 i en administrativ enhet.[3] Samma år utsågs den förste gemensamme borgmästaren av Zagreb, Janko Kamauf.

Under 1800-talet blev Zagreb centrat för den Illyriska rörelsen. Efter Österrike-Ungerns upplösning 1918 uppgick Zagreb i den nyskapade staten Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike som sedermera kom att kallas Jugoslavien. 1941 utropades den Oberoende staten Kroatien med Zagreb som huvudstad. 1945 införlivades staden åter med Jugoslavien och efter kriget kom staden att bli ett av landets centra rörande till exempel industri, kultur, skolor, stora evenemang med mera.

1991 lämnade Kroatien Jugoslavien och staden blev det fria Kroatiens huvudstad.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

1094 omnämns stadens namn för första gången i ett dokument. Ursprunget till namnet är inte klarlagt även om det finns olika hypoteser och legender om dess uppkomst. En hypotes är att namnet härstammar från termen "za breg" (bakom kullen). Enligt denna tes skulle kullen åsyfta Savas flodbank som tros ha legat närmare staden förr. En annan hypotes är att det skulle härstamma från termen "za grabom" (bakom vallgraven) då staden tidigt var befäst.

Legender[redigera | redigera wikitext]

Det kroatiska verbet "zagrabiti" (att ösa) ligger till grund för flera legender, däribland den som beskriver en kroatisk ban som leder sina törstiga soldater genom ett övergivet område. I frustation över att vattnet är slut slår han sin sabel i marken varpå vatten tränger upp. Han beordrar därefter manskapet "att ösa" upp vattnet. En liknande legend gör gällande att en utmattad kroatisk ban som precis kommit hem från en fältslag ber en ung flicka vid namn Manda "att ösa" upp vatten till honom ur en källa. Enligt denna legend har fontänen Manduševac (den dåtida källan enligt legenden) vid Ban Jelačićs torg fått sitt namn. Staden fick heta Zagreb efter verbet "zagrabiti" då flickan fick ösa upp vatten till banen.

Zagreb på andra språk[redigera | redigera wikitext]

Då Zagreb var en provinshuvudstad i Österrike-Ungern var staden utanför Kroatien främst känd under sitt tyska namn Agram. I den moderna tyskan används idag Zagreb. Det ungerska namnet, då som nu, är Zágráb. Det latinska namnet för staden är Zagrabia medan det italienska är Zagabria.

Smeknamn och slogan[redigera | redigera wikitext]

Zagreb har flera smeknamn och slogans som används inte minst i marknadsföringsskäl. Bland de vanligaste hör "Beč u malom" (Wien i det lilla) och "Mali Beč" (Lilla Wien). Dessa och liknade varianter som alla anspeglar på Wien används i regel även av utländska turistagenter för att locka turister till staden. I Kroatien och inte minst av lokalinvånarna kallas staden stundom "Beli Zagreb grad" (Vita Zagreb stad på den lokala kajkaviska dialekten) eller "Beli Zagreb" (Vita Zagreb) som anspeglar på en svunnen tid då byggnaderna i det lilla och provinsiella Zagreb var vita och rena.

Politik och administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Zagreb stad är en separat administrativ enhet och har samma status som ett län i Kroatien. Zagrebs stadsfullmäktige (Gradska skupština Grada Zagreba) bestående av 51[4] medlemmar är stadens högsta beslutande organ.

Sedan den 14 december 1999 är staden formellt indelad i 17 stadsdelar (gradske četvrti).[5] 11 av stadsdelarna ligger helt inom centralortens urbana gränser emedan 4 stadsdelar (Novi Zagreb–istok, Novi Zagreb–zapad, Peščenica-Žitnjak och Gornja Dubrava) delvis ligger inom centralorten Zagrebs gränser men även omfattar perifera bosättningar och samhällen. 2 av stadsdelarna (Sesvete och Brezovica) som till ytan är de största stadsdelarna består till största del av förorter. Bara mindre delar av dessa stadsdelar uppgår i den urbaniserade centralorten Zagreb.[6]

Stadsdelarna är politiskt och administrativt indelade i lokalnämnder (mjesni odbori) emedan stadsdelarna styrs och representeras politiskt av Stadsdelsrådet (Gradsko vijeće) som består av 11-19 medlemmar beroende på stadsdelens invånarantal.[7]

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Nr. Stadsdel Yta (km²)[8] Invånare (2011)[1] Befolkningstäthet (inv./km²)
1. Donji grad 3,01 37 024 12 300,3
2. Gornji grad-Medveščak 10,19 30 962 3 038,4
3. Trnje 7,36 42 282 5 744,0
4. Maksimir 14,97 48 902 3 266,6
5. Peščenica-Žitnjak 35,29 56 487 1 600,6
6. Novi Zagreb-istok 16,54 59 055 3 570,4
7. Novi Zagreb-zapad 62,63 58 103 927,71
8. Trešnjevka-sjever 5,80 55 425 9 556,0
9. Trešnjevka-jug 9,83 66 674 6 782,7
10. Črnomerec 24,23 38 546 1 590,8
11. Gornja Dubrava 40,26 61 841 1 536,0
12. Donja Dubrava 10,80 36 363 3 366,9
13. Stenjevec 12,18 51 390 4 219,2
14. Podsused-Vrapče 36,16 45 759 1 265,4
15. Podsljeme 59,42 19 165 322,53
16. Sesvete 165,24 70 009 423,6
17. Brezovica 127,32 12 030 94,4
  Totalt 641,23 790 017 1 232,0

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Zagreb är Kroatiens största stad och hade 792 875 invånare vid folkräkningen 2011, varav 686 568 invånare bodde i själva centralorten.[1] Vid folkräkningen 2001 hade staden 779 145 invånare, varav 415 153 var kvinnor och 363 992 män. Medelåldern i staden är 39,7 år.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

År Area
(km2)
Befolkning
(Inom dåtidens stadsgränser)
Befolkning
(Inom dagens stadsgränser)
1368 2 810
1742 5 600
1805 7 706*
1850 16 036
1857 16 657 48 266
1869 19 857 54 761
1880 30 830 67 188
1890 3,33 40 268 82 848
1900 64,37 61 002 111 565
1910 64,37 79 038 136 351
1921 64,37 108 674 167 765
1931 64,37 185 581 258 024
1948 74,99 279 623 356 529
1953 235,74 350 829 393 919
1961 495,60 430 802 478 076
1971 497,95 602 205 629 896
1981 1 261,54 768 700 723 065
1991 1 715,55 933 914 777 826
2001 641,23 779 145 779 145
2011 641,23 790 017[1] 790 017[1]
* Exklusive adel och klerikal befolkning.
Uppgifterna i kolumn 3 avser befolkningen inom dåtidens stadsgränser.
Uppgifterna i kolumn 4 avser befolkningen inom det område som idag definieras som staden Zagreb.
[9]

Etniska grupper[redigera | redigera wikitext]

Kroaterna utgör en absolut majoritet av befolkningen (93,14%) i Zagreb. 54 193 invånare (6,86% av den totala befolkningen) tillhörde någon av de etniska minoriteterna 2011.[10] Stadsdelen Peščenica-Žitnjak är den stadsdel där det bor flest invandrare (13,01%) eller personer tillhörande någon av landets etniska minoriteter.

Zagrebs sex största folkgrupper (2011)
Folkgrupp Antal Procent
Kroater 735 824 93,14%
Serber 17 526 2,22%
Bosniaker 8 119 1,03%
Albaner 4 292 0,54%
Romer 2 755 0,35%
Slovener 2 132 0,27%

Religiösa grupper[redigera | redigera wikitext]

2011 bekände sig 83,11%[11] av Zagrebs befolkning till den Romersk-katolska tron. De stora världsreligionerna och religiösa åskådningarna finns dock representerade i staden. Det finns bland annat en serbisk-ortodox ärkebiskop, en protestantisk biskop, en överrabbin och en muslimsk mufti.

Zagrebs största religionsgrupper (2011)
Religion Antal Procent
Katoliker 656 571 83,11%
Muslimer 18 044 2,28%
Ortodoxa 15 960 2,02%
Protestanter 2 553 0,32%
Judar 327 0,04%

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Zagreb ligger i den tempererade zonen och har därför ett milt kontinentalt klimat. Årsmedeltemperaturen ligger på ca 7 grader.

Under den kallaste månaden ligger medeltemperaturen mellan 0-gradersstrecket och 2 plusgrader. Normalt faller snö varje vinter men eftersom temperaturen i extremfall har nått närmare 20 plusgrader är snötäcket sällan långvarigt.

Den varmaste månaden ligger medeltemperaturen kring 25 grader varmt. Temperaturer över 35 plusgrader är dock inte ovanliga. Varma och fuktiga sydliga vindar dominerar.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 3,1 6,1 11,3 16,4 21,3 24,6 26,7 26,2 22,3 16,2 9,3 4,4
 Lägsta medeltemp. -4 -2,5 0,9 4,9 9,2 12,7 14,2 13,7 10,4 5,8 1,8 -1,9
 Nederbörd 48,6 41,9 51,6 61,5 78,8 99,3 81 90,5 82,7 71,6 84,8 63,8

Transporter och kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Trafikknutpunkten Lučko i närheten av Zagreb.

Zagrebs geografiska läge har gjort staden till en viktig trafikknutpunkt som förbinder Centraleuropa med Adriatiska kusten och Balkanhalvön. Av ytterst betydelse är ringleden som går väster, söder och öster om staden. Motorvägarna från Zagreb når ut till hela Kroatien. I nordlig och nordvästlig riktning bär A2 och A3 mot Slovenien och Österrike. I västlig riktning bär A1 mot den Adriatiska kusten och i nordöstlig riktning bär A4, A11 och A13 mot Ungern. I sydlig riktning bär A11 mot Velika Gorica och industristaden Sisak. Den sydöstra länken av A3 bär mot Serbien och vidare mot Makedonien och Grekland.

Broar[redigera | redigera wikitext]

Zagreb har sju broar för fordonstrafik som går över Sava. Dessa är:

Namn (svenska) Namn (kroatiska) Invigningsår
Savabron Savski most 1938
Jamkomirbron Jankomirski most 1958
Frihetsbron Most slobode 1959
Ungdomens bro Most mladosti 1974
Adriatiska bron Jadranski most 1981
Podsusedbron Podsusedski most 1982
Fosterlandsbron Domovinski most 2007

Flygplatser[redigera | redigera wikitext]

Zagrebs internationella flygplats, kallad Pleso, är en av regionens mest trafikerade flygplatser. Flygplatsen ligger cirka 20 kilometer sydöst om staden och är landets viktigaste trafikknutpunkt för person-, post- och godstransporter. Flygplatsen har goda kommunikationer med Zagreb och flygbussar trafikerar regelbundet rutten mellan Zagreb och flygplatsen. Det nationella flygbolaget Croatia Airlines trafikerar flera nationella linjer till bland annat Split, Rijeka, Osijek och Dubrovnik. Zagreb är via flygplatsen förbunden med hela Europa och världen.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Zagreb är en av regionens viktigaste järnvägsknutar där Zagrebs centralstation utgör navet. Järnvägarna är dock, till skillnad från det moderna motorvägsnätet, i behov av stor renovation. Järnvägarna når ut till Slovenien, Österrike, Ungern och Serbien. Som ett arv från tiden då Kroatien var en del av Österrike-Ungern är järnvägsnätet framförallt förbundet med Wien och Centraleuropa. Från Zagreb når järnvägarna till Split. Mellan Split och det sydligaste Kroatien (Dubrovnik) saknas dock järnväg. Inte heller mellan Pula och Zagreb finns det en direkt järnväg. Regeringen har dock uttryckt att framtida investeringar kommer. Vagnstandarden är god.

Zagreb västra station är stadens näst största järnvägsstation. Stationen betjänar Zagrebs pendeltåg och vissa regionaltåg.

Spårväg[redigera | redigera wikitext]

Zagreb har ett utbrett spårvagnsnät som når ut till stora delar av staden, dock ej förorterna. Stadens spårvagnstrafik har sina anor från den 5 september 1891 då den första spårvagnslinjen öppnades för trafik. Företaget Zagrebački električni tramvaj ansvarar för spårvagnstrafiken i staden.

Busstrafik[redigera | redigera wikitext]

Busstrafiken är mycket omfattande i Zagreb. Regelbundna linjer förbinder inte bara de olika stadsdelarna utan även Zagreb med övriga Kroatien. Det finns även internationella linjer mellan Zagreb och övriga Europa. Bussarna håller i regel mycket god standard. Det gäller i synnerhet bussar som trafikerar internationella linjer eller som går från Zagreb till andra städer i Kroatien.

Bergbana[redigera | redigera wikitext]

Zagrebs bergbana drivs av ZET och förbinder Övre- och Nedre staden.

Panoramavy över Sava. I bakgrunden en bro över floden.
Panoramavy över Sava. I bakgrunden en bro över floden.


Arkitektur och stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Utsikt från Gradec mot Kaptol och Zagrebs katedral 2007.

I Zagreb finns flera arkitektoriska stilar representerade. I stadens historiska kärna Övre staden som utgörs av Gradec och Kaptol finns flera för staden tongivande byggnader. I Övre staden finns en koncentration av äldre byggnader som bär stildrag från barocken till dagens dato. Här återfinns även stadens äldsta byggnadskonstruktioner i form av försvarsverk och murar.

Emedan Övre staden representerar "det gamla Zagreb" utgör den Nedre staden dess motpol. Den låglänta Nedre staden kom att utformas till stora delar efter den stora jordbävningen 1880. Kanske mer än någon annan kom arkitekten Hermann Bollé att sätta sin prägel på Zagreb, inte bara i Övre staden, utan även i Nedre staden där flera av byggnaderna bär stildrag från klassicismen, secessionen och modernismen. Utöver Bollé kom flera framträdande arkitekter att lämna avtryck på den kroatiska huvudstaden, däribland Franjo Klein och Viktor Kovačić.

Stadsdelen Nya Zagreb (Novi Zagreb) kom att uppföras söder om floden Sava efter andra världskriget. Arkitekturen i de nya bostadsområdena kom att präglas av de politiska omständigheterna och bostäderna här uppförda 1945-1990 är i företrädande socialistisk stil.

Under 2000-talet kom Zagrebs stadsfullmäktige att lätta på de restriktioner som tidigare gällde för uppförandet av byggnader högre än tio våningar. Den nya ordningen innebar att Zagreb kom att se en tillkomst av höga byggnader som delvis kom att förändra stadsbilden.

Palats och historiska byggnader[redigera | redigera wikitext]

Gator och torg[redigera | redigera wikitext]

Ban Jelačićs torg, Zagrebs centrala torg.

Offentlig konst[redigera | redigera wikitext]

Till Zagrebs offentliga konst hör bland annat;

Religiösa byggnader[redigera | redigera wikitext]

Skyskrapor och höghus[redigera | redigera wikitext]

Till Zagrebs högre byggnader och tillika landmärken hör Cibonas torn, Eurotower och Zagrebtower.

Parker och grönområden[redigera | redigera wikitext]

Till Zagrebs parker och grönområden räknas Botaniska trädgården, Maksimirparken, Zagrebs zoo och Zrinjevac. Hit räknas även rekreationsområdena Bundek och Jarun.

Panoramavy från den historiska Övre staden. Från vänster; Sankt Kyrillos och Methodios kyrka, Zagrebs katedral och Ilica 1.
Panoramavy från den historiska Övre staden. Från vänster; Sankt Kyrillos och Methodios kyrka, Zagrebs katedral och Ilica 1.


Kultur och nöjen[redigera | redigera wikitext]

I Zagreb finns 19 teatrar, 24 museer och 65 gallerier.[12] De främsta av dessa är belägna i Övre- eller Nedre staden.

Museer och konsthallar[redigera | redigera wikitext]

Teatrar[redigera | redigera wikitext]

Nationalteatern i Zagreb är en av sex nationalteatrar Kroatien och tillika den mest förnämsta.

Film[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1972 arrangeras Animafest Zagreb årligen i Zagreb. Animafest Zagreb är en internationell filmfestival för animerad film. ZagrebDox är en internationell dokumentärfilmsfestival som även den arrangeras årligen i den kroatiska huvudstaden.

Zagreb Film, ett filmbolag internationellt kanske mest känt för TV-serien professor Balthazar, har sitt huvudkontor i Zagreb.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Zagrebs Filharmoni är en symfoniorkester från Zagreb som räknas till landets främsta i sitt slag. Till Zagrebs främsta musikevenemang hör INmusic festival, Zagrebfestivalen och Zagreb musikbiennal. I Vatroslav Lisinskis konserthus hålls koncerter av olika typer.

Nöjesliv[redigera | redigera wikitext]

Zagreb har ett stort antal barer, pubar och nattklubbar. Vid Tkalčić-gatan i stadens historiska kärna finns en stor koncentration av restauranger, pubar och kaféer och vid Jarun finns flera av stadens mest besökta nattklubbar.

Panoramavy över södra Zagreb. Till vänster Ban Jelačićs torg och Ilica 1. Centralt på bilden skymtar den serbisk-ortodoxa katedralens kyrktorn samt Blommornas torg. Tvärsgående, från vänster till höger, löper Ilica.
Panoramavy över södra Zagreb. Till vänster Ban Jelačićs torg och Ilica 1. Centralt på bilden skymtar den serbisk-ortodoxa katedralens kyrktorn samt Blommornas torg. Tvärsgående, från vänster till höger, löper Ilica.


Sport och rekreation[redigera | redigera wikitext]

I Zagreb utövas flera sporter. Fotboll är den största publiksporten i staden.

Sportfaciliteter[redigera | redigera wikitext]

Till stadens främsta sportfaciliteter hör Arena Zagreb, Dom športova, Dražen Petrović basketcenter och Maksimirstadion. Vid rekreationsområdet Jarun tillåts besökarna utöva olika sporter, däribland vattensporter. Likaledes inbjuder rekreationsområdet Bundek till sportutövning.

Sportevenemang[redigera | redigera wikitext]

Till de årligen återkommande sportevenemangen hör bland annat PBZ Zagreb Indoors, Snow Queen Trophy och Zagreb Marathon.

Sportklubbar[redigera | redigera wikitext]

Till stadens mer noterbara hemmalag hör NK Dinamo Zagreb, KHL Medveščak Zagreb, RK Zagreb, KK Cibona, KK Zagreb, KK Cedevita, NK Zagreb, HAVK Mladost med flera.

Tidigare mästerskap[redigera | redigera wikitext]

Zagreb har stått värd för flera internationella mästerskap, däribland Europamästerskapet i fotboll 1976 (tillsammans med Belgrad), Sommaruniversiaden 1987, Sprinteuropamästerskapen i kanotsport 1999 och 2012, Sprintvärldsmästerskapen i kanotsport 2005 och Världsmästerskapen i bordtennis 2007.

Ekonomi och näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Zagreb är Kroatiens ekonomiska och finansiella centrum. I staden ligger bland annat landets nationalbank och enda börs. Det är också här de flesta inhemska företagen har sitt huvudkontor. Stadens främsta näringsgrenar ligger inom textil-, metall-, läkemedels- och livsmedelsindustrin. Här finns även tillverkning och förädling inom trä- och läderindustrin.

Zagrebs strategiska läge i landet och regionen gör att staden betraktas som ett nav i handeln mellan Central- och Östeuropa samt ett viktigt affärscentrum.[13] Den finansiella aktiviteten innebär att ekonomisk statistik för huvudstaden i flera fall uppvisar bättre siffror än för landet i övrigt. I januari 2013 uppgick den månatliga genomsnittslönen för en Zagrebinvånare till 6 699[14] HRK (genomsnittslönen för hela landet under det första kvartalet 2013 uppgick till 5 399 HRK).[15] 2013 uppgick stadens arbetslöshet till 10,8%, lägre en riksgenomsnittet.[16]

Marknader[redigera | redigera wikitext]

Dolac i stadens historiska kärna är Zagrebs främsta marknadsplats och här förekommer försäljning av bland annat kött, fisk, kryddor och souvenirer. Vid Blommornas torg förekommer främst blomsterförsäljning och vid Brittiska torget förekommer bland annat försäljning av antikviteter.

Varuhus och köpcentrum[redigera | redigera wikitext]

Zagreb har ett stort shoppingutbud. Ilica där det första moderna shoppincentret Kastner & Öhler (idag Nama) öppnade i början av 1900-talet är stadens främsta shoppinggata. Sedan Kroatiens självständighet 1991 har utbudet på varuhus kommit att öka och flera shoppingcentrum har öppnats både i stadens centrala och perifera delar. Till de främsta hör City Center one, Arena Centar, Avenue Mall och West gate.[17] Till köpcentrum av större betydelse hör även Importanne centar, Ban centar, Branimir centar och Centar Kaptol. Utbudet av lokala och internationella märken är stort och flera internationella affärskedjor finns representerade i staden. Den 21 oktober 2014 öppnar det första Ikea-varuhuset i Kroatien (och det forna Jugoslavien) i Zagrebs sydöstra utkant.[18]

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

Zagrebs universitet grundades 1669 och är det äldsta i denna del av Europa. National- och universitetsbiblioteket är stadens och landets främsta bibliotek.

I Zagreb finns 22 institut, däribland Institutet Ruđer Bošković som arbetar med forskning kring atomfysik. Kroatiens nationalakademi har sitt säte i Zagreb.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Kroatiska statistiska centralbyrån, folkräkningen 2011 Läst 27 juli 2014. (kroatiska)
  2. ^ Andautonia.com
  3. ^ Zagreb Tourist Info
  4. ^ Zagrebs stadsfullmäktige officiella webbplats (kroatiska)
  5. ^ DZS - Kroatiska statistiska centralbyrån (kroatiska)
  6. ^ Staden Zagrebs officiella webbplats (kroatiska)
  7. ^ Staden Zagrebs officiella webbplats (kroatiska)
  8. ^ Staden Zagrebs officiella webbplats (kroatiska)
  9. ^ Zagreb.hr (kroatiska)
  10. ^ Kroatiska statistiska centralbyrån (engelska)
  11. ^ Kroatiska statistiska centralbyrån (engelska)
  12. ^ Zagrebs turistförening (engelska)
  13. ^ Zagreb.com (engelska)
  14. ^ Večernji list (kroatiska)
  15. ^ Večernji list (kroatiska)
  16. ^ i nezaposlenost 2013.docx/ Zagreb.hr (kroatiska)
  17. ^ Hotel Dubrovnik (engelska)
  18. ^ Ikea.com (kroatiska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Coat of arms of Croatia.svg Kroatienportalen – samlingssidan för artiklar om Kroatien på svenskspråkiga Wikipedia.