Zagreb

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 45°49′0″N 15°59′0″Ö / 45.81667°N 15.98333°Ö / 45.81667; 15.98333
Zagreb
Grad Zagreb
Huvudstad
Från vänster till höger: Ban Jelačićs torg, Nationalteatern, Kroatiska järnvägarnas huvudkontor, Katedralen, Ilica, Maksimirparken, Hotel Esplanade, södra Zagreb, Arena Zagreb och Zagrebs centrum
Från vänster till höger: Ban Jelačićs torg, Nationalteatern, Kroatiska järnvägarnas huvudkontor, Katedralen, Ilica, Maksimirparken, Hotel Esplanade, södra Zagreb, Arena Zagreb och Zagrebs centrum
Flag of Zagreb.svg
Flagga
Coat of arms of Zagreb.svg
Stadsvapen
Land  Kroatien
Län Zagreb
Höjdläge 158 m ö.h.
Koordinater 45°49′0″N 15°59′0″Ö / 45.81667°N 15.98333°Ö / 45.81667; 15.98333
Högsta punkt
 - höjdläge 1 035 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge 122 m ö.h.
Area
 - kommun 641,29 km²
Folkmängd
 - centralort 686 568 (31 mars 2011)[1]
 - kommun 792 875 (31 mars 2011)[1]
Befolkningstäthet
 - kommun 1 236 invånare/km²
Borgmästare Milan Bandić
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 10000
Riktnummer 01
Bilregistrering ZG
Zagreb markerat på kartan över Kroatien.
Red pog.svg
Zagreb markerat på kartan över Kroatien.
Webbplats: www.zagreb.hr

Zagreb (på tyska Agram, främst i bruk före 1918) är huvudstad och största stad i Kroatien. Staden hade 792 875 invånare vid folkräkningen 2011, varav 686 568 bodde i centralorten,[1] och är belägen i mellan berget Medvednicas sluttningar och floden Sava i den västra delen av det Pannoniska bäckenet.

Zagreb är Kroatiens politiska, ekonomiska, kulturella och vetenskapliga centrum samt en viktig trafikknutpunkt för Kroatien och regionen i övrigt. Zagreb är en industristad med tillverkning främst inom den mekaniska sektorn samt ett betydande utbildningscentrum i landet. Staden hyser bland annat ett av sydöstra Europas största universitet som grundades år 1669.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Katedralen i Zagreb i slutet av 1800-talet.

Zagreb har en lång och rik historia. Utgrävningar visar att staden ligger alldeles i närheten av den tidigare romerska bosättningen Andautonia från nollhundratalet.[2] Under folkvandringstiden600-talet bosatte sig slaver (dagens kroater) ner i området. Stadens namn, "Zagreb", nämns för första gången i skriven form 1094 när den kroatisk-ungerske kungen Ladislaus I grundar Zagrebs stift i Kaptol.

1000-talet hamnade Zagreb under ungrarnas inflytelse. Staden stod därefter under inflytelse av Ungern, Österrike och familjen Habsburg fram till Österrike-Ungerns upplösning 1918.

Zagreb bestod från början av två separata bosättningar, Kaptol och Gradec, som växte upp intill varandra på varsin höjd separerade av floden Medveščak. Kaptol var centrum för kyrkans makt och biskopssäte. Kaptol hade övervägande klerikal befolkning medan Gradec, idag en del av Gornji grad (Övre staden), till stora delar befolkades av hantverkare, köpmän och bönder. 1242 utfärdade den kroatisk-ungerske kungen Béla IV en gyllene bulla som utsåg staden Gradec till en kunglig fristad som gav invånarna ekonomiska och administrativa förmåner. Samma år skadades Gradec och Kaptol svårt av tatariska räder men återbyggdes 1263.

Under 1500-talet blev Gradec säte för den kroatiska riksdagen och banen. Det var även här som den kroatiska adeln fattade viktiga beslut rörande administrationen av Kroatien. Inte sällan uppstod konflikter och rivalitet mellan de båda städerna som båda var befästa med höga murar, torn och portar.

Under medeltiden avancerade osmanerna från sydöst. Till skillnad från många andra städer i sydöstra Europa lyckades de muslimska osmanerna aldrig inta staden vilket innebär att Zagreb har bibehållit många äldre byggnader som raserats annorstädes.

Under ledning av banen Josip Jelačić förenades Gradec och Kaptol 1850 i en administrativ enhet.[3]. Samma år utsågs den förste gemensamme borgmästaren av Zagreb, Janko Kamauf.

Under 1800-talet blev Zagreb centrat för den Illyriska rörelsen. Efter Österrike-Ungerns upplösning 1918 uppgick Zagreb i den nyskapade staten Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike som sedermera kom att kallas Jugoslavien. 1941 utropades den Oberoende staten Kroatien med Zagreb som huvudstad. 1945 införlivades staden åter med Jugoslavien och efter kriget kom staden att bli ett av landets centra rörande till exempel industri, kultur, skolor, stora evenemang med mera.

1991 lämnade Kroatien Jugoslavien och staden blev det fria Kroatiens huvudstad.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

1094 omnämns stadens namn för första gången i ett dokument. Ursprunget till namnet är inte klarlagt även om det finns olika hypoteser och legender om dess uppkomst. En hypotes är att namnet härstammar från termen "za breg" (bakom kullen). Enligt denna tes skulle kullen åsyfta Savas flodbank som tros ha legat närmare staden förr. En annan hypotes är att det skulle härstamma från termen "za grabom" (bakom vallgraven) då staden tidigt var befäst.

Legender[redigera | redigera wikitext]

Det kroatiska verbet "zagrabiti" (att ösa) ligger till grund för flera legender, däribland den som beskriver en kroatisk ban som leder sina törstiga soldater genom ett övergivet område. I frustation över att vattnet är slut slår han sin sabel i marken varpå vatten tränger upp. Han beordrar därefter manskapet "att ösa" upp vattnet. En liknande legend gör gällande att en utmattad kroatisk ban som precis kommit hem från en fältslag ber en ung flicka vid namn Manda "att ösa" upp vatten till honom ur en källa. Enligt denna legend har fontänen Manduševac (den dåtida källan enligt legenden) vid Ban Jelačićs torg fått sitt namn. Staden fick heta Zagreb efter verbet "zagrabiti" då flickan fick ösa upp vatten till banen.

Zagreb på andra språk[redigera | redigera wikitext]

Då Zagreb var en provinshuvudstad i Österrike-Ungern var staden utanför Kroatien främst känd under sitt tyska namn Agram. I den moderna tyskan används idag Zagreb. Det ungerska namnet, då som nu, är Zágráb. Det latinska namnet för staden är Zagrabia medan det italienska är Zagabria.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Zagreb stad är en separat administrativ enhet och har samma status som ett län i Kroatien. Sedan den 14 december 1999 är staden formellt indelad i 17 stadsdelar.[4]

Nr. Stadsdel Yta (km²) Invånare (2001.) Befolkningstäthet (inv./km²)
1. Donji grad 3,01 45 108 14 956,2
2. Gornji grad-Medveščak 10,12 36 384 3 593,5
3. Trnje 7,37 45 267 6 146,2
4. Maksimir 14,35 49 750 3 467,1
5. Peščenica-Žitnjak 35,30 58 283 1 651,3
6. Novi Zagreb-istok 16,54 65 301 3 947,1
7. Novi Zagreb-zapad 62,59 48 981 782,5
8. Trešnjevka-sjever 5,83 55 358 9 498,6
9. Trešnjevka-jug 9,84 67 162 6 828,1
10. Črnomerec 24,3 38 762 1 593,4
11. Gornja Dubrava 40,28 61 388 1 524,1
12. Donja Dubrava 10,82 35 944 3 321,1
13. Stenjevec 12,18 41 257 3 387,3
14. Podsused-Vrapče 36,05 42 360 1 175,1
15. Podsljeme 60,11 17 744 295,2
16. Sesvete 165,26 59 212 358,3
17. Brezovica 127,45 10 844 85,4

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Zagreb är Kroatiens största stad och hade 792 875 invånare vid folkräkningen 2011, varav 686 568 invånare bodde i själva centralorten.[1] Vid folkräkningen 2001 hade staden 779 145 invånare, varav 415 153 var kvinnor och 363 992 män. Medelåldern i staden är 39,7 år.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

År Area
(km2)
Befolkning
(Inom dåtidens stadsgränser)
Befolkning
(Inom dagens stadsgränser)
1368 2 810
1742 5 600
1805 7 706 (Exklusive adel och klerikal befolkning)
1850 16 036
1857 16 657 48 266
1869 19 857 54 761
1880 30 830 67 188
1890 3,33 40 268 82 848
1900 64,37 61 002 111 565
1910 64,37 79 038 136 351
1921 64,37 108 674 167 765
1931 64,37 185 581 258 024
1948 74,99 279 623 356 529
1953 235,74 350 829 393 919
1961 495,60 430 802 478 076
1971 497,95 602 205 629 896
1981 1 261,54 768 700 723 065
1991 1 715,55 933 914 777 826
2001 641,36 779 145 779 145
Uppgifterna i kolumn 3 avser befolkningen inom dåtidens stadsgränser.

Uppgifterna i kolumn 4 avser befolkningen inom det område som idag definieras som staden Zagreb.[5]

Etniska grupper[redigera | redigera wikitext]

Kroaterna utgör en majoritet av befolkningen (närmare 92%) i Zagreb. 60 066 invånare tillhörde någon av de etniska minoriteterna 2001.[6]

Zagrebs största folkgrupper (2001)
Folkgrupp Antal Procent
kroater 716 344 91,94%
serber 18 811 2,41%
bosniaker 6 204 0,80%
albaner 3 389 0,43%
slovener 3 225 0,41%

Religiösa grupper[redigera | redigera wikitext]

Mer än 87% av Zagrebs befolkning bekänner sig till den Romersk-katolska tron. De stora världsreligionerna och religiösa åskådningarna finns dock representerade i staden. Det finns bland annat en serbisk-ortodox ärkebiskop, en protestantisk biskop, en överrabbin och en muslimsk mufti.[7]

Zagrebs största religionsgrupper (2001)
Religion Antal Procent
katoliker 678 538 87,09%
muslimer 16 215 2,08%
ortodoxa 15 634 2,01%
Jehovas vittnen 1 500 0,19%

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Zagreb ligger i den tempererade zonen och har därför ett milt kontinentalt klimat. Årsmedeltemperaturen ligger på ca 7 grader.

Under den kallaste månaden ligger medeltemperaturen mellan 0-gradersstrecket och 2 plusgrader. Normalt faller snö varje vinter men eftersom temperaturen i extremfall har nått närmare 20 plusgrader är snötäcket sällan långvarigt.

Den varmaste månaden ligger medeltemperaturen kring 25 grader varmt. Temperaturer över 35 plusgrader är dock inte ovanliga. Varma och fuktiga sydliga vindar dominerar.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 3,1 6,1 11,3 16,4 21,3 24,6 26,7 26,2 22,3 16,2 9,3 4,4
 Lägsta medeltemp. -4 -2,5 0,9 4,9 9,2 12,7 14,2 13,7 10,4 5,8 1,8 -1,9
 Nederbörd 48,6 41,9 51,6 61,5 78,8 99,3 81 90,5 82,7 71,6 84,8 63,8

Transporter och kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Trafikknutpunkten Lučko i närheten av Zagreb.

Zagrebs geografiska läge har gjort staden till en viktig trafikknutpunkt som förbinder Centraleuropa med Adriatiska kusten och Balkanhalvön. Av ytterst betydelse är ringleden som går väster, söder och öster om staden. Motorvägarna från Zagreb når ut till hela Kroatien. I nordlig och nordvästlig riktning bär A2 och A3 mot Slovenien och Österrike. I västlig riktning bär A1 mot den Adriatiska kusten och i nordöstlig riktning bär A4, A11 och A13 mot Ungern. I sydlig riktning bär A11 mot Velika Gorica och industristaden Sisak. Den sydöstra länken av A3 bär mot Serbien och vidare mot Makedonien och Grekland.

Flygplatser[redigera | redigera wikitext]

Zagrebs internationella flygplats, kallad Pleso, är en av regionens mest trafikerade flygplatser. Flygplatsen ligger cirka 20 kilometer sydöst om staden och landet viktigaste trafikknutpunkt för person-, post- och godstransporter. Flygplatsen har goda kommunikationer med Zagreb och flygbussar trafikerar regelbundet rutten mellan Zagreb och flygplatsen. Det nationella flygbolaget Croatia Airlines trafikerar flera nationella linjer till bland annat Split, Rijeka, Osijek och Dubrovnik. Zagreb är via flygplatsen förbunden med hela Europa och världen.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Glavni kolodvor (Centralstationen i Zagreb.)

Zagreb är en av regionens viktigaste järnvägsknutar där Zagrebs centralstation utgör navet. Järnvägarna är dock, till skillnad från det moderna motorvägsnätet, i behov av stor renovation. Järnvägarna når ut till Slovenien, Österrike, Ungern och Serbien. Som ett arv från tiden då Kroatien var en del av Österrike-Ungern är järnvägsnätet framförallt förbundet med Wien och Centraleuropa. Från Zagreb når järnvägarna till Split. Mellan Split och det sydligaste Kroatien (Dubrovnik) saknas järnväg. Inte heller mellan Pula och Zagreb finns det en direkt järnväg. Regeringen har dock uttryckt att framtida investeringar kommer. Vagnstandarden är god.

Spårvagn[redigera | redigera wikitext]

Zagreb har ett utbrett spårvagnsnät som når ut till stora delar av staden, dock ej förorterna. Stadens spårvagnstrafik har sina anor från den 5 september 1891 då den första spårvagnslinjen öppnades för trafik. Företaget Zagrebački električni tramvaj ansvarar för spårvagnstrafiken i staden.

Busstrafik[redigera | redigera wikitext]

Busstrafiken är mycket omfattande i Zagreb. Regelbundna linjer förbinder inte bara de olika stadsdelarna utan även Zagreb med övriga Kroatien. Det finns även internationella linjer mellan Zagreb och övriga Europa. Bussarna håller i regel mycket god standard. Det gäller i synnerhet bussar som trafikerar internationella linjer eller som går från Zagreb till andra städer i Kroatien.

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

Zagrebs universitet grundades 1669 och är det äldsta i denna del av Europa. I staden finns 22 institut, däribland Institutet Ruđer Bošković som arbetar med forskning kring atomfysik.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Gornji Grad[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Gradec, Zagreb

Gornji Grad (Övre staden) är Zagrebs äldsta stadsdel och historiska hjärta. Övre staden utgörs av Gradec och Kaptol som tidigare var två olika bosättningar som sedermera blev Zagreb. I Gornji Grad vars centrum utgörs av Sankt Markus torg återfinns flera intressanta byggnader, däribland Zagrebs katedral och Sankt Markuskyrkan vars takpannor är lagda så att de visar landskapen Centrala Kroatiens, Slavoniens och Dalmatiens landskapssköldar och Zagrebs stadsvapen. I Övre staden finns även parlamentet, befästningstornet Popov toranj (Prästtornet), Kamena vrata (Stenporten) och Lotrščaktornet där man varje dag klockan tolv avfyrar en kanonsalut. Gornji Grad är bilfri och nås via trappor eller Zagrebs bergbana.

Övriga sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Övriga sevärdheter omfattar den botaniska trädgården, Dolacmarknaden, kroatiska nationalteatern, Mimaramuseet, Ban Jelačićs torg, Kung Tomislavs torg, Strossmayertorget och Mirogojkyrkogården.

Parker och grönområden[redigera | redigera wikitext]

Maksimirparken är en grön stadspark i stadsdelen Maksimir. I parken finns, framförallt sommartid, flera uteserveringar och kiosker. Här finns många ljuvliga trädlundar och långa alléer med lindar. I parken kan besökare njuta av lugnet mitt i storstaden, fågelkvitter och härliga dofter. I hjärtat av parken ligger även Kroatiens största djurpark som är välbesökt av utländska turister.

Zrinjevac är en park i närheten av Ban Jelačić-torget. I parken finns vackra träd- och växtplanteringar. Där finns även en fontän och ett lusthus där musikanter vid vissa tillfällen spelar.

Dubrava[redigera | redigera wikitext]

Dubrava är en del av Kroatiens huvudstad Zagreb. I Dubrava bor folkgruppen janjevci som härstammar från Kosovo. Dubrava är ett kulturellt centrum för janjevci.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Panoramavy över Sava.
Panoramavy över Sava.


Panoramavy över södra Zagreb.
Panoramavy över södra Zagreb.


Panoramavy från den historiska Övre staden.
Panoramavy från den historiska Övre staden.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Croatian Bureau of Statistics; Enumerated Persons, Households and Housing units, 2011 Census First Results, by Settlements (excelfil) Läst 5 juli 2011.
  2. ^ Andautonia.com
  3. ^ Zagreb Tourist Info
  4. ^ DZS - Kroatiska statistiska centralbyrån
  5. ^ Zagreb.hr (kroatiska)
  6. ^ Kroatiska statistiska centralbyrån
  7. ^ Kroatiska statistiska centralbyrån

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Coat of arms of Croatia.svg Kroatienportalen — samlingssidan för artiklar om Kroatien på svenskspråkiga Wikipedia.