Kroatiska

Wikipedia

kroatiska ('hrvatski')
Talas i:	Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien (Vojvodina), Österrike (Burgenland), Slovenien, Ungern, Italien (Molise), Montenegro
Region:	Balkan
Antal talare:	ca 6,2 miljoner
Status:
Klassificering:	Indoeuropeiskt slaviskt sydslaviskt Kroatiska
Officiell status
Officiellt språk i:	Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Vojvodina (Serbien), Montenegro, Österrike (Burgenland), Italien (Molise)
Språkmyndighet:	Institute of Croatian Language and Linguistics
Språkkoder
ISO 639-1	xy
ISO 639-2	HR (B) / abc (T)

Kroatiska (hrvatski) är ett sydslaviskt språk som är nära besläktat med bosniskan och serbiskan och ingår i den sydvästslaviska språkstammen. Det sorterades förr in under det kontroversiella samlingsnamnet "serbokroatiska" som avskaffades offciellt 1991 då både länderna och språken separerade. Kroatiska är idag officiellt språk i Kroatien, Bosnien-Hercegovina, den autonoma provinsen Vojvodina i Serbien, Burgenland i Österrike, Molise i Italien och senast även i Montenegro.

[redigera] Språkfamilj

Kroatiskan ingår tillsammans med bosniskan och serbiskan, som språket är nära besläktade med, och slovenskan i den sydvästslaviska språkstammen. Den utgör tillsammans med den sydöstslaviska språkstammen, bestående av bulgariska och makedonska, de sydslaviska språken.

[redigera] Alfabetet

Huvudartikel: Kroatiska alfabetet

Kroatiskan använde sig först av glagolitiska alfabetet och sedan det kyrilliska (såkallad bosnisk kyrilliska alfabetet) för att sist över gå helt till latinsk skrift, dock utan några modifieringar som gällde generellt för hela språket. Lingvisten och språkreformatorn Ljudevit Gaj skapade 1830 det kroatiska alfabetet som består latinska bokstäver efter tjeckisk modell. Gaj uppfann och införde även bokstäverna Dž, Nj och Lj som är såkallade digrafer som ska betraktas som en bokstav och ska alltid skrivas tillsammans. Ganska snart infördes även bokstaven Đ (utt. dje) till alfabetet.

Kroatiska alfabetet består av följande 30 bokstäver:

Dž

Kroatiskan tillämpar helt fonetisk skrift, följer fonologin och stavar alla ord precis som de uttalas. Detta var en standardiseringen under 1800-talet som den serbiske språkreformatorn Vuk Karadžić genomdrev i Serbien och annamades även i Kroatien.

Serbiskan använder sig av det kroatiska alfabetet, enligt ovannämnd modell, när den använder den latinska skriften istället för det kyrilliska serbiska alfabetet.

[redigera] Standardspråk och dialekter

Huvudartikel: Kroatiska dialekter

Det kroatiska standardspråket fastställdes under 1800-talet. Man valde då att anta den štokaviska dialekten men underdialekten ijekaviska.

Det kroatiska skriftspråket går huvudsakligen tillbaka på den sydslaviska dialekten štokaviska, som talas av stora delar av Kroatiens befolkning och som även legat till grund för det bosniska och det serbiska skriftspråket. Inom det kroatiska språkområdet talas emellertid även kajkaviska och čakaviska, som är två dialekter som båda satt tydliga spår i dagens kroatiska standardspråk.

I Dalmatien och Istrien talas dialekter som bär likheter med italienskan i uttal och satsmelodi. Även en del lånord från italienskan förekommer. Detta är ett arv från det venetianska inflytandet vid Adriatiska havet. Andra delar av Kroatien och de kroatbebodda områdena i Bosnien-Hercegovina (det såkallade Herceg-Bosna) har i sin tur påverkats av andra språk. Norra Kroatien och Slavonien har påverkats av bland annat tyskan, ungerskan och serbiskan. Även några få turkiska lånord finns i kroatiskan men är mera förekommande i Bosnien-Hercegovina.

Inom den kroatisktalande minoriteten i Burgenland finns sedan 1800-talet ett delvis annorlunda kroatiskt skriftspråk, burgenlandkroatiska, som är baserat på den čakaviska dialekten medan man i Moesia i Italien använt det traditionella kroatiska alfabetet.

Under de 82 år (1918-1990) som Kroatien tillhörde Jugoslavien agerade man på politisk nivå för att minimera skillnaderna mellan kroatiskan, bosniskan och serbiskan. Ett konstruerat namn för dessa tre språk, serbokroatiska eller kroatoserbiska, användes flitigt. Versionen kroatoserbiska användes i delrepubliken Kroatien. Förutom alfabetet skiljer sig kroatiskan från och serbiskan i ordförråd, grammatik och prosodi (satsmelodi) och från bosniskan främst i ordförråd och prosodi.