Melamin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om cykloaminen Melamin. För pigmentet Melanin, se Melaniner.

Melamin[1]
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn 1,3,5-Triazin-2,4,6-triamin
Övriga namn Cyanuramid
Kemisk formel C3N3(NH2)3
Molmassa 126,12 g/mol
Utseende Färglösa kristaller
CAS-nummer 108-78-1
SMILES Nc1nc(N)nc(N)n1
Egenskaper
Densitet 1,57 g/cm³
Löslighet (vatten) 3,2 g/l
Smältpunkt 345 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Hälsovådlig Hälsovådlig
LD50 3161 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Gustavsbergs askkopp Kulan är tillverkad av melaminplast.

Melamin är en organisk förening, som tillhör den heterocykliska gruppen. Föreningen är vit och har kristallin struktur. Den kemiska formeln är C3N3(NH2)3. Det kemiska namnet enligt IUPAC är 1,3,5-triazin-2,4,6-triamin.

Melamin framställs genom upphettning av cyanamid (H2NCN), som det är en trimer av. Det framställdes syntetiskt av den tyske kemisten Justus von Liebig 1834.[2]

Framställning[redigera | redigera wikitext]

I industriell skala framställs melamin genom termisk sönderdelning av urea (CO(NH2)2) till cyansyra (HOCN) som sedan polymeriseras till melamin.

1.  \rm (NH_2)_2CO\ \xrightarrow{\Delta}\ HCNO + NH_3
2.  \rm 6\ HCNO \rightarrow C_3N_3(NH_2)_3 + 3\ CO_2

Användning[redigera | redigera wikitext]

Melaminplast tillverkas genom kemisk reaktion mellan melamin och formaldehyd, och är en hård och mycket tålig härdplast som används till exempel till plasttallrikar, plastkoppar, plastskålar och i laminat till bordsytor, köksluckor och bänkskivor.

Melaminplast kan blandas i cement för att sänka vattenhalten och gör betongen tätare, starkare och mer motståndskraftig. Det underlättar också gjutningen genom att göra cementen mer lättarbetad.

Melamin används också som vattenavstötande ämne i sedlar.

Risker[redigera | redigera wikitext]

Melamin kan orsaka irritation av hud och slemhinnor och är skadligt att förtära. Melaminplast kan innehålla höga halter av formaldehyd.[3][4] Formaldehyd är cancerframkallade och kan ge allergier.[5]

Kinesiska melaminskandalen[redigera | redigera wikitext]

Melamin i djurfoder[redigera | redigera wikitext]

Våren 2007 upptäcktes i USA att vissa typer av djurfoder innehöll melamin,[6] och det uppdagades att restprodukter av melamin upphandlades av kinesiska grossister som malde ner melaminet till ett pulver som ger intrycket av att vara protein vid provtagning, trots att det helt saknar proteinets övriga egenskaper. Det nermalda melaminet blir en billigare råvara och köparen tror att den får högvärdigt protein.

Melamin i mjölkersättning[redigera | redigera wikitext]

Hösten 2008 uppdagades i Kina, efter ett par dödsfall och tusentals insjuknade barn, att melamin tillsatts i mjölk, mjölkpulver och mjölkprodukter avsett för spädbarn.[7][6] Melamin är rikt på kväve och har tillsatts för att proteinhalten i mjölkersättning ska verka högre än den egentligen är. Halten av kväve mäts i kvalitetskontrollen för att bestämma proteinhalten. Melamin i livsmedel kan även ge njursvikt med dödlig utgång.

En kinesisk dissident, Zhou Qing, menar [8] att melaminskandalen, där hundratusentals barn förgiftades av torrmjölk bara är toppen på ett isberg. De avslöjanden som författaren och människorättskämpen, Zhou Qing, gjort har presenterats i en uppmärksammad bok ”What kind of god” och i diverse artiklar i internationella tidskrifter. Hans budskap är att det politiska systemet inte vill ha en öppen granskning av industrimaten.

Livsmedelsverket kommenterar[redigera | redigera wikitext]

I samband med larmen gick Livsmedelsverket ut med information om melamin. Där konstaterades att de doser av melamin som konsumenten kan få i sig via livsmedel importerade till Sverige är mycket låga, och därför också risken att få några symptom. Vid mycket höga doser däremot kan melamin orsaka njursten, något som i sin tur kan orsaka inflammationer i uringångarna. Ännu högre doser kan orsaka dödsfall, vilket har inträffat i Kina.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Material Safety Data Sheet
  2. ^ Torbjörn Frejd. ”Melamin”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/melamin. Läst 23 januari 2015. 
  3. ^ Susanna Vidlund (21 oktober 2011). ”Varning för farliga köksredskap”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13813296.ab. Läst 11 januari 2015. 
  4. ^ Annethe Åhrberg. ”Melamin i porslin läcker ut i maten”. Kemivärlden Biotech. http://www.kemivarldenbiotech.se/nyheter/nanosilver-hittar-melamin-i-mjolk/. Läst 23 januari 2015. 
  5. ^ Annethe Åhrberg (25 januari 2013). ”Melamin i porslin läcker ut i maten”. sund.se. http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?art=1802&tem=3. Läst 23 januari 2015. 
  6. ^ [a b] ”Melamine: Why is it a problem and how can we analyze it” (på engelska). McCOY & McCOY LABORATORIES, INC. 18 mars 2009. http://www.mccoylabs.com/Technotes/Melamine%20%20-%20Why%20is%20it%20a%20problem.pdf. Läst 23 januari 2015. 
  7. ^ Susanna Vidlund (18 mars 2009). ”Application Note 224; Determination of Melamine in Milk Powder by Reversed-Phase HPLC with UV Detection” (på engelska). dionex.com. Dionex Corporation, USA. http://www.dionex.com/en-us/webdocs/70949-AN224-HPLC-Melamine-MilkPwd-18Mar09-LPN2184.pdf. Läst 23 januari 2015. 
  8. ^ Melamin toppen på ett isberg artikel i SvD
  9. ^ Susanna Vidlund (21 oktober 2013). ”Melamin - frågor och svar”. slv.se. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Saker-mat/Melamin---fragor-och-svar--/. Läst 23 januari 2015.