Michail Osorgin

Från Wikipedia

Michail Andrejevitj Osorgin, född 19 oktober 1878 i Perm i Ryssland, död 27 november 1942 i Chabris i Frankrike, var en rysk publicist och författare.

Osorgin, som tillhörde den ryska lantadeln, studerade juridik i Moskva och levde tio år i landsflykt efter att ha deltagit i ett socialrevolutionärt uppror 1905. 1913 utgav han Očerki sovremennoj Italii (Skisser om det moderna Italien). Under ryska revolutionen satt Osorgin fängslad i "Dödsskeppet", skildrat i hans mest berömda roman Sivtsev Vrazjek (1926, svensk översättning, Den tysta gatan 1932), speglande kontrasten mellan revolutionsterrorn och en stilla familjeidyll i Moskva. Från 1923 levde han som emigrant i Paris. Han medverkade med artiklar om rysk litteratur i Bonniers litterära magasin 1938–1941.

Han var under en period svärson till Ahad Ha'am.

Bibliografi (på svenska)[redigera | redigera wikitext]

  • Den tysta gatan (Sivcev vražek) (svensk översättning av Daniel Brick och Josef Riwkin, Tiden, 1932)
  • Terroristerna (Svidetelʹ istorii) (auktoriserad översättning från ryskan av Ester och Josef Riwkin, Tiden, 1935)
  • Den långa färden (Kniga o koncach) (auktoriserad översättning från ryskan av Ester och Josef Riwkin, Tiden, 1936)
  • Frimuraren (Volnyj kamenščik) (auktoriserad översättning från ryskan av Ester och Josef Riwkin, Tiden, 1938)
  • Den gröna världen (Proisšestvija zelenogo mira) (auktoriserad översättning från ryskan av Ester och Josef Riwkin, Tiden, 1940)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 980 
  • Libris