Moskva

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Moskva (olika betydelser).
Koordinater: 55°45′6″N 37°37′4″Ö / 55.75167°N 37.61778°Ö / 55.75167; 37.61778
Moskva (Москва)
Huvudstad
Moscow collage new (2012) lite.jpg
Flag of Moscow.svg
Flagga
Coat of Arms of Moscow.svg
Stadsvapen
Land  Ryssland
Federalt distrikt Centrala federala distriktet
Höjdläge 156 m ö.h.
Koordinater 55°45′6″N 37°37′4″Ö / 55.75167°N 37.61778°Ö / 55.75167; 37.61778
Area
 - centralort 1 081,21 km²[1]
 - kommun 2 511 km²
Folkmängd
 - centralort 11 723 233 (1 januari 2013)[2]
 - kommun 11 979 529 (1 januari 2013)[2]
Befolkningstäthet
 - centralort 10 843 invånare/km²
 - kommun 4 771 invånare/km²
Grundad Före 1147
Styrande organ Stadsduman
Borgmästare Sergej Sobjanin
Postnummer 101xxx–129xxx
Riktnummer +7 495, +7 499
Moscow in Russia (special marker).svg
Webbplats: www.mos.ru

Moskva (ryska: Москва́, IPA: [mɐˈskva]) är Rysslands huvudstad och största stad, belägen vid Moskvafloden i den centrala delen av europeiska Ryssland. Det är även Europas folkrikaste stad med 12 miljoner invånare inom det federala stadsområdet. Hela storstadsområdet omfattar ytterligare två till fyra miljoner invånare, beroende på definition. Området runt huvudstaden tillhör Moskvas oblast med Moskva som huvudstad. Själva staden Moskva ingår dock inte i detta utan utgör en egen administrativ enhet med särskild administrativ status.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Moskva grundades 1147 som ett fort vid Moskvaflodens strand. Namnet på staden kommer av namnet på floden, vars betydelse inte är helt klarlagt. Fortet kom senare att bli dagens Kreml.

Staden hade en svår period 12371238, då mongol-tatarer brände ner staden och dödade många av dess invånare. Men Moskva överlevde, och från 1328 till 1547 var staden huvudort i furstendömet (senare storfurstendömet) Moskva. Under Ivan I blev Moskva huvudstad i Vladimir-Suzdal under mongol-tatarernas styre (Gyllene horden) efter att huvudstaden tidigare legat i Tver.

År 1380 ledde en prins av Moskva, Dmitrij Donskoj, ett samlat Ryssland till en viktig seger över tatarerna i slaget vid Kulikovo. Efter detta slag tog Moskva ledningen för befrielsen av Ryssland från tatarernas dominans och 1480 hade Ivan III slutligen lyckats bryta loss Ryssland från dem. Moskva blev sedan den centrala makten i Ryssland. Detta förstärktes när Moskva kom i krig med Novgorod och segrade. Moskva blev därefter huvudstad i det ryska tsarriket fram till 1712, då huvudstaden flyttades till Sankt Petersburg.

Den 12 mars 1610 intog Jakob de la Gardie staden. Redan i juni samma år lämnade dock de la Gardie och tsarens bror Dimitrij staden för att häva Stanisław Żółkiewskis belägring av Smolensk. Stora delar av staden brändes ner 1812 under Napoleons ryska fälttåg, efter ryssarnas nederlag vid Borodino. Den började hastigt återuppbyggas 1813. Viktiga minnesmärken som Vasilijkatedralen, Kreml, med flera, undkom förödelsen.

Efter revolutionen flyttades den ryska huvudstaden av strategiska skäl från Petrograd till Moskva (den 5 mars 1918).

Under andra världskriget stod slaget om Moskva här, under operation Barbarossa. Staden anfölls av närmare 1,5 miljoner tyskar under ledning av Fedor von Bock i oktober 1941. Staden försvarades av Georgij Zjukov och cirka 1 250 000 man. Den sovjetiska armén försvarade staden och segrade, dock till ett fruktansvärt pris. 725 000 man dödades, sårades eller tillfångatogs. Vissa källor hävdar att siffran var ännu högre, över en miljon soldater förlorades på olika sätt. Tyskarna förlorade runt 300 000 man. Även denna källa är omstridd, vissa hävdar att antalet var ännu högre, uppemot 400 000 döda, sårade och tillfångatagna. Slaget slutade först den 7 januari 1942.

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 förblev Moskva huvudstad i Ryska federationen. Moskva är i dag en stad som slits mellan sin gamla historia och den moderna tidens utveckling, såväl som en världsmetropol att räkna med både kulturellt och finansiellt. Nya skyskrapor av glas överskuggar de gamla stenskraporna från sovjettiden. Sedan en lång tid tillbaka har radiostationen Rysslands röst sin redaktion i Moskva.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Geografiskt läge[redigera | redigera wikitext]

Moskva ligger i Rysslands europeiska del vid Moskvafloden som är en biflod till floden Oka. De geografiska koordinaterna är 37,62 östlig längd och 55, 75 nordlig bredd. Centrala Moskva avgränsas i huvudsak av en 109 km lång motorväg som anlades under 1960-talet. Landskapet är kuperad men den meandrande Moskvafloden skapar ibland höga sluttningar. Flodens längd i staden är ungefär 80 km och dess bredd varierar mellan 115 och 200 meter. I staden upptar Moskvafloden cirka 120 mindre floder som till största del är inbyggd i ett rörsystem. Den 128 km långa Moskvakanalen börjar i stadens västra del och sammanbinder Moskvafloden med floden Volga.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Medeltemperatur (röd) och genomsnittlig nederbörd (blå)

Moskva har inlandsklimat och ligger i den tempererade klimatzonen. Kännetecknande är kalla vintrar och varma somrar med korta vår- och höstperioder. Årsmedeltemperaturen är 4,4 °C och den genomsnittliga nederbördsmängden 575 millimeter (se figur).

Vintertid ligger medeltemperaturen mellan -8° och -10 °C. Inräknat i medeltemperaturen är tillfälliga köldknäppar som kan vara lägre än -30 °C. Tack vare låg vindhastighet och torr luft är det dock lättare att uthärda dessa temperaturer. Sommaren är ofta varm och solig; ibland mycket varm med temperaturer över 35 °C.

Omkring den 16 mars börjar snötäcket att smälta och ungefär den 12 april bryter Moskvaflodens is upp. De första minusgraderna efter sommaren uppmäts omkring den 14 september och i slutet av oktober förekommer ofta det första snöfallet. Regioner i stadens utkant är i genomsnitt två till tre grader kallare än i Moskvas centrum.

Den högsta +38,2 °C, den 29 juli år 2010.[3] Den lägsta -42,2 °C, den 17 januari år 1940.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. -5,5 -5,5 -0,4 9,3 17,5 21,3 23,2 21,3 15,0 7,5 -1,1 -5,2
 Lägsta medeltemp. -12,7 -13,3 -8,5 0,7 6,8 11,6 14,1 12,5 7,7 2,2 -6,1 -11,9
 Nederbörd 46 36 33 38 52 84 90 80 67 66 60 53

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Moskvas federala stadsområde är sedan 1 juli 2012 uppdelat i tolv förvaltningsområden som i sin tur är delade i sammanlagt 146 stadsdistrikt. Varje förvaltningsområde har en prefekt som utses av Moskvas borgmästare. Dessutom har varje förvaltningsområde en varsin folkrepresentation (kommunala råd), som väljs av områdets invånare. Moskvas förvaltningsområden är:

Moskvas förvaltningsområden.
Nummer Förvaltningsområde Ryskt namn Invånare (1 januari 2013)[2]
1 Centrum Центральный 752 310
2 Norr Северный 1 130 391
3 Nordöst Северо-Восточный 1 387 201
4 Öst Восточный 1 477 611
5 Sydöst Юго-Восточный 1 338 695
6 Syd Южный 1 739 361
7 Sydväst Юго-Западный 1 394 725
8 Väst Западный 1 316 914
9 Nordväst Северо-Западный 959 548
10 Zelenograd Зеленоградский 226 477
11 Novomoskovskij Новомосковский 157 546
12 Troitskij Троицкий 98 750
TOTALT 11 979 529

Städer och orter under den federala stadens administration[redigera | redigera wikitext]

Efter en utökning av det federala stadsområdet 2012 så omfattar området några mindre städer och orter utanför centrala Moskva, i de sydliga distrikten Novomoskovskij och Troitskij.

Stad/Ort Invånarantal 14 oktober 2010[4] Invånarantal 1 december 2013[2]
Kijevskij 8 095 8 545
Kokosjkino 11 600 12 171
Moskovskij 17 366 20 386
Sjtjerbinka 32 450 35 328
Troitsk 39 873 43 980

Före detta städer och orter under stadens administration[redigera | redigera wikitext]

Moskvas federala stadsområde omfattar idag ett antal platser som tidigare var självständiga städer eller orter, men som idag räknas som stadsdelar på olika nivåer. Några av dessa områden är:

Stad/Ort Invånarantal 9 oktober 2002[5] Invånarantal 14 oktober 2010[4]
Zelenograd 215 727 221 712
Vnukovo 20 100 21 041
Nekrasovka 7 803 19 940
Vostotjnyj 12 700 12 327

Zelenograd utgör ett av Moskvas förvaltningsområden, och ligger som en enklav i Moskva oblast, 37 kilometer nordväst om centrala Moskva. Vnykovo ingår i det västra förvaltningsområdet, Vostotjnyj i det östra förvaltningsområdet och Nekrasovka i det sydöstra förvaltningsområdet.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Stadens styrelse[redigera | redigera wikitext]

Moskvas verkställande makt består av borgmästaren och stadens regering. Borgmästaren och hans ställföreträdare väljs av stadens befolkning för fyra år. Den lagstiftande makten som även övervakar borgmästaren utövas av Moskvas duma som består av 35 medlemmar.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kreml[redigera | redigera wikitext]

Kreml är Moskvas äldsta del och har status som minnesmärke. Här öppnas det ryska parlamentet (duman) i kongressbyggnaden genom presidentens tal och här installeras likaledes presidenten högtidligt. Murarna kring området och de nitton tornen byggdes under 1400-talet. Vid denna tid var det en betydande försvarsanläggning.

I Kreml påträffas flera kyrkor, såsom Uspenskijkatedralen (svenska: Marie himmelsfärdskatedralen eller Himmelfärdskatedralen) från 1479, Marie bebådelsekatedralen från 1489, Archangelskkatedralen (Ärkeängelskatedralen) från 1509 samt De tolv apostlarnas kyrka. Innanför murarna finns dessutom Ivan den stores klocktorn (Ivan Velikij) från 1508 och flera palats (bland annat Stora palatset) samt före detta kloster, kaserner, moderna sammanträdeslokaler samt regeringsbyggnader. Det moderna huset byggdes 1961 och används för internationella kongress samt teater- och dansföreställningar. I en vapenarsenal från 1851 finns ett museum där gamla vapen, krigstroféer, tsarfamiljens kläder, hästdroskor och konstnärliga föremål från ryska manufakturer visas.

I närheten av klocktornet finns Tsarens kanon och Tsarens klocka (ryska: Tsar Kolokol). Den sistnämnda väger 190 000 kg och är 6,6 m hög och är således världens största (existerande) kyrkklocka. Det är dock ingen klocka som används utan den står på marken. Vissa motstridiga källor säger att den har fallit ner i ett torn och därför har en stor spricka. Napoleon I ville ta med sig den till Paris, men på grund av logistikproblemen och vikten fick den stå kvar.

Andra sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

I stadens centrum ligger Röda torget där de största militärparaderna hölls under sovjettiden. Runt om detta stora torg finns bland annat Vasilijkatedralen med sina berömda lökkupoler samt Leninmausoleet.

För vänner av konst finns Tretjakovgalleriet med ett antal berömda målningar, bl a av Ilja Repin. För balett eller opera går man främst till Bolsjojteatern. Allryska utställningscentret, VDNCh (Выставка Достижений Народного Хозяйства, ВДНХ), är också ett av de mest besökta turistmålen. Cirkus Moskva är en mycket populär cirkus i Moskva. Gorkijparken (Парк Культуры) är ett stort, centralt nöjesfält.

Just nu håller man på och bygger ett nytt område i östra Moskva, Moskvas internationella affärscentrum. Området består av skyskrapor och den högsta ska bli bland en av de högsta i världen. I Moskva finns även det högsta tornet i Eurasien, Ostankinotornet.

Moskvas tunnelbana är berömd för sin konstnärliga utsmyckning och en sevärdhet i sig.

Transport[redigera | redigera wikitext]

Moskva har totalt fem flygplatser: Sjeremetievo internationella flygplats, Domodedovo internationella flygplats, Bykovoflygplatsen, Ostafievo internationella flygplats samt Vnukovo internationella flygplats. Sjeremetievo och Domodevo är utrikesflygplatserna. 60% av alla internationella flygningar hanteras av Sjeremetievoflygplatsen. De olika flygplatserna är belägna olika långt från MKAD enligt följande: Bykovo: 35 kilometer från MKAD, Domodevo: 22 kilometer, Vnukovo: 11 kilometer, Sjeremetievo: 10 km och Ostafievo: cirka åtta kilometer från ringleden.

Staden är även navet i Rysslands tågnätverk, med dagliga avgångar till destinationer som Vladivostok (9 000 kilometer) och Bryssel (2 000 kilometer). Moskva är också utgångspunkten för den så kallade Transsibiriska järnvägen som gör det möjligt att utan tågbyte åka ända till Kinas östkust och huvudstaden Beijing via Mongoliet och dess huvudstad Ulaanbaatar.

Den lokala transporten i Moskva inkluderar Moskvas tunnelbana, världskänd för de konstnärliga utsmyckningar som finns på många av stationerna, med detaljer som kristallkronor och mosaiker. Detta var ett monument som skulle återspegla Sovjetunionens storhet och styrka. Tunnelbanan invigdes 1935 och har i dag elva linjer fördelade på 171 stationer. Tunnelbanesystemet är ett av världens mest använda med cirka nio miljoner passagerare per dag (2,6 miljarder per år).

Moskva har även ett monorailsystem med en linje och sex stationer. Den är totalt 4,7 kilometer lång. Se Moskvas Monorail.

Förorter och intilliggande städer kan dessutom nås med pendeltåg och bussar. Pendeltågen till förorterna är av elektrisk typ och kallas på ryska för elektritjka. Det finns även ett spårvagnsnät och trådbussnät i staden. Varje dag kör det cirka tre miljoner privatbilar i staden vilket är en kraftig ökning mot tidigare år. Ökningen har medfört en brist på parkeringsplatser samt ökade olyckstillbud. Det finns bara tre motorvägar som passerar Moskva, varav MKAD är en av dem. De andra kallas för "tredje transportringen" och "fjärde transportringen".

Sysselsättning[redigera | redigera wikitext]

2006 fanns det 8,47 miljoner moskoviter som var arbetsföra. 1,73 miljoner var stadsanställda, 4,42 miljoner var privatanställda och nästan två miljoner var anställda i småföretag. 74 400 personer var arbetslösa.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Moskva 1400–2002
År Folkmängd
2002
  
10 382 754
1989
  
8 972 300
1979
  
8 142 200
1959
  
6 133 100
1939
  
4 609 200
1926
  
2 101 200
1920
  
1 027 300
1912
  
1 617 157
1897
  
1 038 600
1888
  
753 459
1871
  
601 969
1868
  
416 400
1856
  
368 800
1840
  
349 100
1825
  
241 500
1813
  
215 000
1811
  
270 200
1785
  
188 700
1738
  
138 400
1725
  
145 000


Media[redigera | redigera wikitext]

Moskva är huvudkvarteret för nästan alla medier (TV, radio och olika sorters tidningar).

Engelskspråkigt media såsom Moscow Times och Moscow News som är den största[6] och äldsta engelskspråkiga veckotidningen i hela Ryssland. eXile är en nyhetstidning i Moskva känd för sin satiriska inställning och skämt om ryska politiker[7] Expert, Kommersant, och Gazeta är ryskspråkiga medier med huvudkvarter i Moskva. Expert och Kommersant är en av landets ledande och äldsta ryskspråkiga ekonominyhetstidningar.

Andra betydande media i Moskva är Echo of Moscow, den första Sovjetiska och ryska privata radiokanalen och nyhetsbyrån, och NTV, en av de första privatägda TV-stationerna i Ryssland.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Moskva var arrangörsort vid de Olympiska sommarspelen 1980. Staden sökte Olympiska sommarspelen 2012, men London fick till slut hålla i spelen. Fotbollen är den populäraste sporten, följt av ishockey. VM i ishockey 2007 spelades i Moskva. 2013 kommer VM i friidrott hållas i Moskva.

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

I Moskva finns det åtta fotbollsarenor. Luzjnikistadion är den största och tar 84 745 åskådare. Kända fotbollsklubbar är Dynamo, CSKA och Lokomotiv. Spartak spelar sina hemmamatcher på Luzjnikistadion. Samma stadion var värd för Champions League-finalen 2008.

Huliganism[redigera | redigera wikitext]

År 2002 attackerades ett dussintal irländska fotbollsfans i Moskva vid en match mellan Rysslands och Irlands landslag av en grupp nynazister. En av irländarna dog senare på grund av sina skador. Senare samma år, under en match mellan Rysslands och Japans landslag i en VM-match, spelad i Japan men som direktsändes till en folkmassa på Pusjkintorget, blev det våldsamt bland folkmassan efter matchen, som slutade med förlust för Ryssland. Folkmassan slog sönder fönster, slog sönder och brände bilar och plundrade affärer. Fyra japanska studenter misshandlades och fler än 100 personer skadades[8]. Moskva är även känt för att ha separata huliganfirmor för kvinnor.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Databas över ryska administrativa enheter. Läst 22 augusti 2010.
  2. ^ [a b c d] Численность постоянного населения субъектов Российской Федерации по муниципальным образованиям на 1 января 2013 года. (komprimerad fil, .rar) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2013. Läst 5 september 2013.
  3. ^ ”Climate monitoring”. http://www.pogoda.ru.net/monitor.php?id=27612&month=7&year=2010. Läst 2006-07-27. 
  4. ^ [a b] Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 25 juni 2012.
  5. ^ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 22 augusti 2010.
  6. ^ ”Advertising Information”. The Moscow Times. Arkiverad från originalet den 2000-07-06. http://web.archive.org/web/20000706192159/http://www.themoscowtimes.com/doc/Adv.html. Läst 2006-07-06. 
  7. ^ McMeekin, Sean (January 2001). ”From Russia With Malice”. Reason Online. http://reason.com/0101/cr.sm.from.shtml. Läst 2006-07-06. 
  8. ^ Bomko, Jurij och Novik, Gennadij (9 juni 2002). ”Moscow riots after Japan defeat”. ESPN Soccer Network. http://worldcup.espnsoccernet.com/story?id=215446&lang=us. Läst 20 juli 2006. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]