Nakenfröiga växter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gymnospermer
Honkotte hos blågran.
Honkotte hos blågran.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växtriket
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
(orankad) Nakenfröiga växter
Gymnospermae
Vetenskapligt namn
§ Gymnospermae
Underdivisioner
Hitta fler artiklar om växter med

Nakenfröiga växter, också kallade gymnospermer, är de fröväxter som inte hör till gruppen gömfröväxter. Gruppen innehåller framför allt barrväxter, men också ginkgoer, kottepalmer, gnetumväxter och utdöda divisioner, till exempel fröormbunkar. Nakenfröiga växter skiljer sig från gömfröiga växter genom att inte ha dubbla integument utan enkla, deras fröämne sitter "naket". De har alltså frön, men inte frukt.

Under evolutionen uppstod fröväxterna före blomväxterna. Senare uppstod blomväxterna bland fröväxterna och nu är blomväxterna helt dominerande på jorden; hur detta skett är omdiskuterat. Nakenfröiga växter är alltså en parafyletisk grupp, dvs en grupp som inte är en naturlig enhet.

En teori till varför de nakenfröiga växterna är så få numera är:[1]

  • De är nakenfröiga, vilket innebär att fröet är mer sårbart än hos de gömfröiga som skyddar sina frön. Icke gömda frön kan lättare angripas av bakterier och mutationer.[1]
Idegran. Vid närmare granskning av bilden ser man hur blottat det terminala fröämnet är. Det röda bäret är egentligen ett köttigt fröhylle som kallas arillus.
  • De kommer upp ur grodden med inte så sällan fler än två hjärtblad (hos familjen Taxacea kommer grodden upp med två hjärtblad). Det är också sårbart vad gäller mutationer och angrepp. De bästa förutsättningarna har de enhjärtbladiga växterna som lämnar grodden med ett hjärtblad och sedan håller bladen tätt ihop. Det minskar risken för angrepp.[1]

Det gamla naturliga växtklassificeringssystem som byggde på Fries hierarkiska klassificering grupperar växten enligt denna princip, där enklaste cellen står lägst i rang och den ädlaste är en blomväxt som inte blottar sitt kön eller sitt inre. I det naturliga systemet användes underklasserna: frikronbladiga, samkronbladiga och kronbladslösa för att bland annat ange hur blottade ståndare och pistill var.[1]

Stamträd[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående kladogram visar troliga släktskapsförhållanden inom gymnospermerna.[2]





Ginkgoväxter



Kottepalmer






Cupressaceae (Cypressväxter), Taxaceae (Idegransväxter) mfl




Gnetofyter



Pinaceae (Tallväxter)






Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Växternas Liv populärvetenskaplig handbok, under redaktion av Carl Skottsberg, Andra upplagan, Tionde bandet, Förlagshuset Norden AB Malmö 1955
  2. ^ Ce´dric Finet, Ruth E. Timme, Charles F. Delwiche. Multigene Phylogeny of the Green Lineage Reveals the Origin and Diversification of Land Plants and Ferdinand Marle´taz.Current Biology. 20(24). 2010. pp. 2217-2222.