Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF, även kallat neuropsykiatriska diagnoser eller vardagligt bokstavsdiagnoser) är i Sverige en vanlig samlingsbenämning på ett antal psykiatriska diagnoser som vanligen ställs under barndomsåren. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättning kan bland annat ha svårigheter med socialt samspel samt även ha koncentrations- och inlärningssvårigheter. Intelligensen, definierad som intelligenskvot, är däremot inte påverkad.
Den del av psykiatrin som diagnostiserar och behandlar dessa tillstånd kallas i Sverige för neuropsykiatri. I allmännare bemärkelse är neuropsykiatri studiet av alla somatiska sjukdomar som har konsekvenser för psyket, men denna uppfattning av begreppet har blivit mindre vanlig i Sverige.
Till de neuropsykiatriska diagnoserna brukar räknas ADHD, ADD, DAMP, Aspergers syndrom, autism och Tourettes syndrom. Vissa räknar även tvångssyndrom som en neuropsykiatrisk diagnos.[1]
DAMP är en svensk diagnos som utvecklats av Christopher Gillberg och blivit mindre vanlig; den är numera definierad som ADHD i kombination med medfödd motorisk klumpighet (DCD).
Diagnoserna, främst Gillbergs DAMP-diagnos, har från sociologiskt håll kritiserats för att vara vaga och för att inte tillräcklig ta hänsyn till olika sociala faktorer som uppväxtmiljöer och sociala problem. Personer inblandade i denna diskussion inkluderar förutom Gillberg själv även Eva Kärfve och Leif Elinder.
[redigera] Källor
[redigera] Externa länkar
- Riksförbundet Attention – intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.