Aspergers syndrom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Aspergers syndrom
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F84.5
ICD-9 299.8
OMIM 608638
DiseasesDB 31268
MedlinePlus 001549
eMedicine ped/147 

Aspergers syndrom (AS) är en diagnos inom autismspektrum och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Inom diagnossystemet DSM-IV krävs i sammanfattning att personen har normal intelligens samt normal språklig förmåga och specifika intressen, men signifikant nedsatt social interaktionsförmåga. För att ställa diagnosen är det även nödvändigt att symtomen framträder under tidig barndom och att det leder till en signifikant funktionsnedsättning i det dagliga livet.

Inom diagnossystemet DSM klassificeras Aspergers syndrom som en genomgripande störning i utvecklingen. I Sverige har Christopher Gillberg lanserat begreppet neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, där Aspergers syndrom ingår tillsammans med bland annat ADHD.

Aspergers syndrom kan vara svårt att avgränsa från snarlika begrepp som autistiskt syndrom. I DSM-5, som utkom 2013, har Aspergers syndrom försvunnit som diagnos. Istället blir diagnosen autism mer tydligt specificerad i olika underkategorier.

Aspergers syndrom medför nedsättningar i förmågan till socialt samspel/social kommunikation, ibland också vad gäller planering/organisationsförmåga, fantasi/föreställningsförmåga och kroppshållning/kroppsrörelser. Personer med Aspergers syndrom kan uppvisa ett annorlunda beteende. De blir därför ofta missförstådda och kan uppfattas som ohyfsade, ouppfostrade [1] eller blyga.

Klassificering och diagnos[redigera | redigera wikitext]

Aspergers syndrom definieras i avsnitt 299.80 av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) med sex huvudsakliga kriterier:

  1. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion
  2. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter
  3. Betydande nedsättning av funktionsförmåga i viktiga avseenden
  4. Ingen betydande försening av den allmänna språkutvecklingen
  5. Ingen betydande försening av den kognitiva utvecklingen såsom nyfikenhet på omgivningen, eller i utvecklingen av för åldern adekvata vardagliga färdigheter eller adaptivt beteende (utöver social interaktion) under de tre första levnadsåren
  6. Symptomen kan inte bättre förklaras av en annan specifik genomgripande störning i utvecklingen, eller av schizofreni.[2]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Aspergers syndrom anses primärt ha genetisk och biologisk grund (se även länken nedan om Epigenetik). Omkring 2–4 personer per 1 000 anses ha Aspergers syndrom. Män överväger (3–6 män/1 kvinna).[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Styrkor[redigera | redigera wikitext]

  • Starkt intresse för hur saker och ting fungerar och samverkar
  • Bra tålamod för specialområdena
  • Informationsinsamling
  • Mycket plikttrogna (på jobbet) och ärliga[4]
  • Starkt logiskt tänkande
  • Mönsteridentifiering
  • Problemlösning
  • Målmedvetenhet och envishet
  • Intelligensen är genomsnittligt högre i en Aspergergrupp än i normalbefolkningen. Ett direkt orsakssamband mellan hög intelligens och Asperger syndrom postulerades indirekt av Asperger själv.[5]

Kognitiva svårigheter[redigera | redigera wikitext]

  • Begränsad förmåga att förstå hur andra tänker och att leva sig in i andra människors situation
  • Begränsad förmåga till ömsesidig dialog, vilket kan beskrivas som svårigheter att förstå det outtalade och att läsa mellan raderna
  • Svårt med planering och organisering av tillvaron (behov av rutiner). Kan gälla mat, tider, att besök måste vara väl inplanerat, att det inte bara ringer på dörren[6]
  • Begränsade eller stereotypa intressen
  • Fixeringar och låsningar i beteendet
  • Nedsatt impulspåverkan
  • Konkret tänkande; uppfattar saker bokstavligt
  • Begränsad abstraktionsförmåga
  • Problem med tidsuppfattning[6]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Intensitet i sysselsättningar över vad som ofta uppfattas som normalt
  • Många med Aspergers syndrom samlar på allt möjligt[7] och kan ha svårt att göra sig av med saker[källa behövs]

Personer med autismspektrumstörningar bearbetar signaler från omgivningen på ett annorlunda sätt. Det medför en tankeprocesstörning (central kognitiv dysfunktion). Konsekvensen blir nedsatt förmåga att skapa, förstå och tolka sammanhang, samband och helhet. Styrkan kan istället bli ett detaljseende och detaljstyrning. De har även en nedsatt exekutiv funktion som medför svårigheter, som märks oftast när barnet blir äldre inom dessa områden: ha ett målinriktat flexibelt beteende, kunna planera och organisera sitt handlande, hantera och bedöma tiden (bristande tidsuppfattning). Samtliga symptom kan dock skapa en enorm förståelse och uppfattning inom personens eget specialområde.

Avvikelser[redigera | redigera wikitext]

Sociala avvikelser[redigera | redigera wikitext]

Aspergers syndrom kan omfatta ett flertal svårigheter och beteendeavvikelser. Det finns inget enskilt drag som delas av alla personer med diagnosen, men svårigheter med socialt beteende förekommer hos många och är ett av de viktigaste kriterierna.

Personer med Aspergers syndrom saknar oftast förmågan att förmedla sitt eget känslomässiga tillstånd (alexitymi) och den naturliga förmågan att se undertexterna i socialt samspel, att avläsa kroppsspråk och instinktiva signaler. De har ofta svårt att veta vad som är "acceptabelt", vilket kan leda till välmenande yttranden som kan verka förolämpande, såsom att säga till en främmande person att denne har viktproblem. Personer med Aspergers syndrom måste lära sig dessa sociala förmågor intellektuellt, genom logik snarare än intuitivt genom känslomässigt samspel.[8]

Icke-autistiska personer samlar automatiskt och intuitivt information om andra personers kognitiva och känslomässiga tillstånd från deras ansiktsuttryck eller kroppsspråk. Detta har personer med Aspergers syndrom oftast nedsatt förmåga till.[9][10] Personer med Aspergers syndrom har bristande inlevelseförmåga eller brist på "theory of mind."[11] Till följd av denna bristande inlevelseförmåga har personer med Aspergers syndrom stora svårigheter att läsa av och förstå andras tankar och känslor. Dessa svårigheter att förstå andras önskningar och avsikter och svårigheter att förutse vad som kan väntas av andra eller vad andra kan förvänta sig av dem kan medföra social tafatthet och olämpligt beteende.

En person med Aspergers syndrom kan ha problem att förstå andra människors känslor; de meddelanden som sänds genom ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppsspråk missas ofta. De kan också ha problem med att visa empati med andra människor. Därför kan personer med AS uppfattas som egoistiska, själviska eller hänsynslösa. I de flesta fall är dessa etiketter orättvisa, eftersom beteendet beror just på dessa svårigheter att läsa av andra människors känslomässiga tillstånd. De blir vanligen chockade, upprörda och ångerfulla när de får reda på att deras handlingar är sårande eller olämpliga. Personer med AS har helt normala känslor. De känslomässiga bindningar som de kan ha (exempelvis till föremål snarare än till människor) verkar dock ofta underliga eller kan till och med framkalla oro hos personer som inte delar deras perspektiv.[12] Denna begränsning av förmågan att avläsa sina egna och andras känslor har benämningen alexitymi, en grekisk term som myntades 1972 av P.E. Sifneos och betyder "frånvaro av ord för känslor."[13] Senare undersökningar har bekräftat att 85% av personer med AS-diagnoser har någon form av alexitymi,[14] ett resultat som ställer viktiga frågor för framtida forskning rörande hur man kan förklara den höga komorbiditeten. Enligt Tony Attwood kan alexitymi också förklara svårigheter som personer med AS har med att hantera ilska, där oförmågan att uttrycka känslor i ord gör personen benägen att använda fysiska handlingar för att uttrycka sin sinnesstämning och få utlopp för sin känslomässiga energi.[15]

Att inte visa tillgivenhet – eller inte göra det på konventionella sätt – betyder inte att personer med Aspergers syndrom inte känner tillgivenhet. Att förstå detta kan få partner eller vårdgivare att känna sig mindre avvisade och vara mer förstående. Ökad förståelse kan också uppnås genom att man lär sig om AS och eventuella komorbiditeter.[12] Ibland uppstår det motsatta problemet: personen med AS är ovanligt tillgiven mot nära och kära, och missar eller misstolkar signaler från den andra parten, vilket gör partnern stressad.[12] Det som en partner tar för givet ska förstås kan också stressa en partner med AS. Varför fråga hur nattsömnen varit om man inte önskar ett svar? Varför tala om vädret om samtalet "Fint väder idag, eller hur?" om svaret absolut måste vara "Ja, visst är det."

Den som saknar kunskaper om personer med Aspergers syndrom, kan ibland uppfatta dem som egocentriska och ibland rent av otrevliga. Huvuddelen av kommunikationen människor emellan är icke-verbal, och de flesta använder sig av instinktiva signaler och tar omedvetet för givet att andra läser av dem. En person som inte gör det, eller som av annan anledning inte svarar med de signaler som förväntas, upplevs då som udda, ibland utan att någondera part kan komma underfund med varför. Dessa personer kan dock sedan man lärt känna dem uppskattas för sin ärlighet och saklighet. Personer med AS måste lära in och aktivt tänka på sådant som många andra tar för givet. Ett exempel är att personer med AS har svårt att läsa av innebörden i instuckna kommentarer, mimik och intonationer i ett samtal och därför kan umgänget med andra personer ibland vara mycket tröttande då missförstånden sker på alla plan. De som arbetar tillsammans med personer med AS bör därför vara tydliga med att konkret tala om att "du behöver inte vara så detaljerad" eller tydligt tala om att "det är bara detta svaret vi andra behöver veta".

En viktig aspekt av de sociala egenskaperna hos många personer med Aspergers syndrom är en nedsatt central koherens,[16] förmåga att förstå stora sociala sammanhang. Personer med låg central koherens kan vara så fokuserade på detaljer att de "inte ser skogen för alla träd". En sådan person kan komma ihåg en berättelse eller en händelse i stor detalj, men vara oförmögen att uttala sig om innebörden i hela berättelsen. En annan kanske kan förstå en uppsättning regler i detalj men vara oklar över hur eller var de är tillämpliga. Frith och Happe utforskar möjligheten att uppmärksamhet på detaljer kan vara en avvikelse snarare än en brist. Det finnas många fördelar med att vara detaljinriktad, särskilt i aktiviteter och yrken som kräver en hög nivå av noggrannhet. I jämförelser med neurotypiska personer, som har en lägre förmåga att lära in årtal eller namn på kungar är detaljkunnande extremt viktigt på många tekniska, medicinska och kemiska arbetsområden.

Språkliga avvikelser[redigera | redigera wikitext]

Det är förhållandevis vanligt med avvikande tal, som av andra kan uppfattas som monotont, mekaniskt eller formellt. Karakteristiskt för personer med Aspergers syndrom är ett mycket pedantiskt sätt att tala. De tenderar ofta att tala långt mer formellt än vad andra uppfattar som lämpligt i sammanhanget. En femåring med Aspergers syndrom kan regelbundet tala med ett språk som kunde vara hämtat från en lärobok på universitetsnivå, särskilt i fråga om hans eller hennes speciella intresseområde.[17]

Ett annat vanligt kännemärke för syndromet är att tolka saker bokstavligt. Ett yttrande som "Kan du öppna fönstret?" kan därigenom uppfattas som en fråga och besvaras med "ja" eller liknande utan någon åtgärd angående fönstret. Attwood ger ett exempel på en flicka med AS som svarade i telefon en dag och fick frågan "Är Paul där?". Den efterfrågade Paul fanns i huset, men han var inte i rummet med henne, så efter att hon sett sig omkring för att försäkra sig om detta svarade hon helt enkelt "nej" och lade på luren. Personen som ringde var tvungen att ringa upp igen och förklara för henne att han hade menat att hon skulle söka upp Paul och få honom att ta telefonen.[18]

Personer med Aspergers syndrom kan ibland använda ord på ett egensinnigt sätt, såsom att bilda nya ord och göra ovanliga sammanställningar. Detta kan utvecklas till en sällsynt fallenhet för humor (särskilt vitsar och ordlekar). En potentiell källa till humor är insikten att deras bokstavliga tolkningar kan användas till att roa andra. Vissa är så skickliga på skriftspråk att de kan kvalificera sig som hyperlektiska. Tony Attwood beskriver hur ett visst barn hade talang för att uppfinna nya uttryck, som "städa ner" ("tidying down") som motsats till "städa upp" ("tidying up").[19]

Barn med Aspergers syndrom uppvisar ofta avancerade förmågor för sin ålder i språk, läsning, matematik, rumslig förmåga eller musik, och kan uppfattas som ovanligt begåvade. Ibland kan dock dessa talanger motvägas av avsevärda fördröjningar i utvecklingen av andra kognitiva funktioner.[20] Vissa andra typiska beteenden är ekolali, upprepning av yttranden som gjorts av en annan person, och palilali, upprepning av ens egna ord.[21]

En studie från 2003 undersöktes skriftspråket hos barn och ungdomar med Aspergers syndrom. De jämfördes med andra barn i ett standardiserat test av skriftspråksförmåga och handskriftens läslighet. Vad gäller skriftspråk hittades inga betydande skillnader mellan standardiserade resultat från de båda grupperna, men vad gäller handskrift producerade deltagarna med Aspergers syndrom avsevärt färre läsliga bokstäver och ord än den icke-autistiska gruppen.

Tony Attwood säger att en lärare kan behöva ägna avsevärd tid åt att tolka och korrigera ett AS-barns handstil. Barnet vet också om att hans eller hennes handstil är av dålig kvalitet och kan vara obenägen att delta i aktiviteter där skrivande ingår i stor utsträckning. Olyckligtvis för många barn och vuxna kan lärare och arbetsgivare betrakta snygg handstil som ett mått på intelligens och personlighet. Barnet kan behöva få en bedömning från en arbetsterapeut och sjukgymnastik, men modern teknologi kan medverka till att minska detta problem. En förälder eller lärarassistent skulle också kunna fungera som barnets skrivare eller korrekturläsare för att säkerställa att barnets skrivna svar eller hemläxor är läsliga.[22]

Smala intensiva intressen[redigera | redigera wikitext]

Aspergers syndrom hos barn kan omfatta en intensiv fokusering på vissa intressen, av vilka många är sådana som andra barn har. Skillnaden hos barn med AS är den ovanliga intensiteten i intresset.[23] Vissa har föreslagit att dessa "fixeringar" i huvudsak är godtyckliga och saknar verklig mening eller sammanhang, men forskare har uppmärksammat att dessa "fixeringar" tenderar att vara inriktade på det mekaniska (hur saker fungerar) i motsats till det psykologiska (hur människor fungerar).[24] Personer med konstnärliga anlag kan vara mer intresserade av musik och bildkonst, snarare än skönlitteratur.

Ibland är dessa intressen livslånga, men i andra fall ändras de vid oförutsägbara tillfällen. I vardera fallet är de normalt endast ett eller två intressen vid varje bestämd tidpunkt. Intressena hänger ofta ihop på ett sätt som är logiskt bara för personen med Aspergers syndrom. När de ägnar sig åt dessa intressen uppvisar personer med AS ibland ytterst sofistikerade tankegångar, en nästan tvångsmässig fokusering, och anmärkningsvärt gott minne för triviala fakta (stundtals till och med eidetisk förmåga).[25][26] Hans Asperger kallade sina unga patienter "små professorer" eftersom han tyckte att de hade en lika heltäckande och nyanserad förståelse för sina intresseområden som universitetsprofessorer.[27]

Vissa läkare håller inte helt med om denna beskrivning. Exempelvis hävdar både Wing och Gillberg att det är karakteristiskt för de områden som är av intensivt intresse för barn med Aspergers syndrom att de inbegriper mer inlärning utantill än verklig förståelse,[25] trots att förhållandet ibland verkar vara motsatt. En sådan begränsning är dock en konstprodukt av de diagnostiska kriterierna, även med Gillbergs kriterier.[28]

Personer med Aspergers syndrom kan ha begränsat tålamod för saker som faller utanför deras intressen. I skolan kan de uppfattas som mycket intelligenta underpresterande eller överpresterande elever, som tydligt kan överträffa sina skolkamrater inom sitt intresseområde, men är ständigt omotiverade att göra läxor (ibland även inom sina intresseområden). Andra kan vara hypermotiverade att överträffa sina skolkamrater. Symptomen kan ses i en tvångsmässig upptagenhet med döda föremål, såsom klockor, eller ett förhärskande intresse för systematiska saker som siffror, register, telefonkataloger, uppslagsverk, ordböcker och mätskalor. Kombinationen av sociala problem och intensiva intressen kan leda till avvikande beteende, såsom att hälsa på en främling genom att ge sig in i en utdragen monolog om ett specialintresse istället för att presentera sig på det socialt accepterade sättet. I många fall kan dock vuxna personer växa ur denna otålighet och bristande motivation och utveckla större tolerans för nya aktiviteter och för att möta nya människor.[20]

Andra avvikelser[redigera | redigera wikitext]

De som har Aspergers syndrom kan uppvisa en rad andra sensoriska, utvecklingsrelaterade och fysiologiska avvikelser. Barn med AS kan uppleva en viss fördröjning i utvecklingen av finmotoriken och/eller grovmotoriken. I vissa fall kan personer med AS ha en udda gångstil och kan ha tvångsmässiga rörelser i fingrar, händer, armar eller ben,[29] däribland tics.[30][31]

I allmänhet tilltalas personer med Aspergers syndrom av välordnade saker. Vissa forskare nämner införande av rigida rutiner (för sig själv eller andra) som ett kriterium för diagnos. Det förefaller som ändringar av deras rutiner orsakar höga nivåer av ångest för många med syndromet.[32]

Vissa personer med AS upplever varierande grader av sensorisk överstimulering och är ytterst känsliga för beröring, dofter, ljud, smaker och synintryck. De kan föredra mjuka kläder, bekanta dofter eller vissa sorters mat. Vissa kan vara patologiskt känsliga för kraftiga ljud (då vissa personer med Aspergers syndrom har hyperakusi) eller starka lukter eller ogilla att bli berörda. Exempelvis uppvisar vissa barn med AS en stark motvilja mot att någon rör vid deras huvud eller rufsar till deras hår, medan andra tycker om att bli berörda men ogillar kraftiga ljud. Sensorisk överstimulering kan förvärra problem som sådana barn möter i skolan, eller vuxna i arbetslivet, där bullernivåer i klassrummet eller på arbetsplatsen kan bli outhärdliga för dem.[29] Vissa är oförmögna att stänga ute vissa repetitiva ljud eller bakgrundsljud, som en klockas ständiga tickande eller en TV i ett annat rum i huset. De flesta barn slutar att uppfatta detta ljud efter en stund och kan bara höra det om de medvetet lyssnar efter det, men ett barn med AS kan ofta bli distraherat, upprört eller till och med (i fall där barnet har problem med att reglera känslor som ilska) aggressivt om ljudet håller i sig.[33]

Lysrör samt bildskärmar med låg uppdateringsfrekvens (vilka båda ofta kan påträffas i skolor) kan vara mycket störande synintryck för personer med Aspergers syndrom, och bidra till i övrigt oförklarlig huvudvärk, dåligt humör och upprördhet.[34]

En studie av barns temperament har visat att barn med autismspektrumstörningar av sina föräldrar bedömdes ha mer extrema nivåer på en bedömningsskala än barn med typisk utveckling.[35]

Kliniskt perspektiv[redigera | redigera wikitext]

Forskning[redigera | redigera wikitext]

En del forskning om Aspergers syndrom utförs för att öka kunskapen om symptomen, för att ge hjälp i den diagnostiska processen. Annan forskning utförs för att identifiera orsaker till syndromet, även om mycket av denna forskning fortfarande är inriktad på isolerade symptom. Många studier har påvisat skillnader i sådant som gäller hjärnans struktur, men betydelsen av detta är oklar.

Peter Szatmari menar att termen Aspergers syndrom lanserades som diagnos för att gynna mer forskning om syndromet: "Det infördes i de officiella klassificeringssystemen 1994 och har blivit en alltmer populär diagnos, trots att det inte tydligt visats att diagnosen har något värde. Intressant nog infördes diagnosen inte så mycket som en indikation på dess ställning som en 'sann' störning, utan mer för att stimulera forskning ... dess giltighet är starkt ifrågasatt."[36]

Forskning om orsaker[redigera | redigera wikitext]

Någon direkt orsak eller specifika orsaker till Aspergers syndrom är okända. Det är dock visat, att det finns en ärftlig faktor.[37] Det har antagits att flera olika gener medverkar till utveckling av syndromet, då antalet symptom samt dessas svårhetsgrad varierar mycket mellan individer.[38] Undersökningar rörande spegelneuronerna i undre halvan av hjässloben har visat på skillnader, som kan ligga bakom några kognitiva avvikelser, som kan iakttas vid utvecklat AS (till exempel att förstå känslouttryck och känslosamma handlingar, att lära sig genom att härma och att simulera andra personers beteende).[39][40] Det finns också hypoteser om fysiska faktorer med neurologisk inverkan, som ännu inte kunnat verifieras, däribland ett möjligt samband mellan kvicksilvernivåer och förekomst av Aspergers syndrom. Slutsatsen gäller fortfarande, att orsakerna ännu inte är vetenskapligt utredda eller hur AS påverkar enskilda människor av olika sociala klasser, kön och ursprung.[41]

Andra hypoteser om möjliga orsakande mekanismer är bland annat en serotonindysfunktion och dysfunktion i lillhjärnan.[42][43] Simon Baron-Cohen föreslår en modell för autism som baseras på hans teori om empatisering-systematisering (E-S).[44] Enligt E-S-teorin är "den kvinnliga hjärnan" övervägande hårdkopplad för empati, medan "den manliga hjärnan" är övervägande hårdkopplad för att förstå och bygga system, och AS är en extremform av den "manliga hjärnan".[45]

Vissa genetiska studier tyder på att neuroliginer är inblandade i AS. Neuroliginer är en familj proteiner som anses fungera som förmedlare av cell–cell-interaktioner mellan neuroner. Neuroliginer fungerar som ligander för neurexinfamiljen av cellytereceptorer. Mutationer i två X-länkade gener som kodar neuroliginerna NLGN3 och NLGN4 har rapporterats. Dessa mutationer påverkar celladhesionsmolekyler som är belägna vid synapsen och tyder på att en defekt i synaptogenes kan orsaka benägenhet för autism.[46]

År 2006 publicerade en grupp franska forskare, under ledning av Thomas Bourgeron från Institut Pasteur, i tidskriften Nature Genetics sitt arbete som sätter avvikelser i kromosom 22 i samband med diagnosen autism och Aspergers syndrom hos fem barn. Den distala spetsen på den långa armen i kromosom 22 innehåller genen SHANK3, som anses ha en roll i mognad och underhåll av hjärnsynapser. Deletion av denna del av kromosomen upptäcktes hos barnen med lågfungerande autism, medan duplikation i samma kromosomavsnitt upptäcktes hos ett barn med diagnosen Aspergers syndrom.[47][48]

Annan forskning[redigera | redigera wikitext]

fMRI ger visst stöd för både teorin om bristande kopplingar mellan nervceller och ett dåligt fungerande spegelneuronsystem.[49][50]

Det finns andra studier som kopplar samman autism med skillnader i hjärnvolymer såsom förstorad amygdala och hippocampus.[51] Aktuell forskning pekar på strukturella avvikelser i hjärnan som en orsak till Aspergers syndrom.[38][52] Dessa avvikelser inverkar på nervkretsar som styr tankar och beteende. Forskare föreslår att samspel mellan gener och miljö får vissa gener att sättas på eller stängas av, och detta förändrar den normala migrationen och "kopplingen" av embryonala hjärnceller under den tidiga utvecklingen.[38]

Andra upptäckter är bland annat skillnader i hjärnområdet, såsom minskad densitet av grå hjärnsubstans i delar av gyrus temporalis inferior som anses spela in på autismspektrumstörningars patofysiologi (särskilt i integration av synintryck och affektiv information),[52] och skillnader i nervernas förbindelser.[53][54] Forskning på spädbarn tyder på tidiga skillnader i reflexer, vilket kan fungera som en "tidig indikator" på AS och autism.[55]

Psykiatrikern Colleen Clements anser, att AS inte nödvändigtvis är en störning och därmed inte bör beskrivas i medicinska termer.[56]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Hjälpen brukar innebära insatser för att öka individens och omgivningens kunskap och förståelse för AS och därigenom finna strategier för både miljö, kommunikation, svårighet i fysik och beteenden (tvångsmässighet eller mer rigida rutiner), vilka orsakar svårigheter i livet.

Den behandling som föredras koordinerar terapier som inriktas på tre centrala symptom på Aspergers syndrom: bristfällig kommunikationsförmåga, tvångsmässiga eller repetitiva rutiner och fysisk klumpighet. AS och högfungerande autism kan bedömas tillsammans i fråga om klinisk behandling.[57]

Ett typiskt behandlingsprogram omfattar i allmänhet:[38]

  • träning i social kompetens, för att förmedla förmåga att mer framgångsrikt samspela med andra,
  • kognitiv beteendeterapi, för att bistå till att bättre hantera känslor som kan vara explosiva eller ångestladdade, och för att minska tvångsmässiga intressen och repetitiva rutiner,
  • medicinering, för samexisterande hälsotillstånd som depression, ångest och ADHD,
  • näringslära, i relation till behandling av Aspergertendenser, såsom magnesium/vitamin B6-tabletter.[58]
  • arbetsterapi eller sjukgymnastik, för att hjälpa till med sensorisk integrationsdysfunktion eller bristande motorisk koordinering,baserad på
  • specialiserad logopedi, för att hjälpa till med problem i normal konversation;
  • träning och stöd åt föräldrar, för att lära föräldrarna beteendetekniker som kan användas i hemmet, och
  • rådgivning för att stödja individer med AS att öka förmåga till självmedvetande och hjälpa dem att utveckla och hantera känslor som rör sociala upplevelser.
  • en allsidig neurokognitiv utvärdering ger inblick i hjärnans funktion och detta stöder utformning av ett program för neurofysiologisk träning, balansering av hörselsystemet och neurofeedback-metoder som har visats kunna förbättra närliggande symptom.

De tekniker som beskrivs ovan kan inte bota Aspergers syndrom, men är avsedda att hjälpa personer med diagnosen att fungera bättre i samhället.

Det har gjorts många studier om tidig beteendeintervention. De flesta av dessa är fallstudier med en till fem deltagare.[59] Fallstudierna handlar vanligen om att kontrollera icke-centrala autistiska problembeteenden som självskadebeteende, aggression, trots och stereotypi. Interventionspaket som de som utförs av UCLA och TEACCH är utformade för att behandla hela syndromet och har befunnits vara ganska effektiva.[59] Träning i social kompetens har mycket litet empiriskt stöd.[60]

Beteendeinterventioner, såsom tillämpad beteendeanalys (Applied Behavior Analysis - ABA), har varit föremål för forskning i många år. Empiriska data visar att det är effektivt vid behandling av autismspektrumstörningar eftersom det är en individanpassad uppsättning program.[61] En annan fördel med ABA är att individualiserade funktionella analyser av de uppvisade beteendena genomförs.

I litteraturen om behandlingsprogram för barn och vuxna har biverkningar av medicinering och intervention till stor del ignorerats,[59] och det har hävdats att vissa behandlingar är oetiska och gör mer skada än nytta.[62][63]

Prognos[redigera | redigera wikitext]

Personer med Aspergers syndrom har normal livslängd, men har ökad förekomst av komorbida psykiatriska tillstånd som depression, affektiva störningar och tvångssyndrom.[57]

Barn som har Aspergers syndrom har visats kunna bli bättre naturligt. Detta kan vara relevant för giltigheten hos de påstådda 'botemedlen' för olika sorters autismspektrumstörningar, vilka gör anspråk på att nå framgång utan att korrigera för naturlig förbättring. Barnläkaren James Coplan, säger att "Vi kan ge det hoppfulla budskapet till föräldrar att många barn med autismspektrumstörningar kommer att bli bättre som en del av tillståndets naturliga utveckling."[64]

De brister som är förknippade med Aspergers syndrom kan vara försvagande, men många personer upplever gynnsamma följder, särskilt de som kan utmärka sig på områden som är mindre beroende av social interaktion, såsom till exempel matematik, musik, skriftspråk och vetenskap.[57]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Den allmänna förekomsten av Aspergers syndrom är inte väl belagd, men försiktiga uppskattningar med användning av DSM-IV-kriterierna tyder på att två till tre av 10 000 barn har störningen, vilket innebär att det är mindre vanligt än autism. Tre till fyra gånger fler pojkar som flickor har AS.[38][65] Förekomsten av AS i alla rasgrupper, och giltigheten av de epidemiologiska studier som hittills genomförts, är ifrågasatta.[66]

En stor populationsstudie i Sverige 1993 visade att 36 av 10 000 barn i skolåldern uppfyllde Gillbergs kriterier för AS, och det steg till 71 av 10 000 om misstänkta fall inräknas.[28] Uppskattningen är övertygande för Sveriges del, men resultaten kanske inte är tillämpliga på andra ställen eftersom de baseras på en homogen population. Den svenska undersökningen visade att AS kan vara vanligare än man tidigare trott och för närvarande kan vara underdiagnostiserad.[57] Gillberg uppskattar att 30–50% av alla personer med AS inte har fått en diagnos.[20] En annan undersökning har visat att 36 av 10 000 vuxna med en intelligenskvot på 100 eller över kanske uppfyller kriterierna för AS.[67]

Leekam et al. har dokumenterat betydande skillnader mellan Gillbergs kriterier och ICD-10-kriterierna.[68] Med tanke på dess krav på "normal" utveckling av kognitiv förmåga, språk, nyfikenhet och förmåga till självhjälp är ICD-10-definitionen betydligt snävare än Gillbergs kriterier, som ligger närmare Hans Aspergers egna beskrivningar.

Förekomsten av AS, liksom av andra autismspektrumstörningar, uppskattas vara högre för män/pojkar än för kvinnor/flickor,[38] men vissa läkare tror att detta kanske inte avspeglar de faktiska nivåerna. Tony Attwood föreslår att kvinnor bättre lär sig att kompensera för sina oförmågor på grund av könsskillnader i hanteringen av socialisering.[69] Ehlers & Gillbergs undersökning påvisade en proportion män–kvinnor på 4:1 hos personer som uppfyllde Gillbergs kriterier för AS, men en lägre proportion på 2,3:1 när misstänkta fall och gränsfall inräknades.[28]

Förekomsten av AS hos vuxna är inte tillräckligt undersökt, men Baron-Cohen et al. dokumenterade att 2 % av vuxna får högre än 32 poäng i hans autismspektrumkvot-(AQ-)enkät, som utvecklades 2001 för att mäta i vilken omfattning en vuxen normalintelligent person har de drag som förknippas med autismspektrumstörningar.[70] Alla personer med höga poäng som intervjuades uppfyllde minst 3 av DSM-IV-kriterierna, och 63% uppfyllde tröskelkriterierna för en autismspektrumstörningsdiagnos. I en japansk undersökning framkom liknande resultat av AQ-testet.[71]

Komorbiditeter[redigera | redigera wikitext]

De flesta patienter som får diagnosen AS har andra komorbida psykiska störningar.[72] Barn har ofta diagnosen ADHD, medan ungdomar och vuxna ofta har diagnosen depression.[72] En undersökning av vuxna patienter visade att 30% som uppvisade ADHD även hade autismspektrumstörningar.[73]

Forskning tyder på att personer med AS kan ha mycket större sannolikhet att ha de andra förknippade störningarna.[74] Personer med AS-symptom kan ofta få diagnoser som depression, trotssyndrom (ODD -oppositional defiant disorder), antisocial personlighetsstörning, Tourettes syndrom, ADHD, generaliserat ångestsyndrom, bipolär sjukdom, tvångssyndrom och tvångsmässig personlighetsstörning.[75] Dysgrafi, dyspraxi, dyslexi eller dyskalkyli kan också vara diagnoser.[76]

Den särskilt höga komorbiditeten med ångest kräver ofta särskild uppmärksamhet. En undersökning rapporterade att omkring 84 procent av personer med autismspektrumstörning även uppfyllde diagnoskriterierna för en ångeststörning.[77] På grund av de sociala avvikelser som personer med AS upplever, såsom problem med att inleda eller hålla igång ett samtal eller inordning efter strikta ritualer eller scheman, kan ytterligare påfrestningar av dessa beteenden leda till känslor av ångest, som kan ha en negativ inverkan på många delar av personens liv, däribland skola, familj och arbete. Behandling av ångeststörningar som åtföljer en autismspektrumstörning kan hanteras på ett antal olika sätt, såsom med medicinering eller kognitiv beteendeterapi individuellt eller i grupp, där avslappnings- och distraktionsartade aktiviteter kan användas tillsammans med andra tekniker för att späda ut ångestkänslorna.[78]

Icke-kliniskt perspektiv[redigera | redigera wikitext]

Vissa yrkesmän hävdar att AS är långt ifrån en sjukdom, utan istället en patologisering av neurologiska olikheter som borde firas, förstås och tas hänsyn till istället för att behandlas eller botas.[56] Mot det hävdar andra, åtminstone som en komplicerande faktor, att en diagnos har hjälpt många att för första gången i livet få en förståelseram för tillkortakommanden och lidande i sociala och andra avseenden, och att det i bästa fall tar lång tid att uppfostra en majoritet till att inte råka åsamka avvikande personer sådant lidande.


Skifte i synsätt: neurodiversitet[redigera | redigera wikitext]

Autistiska människor har bidragit till ett skifte i synen på autismspektrumstörningar som komplexa syndrom snarare än sjukdomar som måste botas.[79] Företrädare för detta synsätt förkastar idén att det finns en 'idealisk' sammansättning av hjärnan och att varje avvikelse från normen är patologisk. De kräver tolerans för neurologiska skillnader[80] och använder termen neurodiversitet som ett nyckelord[81].

Detta neurodiversitetsperspektiv är grunden för rörelser för autisters rättigheter (Autistic rights movement) och autistisk stolthet (autistic pride).[82] Forskaren Simon Baron-Cohen har hävdat att högfungerande autism är en "skillnad" och inte nödvändigtvis ett funktions"hinder".[83] Han hävdar att termen "skillnad" är mer neutral, och att denna lilla terminologiska förändring kan innebära skillnaden mellan att AS-diagnos tas emot som en familjetragedi, eller som intressant information, såsom att få reda på att ett barn är vänsterhänt.

Autistisk kultur[redigera | redigera wikitext]

Personer med AS kan kalla sig själva för "aspies", ett ord som myntades av Liane Holliday Willey 1999,[84] "aspergians"[85] eller de svenska varianterna "aspergare"[86] eller "aspisar" [87] Termen neurotypisk (NT) beskriver en person vars neurologiska utveckling och tillstånd är typiska, och används ofta för att beskriva människor som är icke-autistiska.

I en artikel i Wired magazine, The Geek Syndrome,[88] föreslogs att AS är vanligare i Silicon Valley, en plats med många datavetare och matematiker. AS återfinns dock i alla yrkesgrupper och är inte begränsat till matematik- och vetenskapsområdet.[89]

Populariseringen av Internet har möjliggjort för individer med Aspergers syndrom att kommunicera med varandra på ett sätt som inte var möjligt att göra tidigare på grund av att personer med AS är så ovanliga, geografiskt spridda och ofta också socialt hämmade. Som en följd av den ökande förmågan att sammankoppla sig med varandra har det bildats en subkultur för personer med Aspergers syndrom. Webbplatser som Wrong Planet och Aspergerforum har gjort det lättare för personer att lära känna varandra.[90]

Eftersom intelligens och andra funktioner inte är nedsatta, så kan vuxna i barnens omgivning stödja dem i utbildnings- och yrkesval inom det vanliga skolsystemet och då anpassat till barnens specialbegåvningar respektive funktionsnedsättningar.

På högre utbildningsnivåer och i yrkeslivet fungerar människor med AS utmärkt, som andra som har möjlighet att ägna sig åt sina intressen. Det som krävs i yrkesvägledning är att ungdomarna inte uppmanas utbilda sig eller arbeta med uppgifter med höga socio-empatiska krav eller försöka anpassa sig till arbetsmarknadens varierande önskemål. Det moderna IT-samhället i västvärlden under 2000-talet är på så vis bra anpassat till människor med AS. Flera företag och projekt, se t. ex. Martallen, har startat i Sverige, Europa och USA med syfte att producera tjänster av det slag AS-personer är särskilt duktiga på att utföra.

I Sverige har samvaro och träffverksamhet för personer med Aspergers syndrom före Internets genombrott mest förekommit inom ramarna för de organisationer som ursprungligen bildats för anhöriga men även kommit att ta emot personer med egen diagnos, såsom Autism- och Aspergerförbundet och Riksförbundet Attention. Genom Internet har fler kontaktytor skapats, och nu även grundats en egen förening med målsättningen att bli gruppens egen röst i samhället, Organiserade Aspergare.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Klassificeringen av autism uppstod inte förrän 1943 när Leo Kanner, doktor på Johns Hopkins University, studerade en grupp med elva barn och introducerade benämningen tidigt infantil autism. Samtidigt beskrev en österrikisk läkare och forskare, Hans Asperger, en annan form av autism som senare blev känd som Aspergers syndrom. Det världsspridda erkännandet av Hans Aspergers arbete blev dock försenat på grund av andra världskriget. Faktum är att majoriteten av hans arbete inte blev erkänt förrän 1997.

Den biologiska förklaringsmodellen

Inom psykodynamisk teori och praktik från Bruno Bettelheim[91] till Birgitta Zenker[92] betraktades autism som en typ av barnpsykos orsakad av tidiga trauman, vilket föranledde en psykoterapeutisk behandlingsfilosofi. I bland annat Frankrike lever man i hög grad kvar i dessa föreställningar, och debatt och behandling är opåverkad av kunskapsutvecklingen i övriga världen. Psykodynamiken dominerar totalt, och har även utvecklat en behandlingsmodell kallad "inpackning", där autistiska barn packas in i kalla våta filtar.[93]

Aspergers observationer publicerades på tyska. Funktionsnedsättningen förblev därför länge okänt utanför den tyskspråkiga världen. Resultaten var inte kända för en bredare icke tyskspråkig krets förrän 1981, då Lorna Wing publicerade en serie fallstudier som visade liknande symptom och som hon kallade "Aspergers syndrom."[25] Wings skrifter publicerades och populariserades i stor omfattning. 1992 togs AS med i den tionde upplagan av Världshälsoorganisationens diagnosmanual och International Classification of Diseases (ICD-10), vilket gjorde det till en distinkt diagnos.[38] Senare, 1994, tillades AS även i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) och American Psychiatric Associations diagnostiska referensbok.[94]

Begåvningsprofiler[redigera | redigera wikitext]

Intelligensnivån hos personer med Aspergers syndrom är definitionsmässigt normal (Iq 85-109) eller högre än normal (Iq 110+). Personer med såväl autismspektrumstörning som utvecklingsstörning, kan istället få diagnosen autism.

Många läkare, däribland Hans Asperger själv, bedömer att personer med Aspergers syndrom i regel har en normal utveckling under de tre första levnadsåren. I diagnoskriterierna står det även att den kognitiva utvecklingen ska vara normal under de tre första levnadsåren för att kunna diagnostiseras med Aspergers syndrom, annars kan det vara autism. I vissa fall har diagnosen Aspergers syndrom ställts hos barn som haft en normal kognitiv utveckling under de första åren, men som därefter uppvisat en svagbegåvning (Iq 71-85) i skolåldern.[95]

Kända fall[redigera | redigera wikitext]

Aspergers syndrom ses ibland som ett syndrom med både fördelar och nackdelar,[96] och bemärkta personer med Aspergers syndrom eller autism har nått en stor framgång inom sina specialområden. Bland dem finns ekonomipristagaren Vernon Smith,[97] electropopartisten Gary Numan[98] och Satoshi Tajiri, skaparen av Pokémon.[99]

Spekulationer[redigera | redigera wikitext]

Vissa forskare av Aspergers syndrom spekulerar om att kända personer, utöver professor Asperger [100] själv, som Thomas Jefferson,[101] Jeremy Bentham,[102] Adolf Hitler [103] Albert Einstein, Isaac Newton,[104] Glenn Gould,[105] Ludwig Wittgenstein [106] Michael Jackson,[107] och Syd Barrett,[108] hade Aspergers syndrom eftersom de uppvisade vissa AS-relaterade tendenser eller beteenden, såsom intensivt intresse för ett ämne, och/eller sociala problem.[109][110] Dessa spekulativa diagnoser, särskilt postuma sådana, är kontroversiella, då de utgår enbart från biografisk information och ibland inte tar upp dokumenterade drag som skulle tala emot Aspergers syndrom.[104] Aspergeraktivister använder ibland dessa spekulativa diagnoser för att visa att det vore en förlust för samhället om autism skulle gå att bota.[111] Denna typ av spekulationer kan också fungera som ett försök att skapa positiva förebilder för personer med autism.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Aspergers-syndrom/
  2. ^ Svensk översättning delvis efter Autismforum: Diagnoskriterierna för Aspergers syndrom i DSM-IV-TR
  3. ^ http://www.attention-riks.se/index.php/asperger-syndrom.html
  4. ^ http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Leva_med_autism/att_vara_partner/total_arlighet_skapar_narhet/
  5. ^ Gillberg, Christopher. Barn, ungdomar och vuxna med Asperger Syndrom. sid. 87-88. ISBN 91-972641-6-4 
  6. ^ [a b] http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_kan_man_gora/vardagsfardigheter_och_aspergers_syndrom/vuxna/att_bearbeta_minnas_och_planera/index.html
  7. ^ http://www.lul.se/templates/page____3648.aspx
  8. ^ Levanthal-Belfer, Laurie and Coe, Cassandra (2004). Asperger Syndrome in Young Children: A Developmental Approach for Parents and Professionals. London: Jessica Kingsley Publishers. sid. 161. ISBN 1-84310-748-1 
  9. ^ Romanowski, Patricia; Kirby, Barbara L. The Oasis Guide to Asperger Syndrome
  10. ^ Levanthal-Belfer and Coe (2004), s. 160–161
  11. ^ Attwood, Tony, Theory of Mind and Asperger's Syndrome, s. 11-42 i Baker, Linda and Welkowitz, Lawrence A.; red. (2005). Asperger’s Syndrome: Intervening in Clinics, Schools, and Communities - People with Asperger's Syndrome Can Lead Productive Lives. Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
  12. ^ [a b c] Attwood, Tony (1997). Asperger's Syndrome: A Guide for Parents and Professionals. London: Jessica Kingsley Pub. sid. 89–92. ISBN 1-85302-577-1 
  13. ^ Sifneos P. E., 'The prevalence of 'alexithymic' characteristics in psychosomatic patients'. 'Journal of Psychotherapy and Psychosomatics' 22, 255-62 (1973)
  14. ^ E. Hill, S. Berthoz, & U. Frith, Journal of Autism and Developmental Disorders 34, 229–235 (2004) och; S. Berthoz, & E. Hill, European Psychiatry 20, 291–298 (2005)
  15. ^ Attwood, Tony (2006). The Complete Guide to Asperger's Syndrome. Jessica Kingsley Pub. sid. 130, 136. ISBN 1-84310-495-4 
  16. ^ Happe, F. & Frith, U. (2006) The weak central coherence account: Detail-focused cognitive style in autism spectrum disorders. Journal of Autism and Developmental Disorders, 36 (1), 5–25., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  17. ^ Attwood (1997), s. 80–82., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  18. ^ Attwood (1997), s. 78, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  19. ^ Attwood (1997), s. 82, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  20. ^ [a b c] Bauer S. Asperger Syndrome. The Source (2000). Hämtad 7 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  21. ^ Attwood (1997), s. 109.
  22. ^ Attwood (1997), s. 106, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  23. ^ Attwood (1997). s. 89-92, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  24. ^ Baron-Cohen S, Wheelwright S. "'Obsessions' in children with autism or Asperger syndrome. Content analysis in terms of core domains of cognition." Br J Psychiatry. 1999 Nov;175:484-90. PMID 10789283, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  25. ^ [a b c] Wing L (1981). ”Asperger's syndrome: a clinical account”. Psychol Med 11 (1): ss. 115–29. PMID 7208735. http://www.mugsy.org/wing2.htm. Läst 15 augusti 2007. 
  26. ^ Hippler K, Klicpera C. (2003-01-08). ”A retrospective analysis of the clinical case records of ‘autistic psychopaths’ diagnosed by Hans Asperger and his team at the University Children’s Hospital, Vienna”. The Royal Society. http://www.journals.royalsoc.ac.uk/media/2dyrcfdwmj3uqw56ua5y/contributions/x/b/w/g/xbwg8hfa30yfv4dn.pdf. Läst 4 juli 2006. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  27. ^ Asperger, H. (1944), Die 'Autistischen Psychopathen' im Kindesalter, Archiv fur Psychiatrie und Nervenkrankheiten, 117, s. 76–136, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  28. ^ [a b c] Ehlers S, Gillberg C. "The epidemiology of Asperger's syndrome: a total population study." J Child Psychol Psychiatry. 1993 Nov;34(8):1327–50. PMID 8294522 Fulltext., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  29. ^ [a b] Aquilla P, Yack E, Sutton S. "Sensory and motor differences for individuals with Asperger Syndrome: Occupational therapy assessment and intervention" i Stoddart, Kevin P. (Editor) (2005), s. 198, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  30. ^ Jankovic J, Mejia NI. "Tics associated with other disorders". Adv Neurol. 2006;99:61-8. PMID 16536352, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  31. ^ Mejia NI, Jankovic J. Secondary tics and tourettism. Rev Bras Psiquiatr. 2005;27(1):11-7. PMID 15867978 Fulltext PDF, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  32. ^ Attwood (1997), s. 100, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  33. ^ Romanowski och Kirby (2005), s. 420–421, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  34. ^ Sikile-Kira "Autism Spectrum Disorders". (2003), refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  35. ^ Hepburn SL, Stone WL. "Using Carey Temperament Scales to Assess Behavioral Style in Children with Autism Spectrum Disorders". J Autism Dev Disord. 2006 21 april; [Epub ahead of print] PMID 16628481, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  36. ^ "It was introduced into the official classification systems in 1994 and has grown in popularity as a diagnosis, even though its validity has not been clearly established. It is interesting to note that it was introduced not so much as an indication of its status as a 'true' disorder, but more to stimulate research ... its validity is very much in question." Stoddart, K. P., red (2005). Children, Youth and Adults with Asperger Syndrome: Integrating Multiple Perspectives. London: Jessica Kingsley Publishers. sid. 239. ISBN 1-84310-268-4 , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  37. ^ Muhle R, Trentacoste SV, Rapin I. "The genetics of autism." Pediatrics. maj 2004 ;113(5):e472-86. Review. PMID 15121991, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  38. ^ [a b c d e f g] NINDS (May 11 2006). Asperger Syndrome Fact Sheet. Hämtad 2 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  39. ^ Oberman LM, Hubbard EM, McCleery JP, Altschuler EL, Ramachandran VS, Pineda JA., EEG evidence for mirror neuron dysfunction in autism spectrum disorders, Brain Res Cogn Brain Res.; 24(2):190–8, 2005–06, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  40. ^ Mirella Dapretto, Understanding emotions in others: mirror neuron dysfunction in children with autism spectrum disorders, Nature Neuroscience, Vol. 9, No. 1, s. 28–30, 2006–01, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  41. ^ Larsson HJ, Eaton WW, Madsen KM, Vestergaard M, et al.. American Journal of Epidemiology. 15 maj 2005;161(10):916–25; discussion 926-8. PMID 15870155 Full text., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  42. ^ Murphy DG, Daly E, Schmitz N, et al. "Cortical serotonin 5-HT2A receptor binding and social communication in adults with Asperger's syndrome: an in vivo SPECT study." Am J Psychiatry. 2006 May;163(5):934-6. PMID 16648340, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  43. ^ Gowen E, Miall RC. "Behavioural aspects of cerebellar function in adults with Asperger syndrome." Cerebellum. 2005;4(4):279-89. PMID 16321884
  44. ^ Lawson J, Baron-Cohen S, Wheelwright S. "Empathising and systemising in adults with and without Asperger Syndrome." J Autism Dev Disord. 2004 Jun;34(3):301-10. PMID 15264498, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  45. ^ Baron-Cohen, Simon (17 april 2003). "They just can't help it." Guardian. Hämtad 19 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06. Svensk översättning, utförd av Autismforum, finns här (PDF-fil)
  46. ^ Mutations of the X-linked genes encoding neuroligins NLGN3 and NLGN4 are associated with autism. Maj 2003, hämtad 7 december 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  47. ^ Gene linked to autism discovered, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  48. ^ Mutations in the gene encoding the synaptic scaffolding protein SHANK3 are associated with autism spectrum disorders, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  49. ^ Just MA, Cherkassky VL, Keller TA, Kana RK, Minshew NJ (2007). ”Functional and anatomical cortical underconnectivity in autism: evidence from an FMRI study of an executive function task and corpus callosum morphometry”. Cereb Cortex 17 (4): ss. 951-61. doi:10.1093/cercor/bhl006. PMID 16772313. http://cercor.oxfordjournals.org/cgi/content/full/17/4/951. 
  50. ^ Iacoboni M, Dapretto M (2006). ”The mirror neuron system and the consequences of its dysfunction”. Nat Rev Neurosci 7 (12): ss. 942–51. doi:10.1038/nrn2024. PMID 17115076. 
  51. ^ Schumann CM, Hamstra J, Goodlin-Jones BL, et al. "The amygdala is enlarged in children but not adolescents with autism; the hippocampus is enlarged at all ages." J Neurosci. 14 juli 2004;24(28):6392-401. PMID 15254095, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  52. ^ [a b] Kwon H, Ow AW, Pedatella KE, et al. "Voxel-based morphometry elucidates structural neuroanatomy of high-functioning autism and Asperger syndrome." Dev Med Child Neurol. nov 2004;46(11):760-4. PMID 15540637, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  53. ^ Belmonte MK, Allen G, Beckel-Mitchener A, et al. "Autism and Abnormal Development of Brain Connectivity." J Neurosci. 20 oktober 2004;24(42):9228–31 PMID 15496656 Fulltext, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  54. ^ News-Medical.net (7 februari 2005). Clues to autism's neural basis. Hämtad 11 december 2005. PMID 15694294, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  55. ^ Teitelbaum O, Benton T, Shah PK, et al. "Eshkol-Wachman movement notation in diagnosis: the early detection of Asperger's syndrome." Proc Natl Acad Sci U S A. 10 augusti 2004;101(32):11909-14. Epub 2004 28 juli. PMID 15282371 Fulltext., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  56. ^ [a b] Clements, Colleen. Making intelligence a disease. The Medical Post, 2001. Hämtad 18 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06. Colleen Clements är klinisk biträdande professor i psykiatri vid University of Rochester, Rochester, N.Y.
  57. ^ [a b c d] Brasic, JR. Pervasive Developmental Disorder: Asperger Syndrome. eMedicine.com (10 april 2006). Hämtad 7 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  58. ^ vitamin B6/magnesium studies, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  59. ^ [a b c] Matson JL. "Determining treatment outcome in early intervention programs for autism spectrum disorders: A critical analysis of measurement issues in learning based interventions." Res Dev Disabil. 5 maj 2006; [Epub ahead of print]. PMID 16682171, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  60. ^ Rao PA, Beidel DC, Murray MJ (2007). ”Social skills interventions for children with Asperger's syndrome or high-functioning autism: a review and recommendations”. J Autism Dev Disord. doi:10.1007/s10803-007-0402-4. PMID 17641962. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  61. ^ http://www.banyancenter.se/beteendeanalys
  62. ^ Dawson, Michelle. The Misbehaviour of Behaviourists. Hämtad 7 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  63. ^ Autistic People Against Neuroleptic Abuse. Hämtad 7 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  64. ^ "We can offer the hopeful message to parents that many children with ASD will improve as part of the natural course of the condition."”New model may better predict outcomes for children with autism and autistic spectrum disorders; classification tool may better describe autism-related disorders, help evaluate treatments”. PRNewswire. 2005-07-05. http://stokes.chop.edu/publications/press/?ID=181. Läst 10 maj 2007. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  65. ^ Fombonne E. "Epidemiology of autistic disorder and other pervasive developmental disorders." J Clin Psychiatry. 2005;66 Suppl 10:3–8. PMID 16401144, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  66. ^ Sanua VD. "Is infantile autism a universal phenomenon? An open question." Int J Soc Psychiatry. 1984 Autumn;30(3):163-77. PMID 6746221, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  67. ^ Barnard J, et al. "Ignored or Ineligible? : The reality for adults with ASD". The National Autistic Society, London, 2001. Full Text (PDF)., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  68. ^ Leekam S, et al. (2000). Comparison of ICD-10 and Gillberg’s Criteria for Asperger Syndrome. The National Autistic Society, SAGE Publications, 2000, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  69. ^ Attwood (1997), s. 151–2., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  70. ^ Baron-Cohen S, Wheelwright S, Skinner R, Martin J, Clubley E. "The autism-spectrum quotient (AQ): evidence from Asperger syndrome/high-functioning autism, males and females, scientists and mathematicians." J Autism Dev Disord. 2001 Feb;31(1):5–17. Erratum in: J Autism Dev Disord 2001 Dec;31(6):603. PMID 11439754 Full Text., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  71. ^ Wakabayashi A, Tojo Y, et al. "[The Autism-Spectrum Quotient (AQ) Japanese version: evidence from high-functioning clinical group and normal adults]" Japanska. Shinrigaku Kenkyu. 2004 Apr;75(1):78–84. PMID 15724518, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  72. ^ [a b] Ghaziuddin M, Weidmer-Mikhail E, Ghaziuddin N. "Comorbidity of Asperger syndrome: a preliminary report." J Intellect Disabil Res 42 ( Pt 4):279-83 PMID 9786442, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  73. ^ Stahlberg O, Soderstrom H, et al. "Bipolar disorder, schizophrenia, and other psychotic disorders in adults with childhood onset AD/HD and/or autism spectrum disorders." Journal of neural transmission. 2004 Jul;111(7):891–902. PMID 15206005, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  74. ^ Stoddart, K. P., red (2005). Children, Youth and Adults with Asperger Syndrome: Integrating Multiple Perspectives. London: Jessica Kingsley Publishers. sid. 44. ISBN 1-84310-268-4 , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  75. ^ Gillberg C, Billstedt E. "Autism and Asperger syndrome: coexistence with other clinical disorders." Acta Psychiatr Scand. 2000 Nov;102(5):321-30. PMID 11098802, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  76. ^ AS-IF.org. Asperger Syndrome Information and features: Overlap. Hämtad 6 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  77. ^ Muris P., et al (1998). Comorbid anxiety symptoms in children with pervasive developmental disorders. Journal of Anxiety Disorders, 12(4), 387–393, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  78. ^ Dasar, Meena. "Asperger's Syndrome and Anxiety", refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  79. ^ Williams, Charmaine C. "In search of an Asperger culture," in Stoddart, Kevin. (red.) (2005), s. 246, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  80. ^ Williams (2005), s. 246, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10. Williams skriver: "The life prospects of people with AS would change if we shifted from viewing AS as a set of dysfunctions, to viewing it as a set of differences that have merit."
  81. ^ Christian Linde, Neurodiversitet - en demokrati i tiden Göteborgs Fria Tidning 30 juli 2010
  82. ^ Dakin, Chris J. "Life on the outside: A personal perspective of Asperger syndrome," i Stoddart, Kevin (red.) (2005), s. 352–353, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  83. ^ Baron-Cohen, Simon. "Is asperger syndrome/high-functioning autism necessarily a disability?" Development and Psychopathology. 2000 Summer;12(3):489–500. Full-text PDF. PMID 11014749, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  84. ^ Willey, Liane Holliday (1999). Pretending to be Normal: Living with Asperger's Syndrome. London: Jessica Kingsley. ISBN 1-85302-749-9 , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  85. ^ Aspergian Pride. Återhämtad från Wayback Machine 15 Juni 2006. Hämtad 2 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  86. ^ Sandquist, Johannes. ”Person drabbad av Aspergers syndrom eller intelligent, kompetent och stolt aspergare?”. Organiserade Aspergare. http://www.aspergare.org/artikel1.html. Läst 10 augusti 2007. 
  87. ^ Arbetslösa Aspisar”. Aspera. http://www.aspera.nu/tidning/aspera42/arbetslos/arbetslos.html. Läst 13 december 2012. 
  88. ^ Silberman, S (2001). ”The Geek Syndrome”. Wired. http://www.wired.com/wired/archive/9.12/aspergers.html. Läst 31 maj 2006.  refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  89. ^ J. Madeleine Nash (2002-05-06). ”The Secrets of Autism”. Time Magazine. sid. 2–3. http://www.dushkin.com/text-data/articles/32660/body.pdf. Läst 4 juli 2006. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  90. ^ Dekker, Martijn. ON OUR OWN TERMS: Emerging Autistic Culture. Hämtad 14 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  91. ^ Bettelheim, Bruno: The Empty Fortress. Infantile Autism and the Birth of the Self. MacMillan, N.Y. 1967.
  92. ^ Zenker, Birgitta: Autistiska barn. Erfarenheter av behandlingsarbete.W&W 1977.
  93. ^ http://www.supportthewall.org/2012/01/opinions-what-is-packing-a-barbaric-practice-for-autistic-children/
  94. ^ Not: NINDS Asperger Syndrome Fact Sheet anger 1995 som det år då AS inkluderades i DSM, men DSM-IV publicerades 1994, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  95. ^ <autismforum
  96. ^ Grandin, Temple (2003). Genius May Be An Abnormality. (PDF) Paradigm. Hämtad 1 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  97. ^ Herera, Sue (25 februari 2005). ”Mildest autism has 'selective advantages'”. MSNBC. http://www.msnbc.msn.com/id/7030731/. Läst 27 mars 2006. 
  98. ^ Numan has Aspergers? ContactMusic.com Hämtad 2 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  99. ^ Plaza, Amadeo. A Salute to Japanese Game Designers. Hämtad 3 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  100. ^ http://ltarkiv.lakartidninghttps://web.archive.org/web/20060427225749/http://ltarkiv.lakartidningen.se/artNo01287en.se/artNo01287
  101. ^ Ledgin, Norm; Grandin, Temple (2000). Diagnosing Jefferson : evidence of a condition that guided his beliefs, behavior, and personal associations. Arlington, TX. ISBN 1-885477-60-0 , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  102. ^ Lucas, Philip and Anne Sheeran (2006) "Asperger’s Syndrome and the Eccentricity and Genius of Jeremy Bentham", Journal of Bentham Studies 8, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  103. ^ http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=11854
  104. ^ [a b] Muir, H. (2003-04-30). ”Einstein and Newton showed signs of autism”. New Scientist. http://www.newscientist.com/article.ns?id=dn3676. Läst 13 januari 2006. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  105. ^ Fulford, Robert. "The source of Gould's genius?: Great musician may have suffered from Asperger's", The National Post (10 februari 2004), refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  106. ^ Fitzgerald M. (mars 2000). Did Ludwig Wittgenstein have Asperger's syndrome?, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  107. ^ http://wiki.answers.com/Q/Does_Michael_Jackson_have_either_autism_or_Asperger's_Syndrome
  108. ^ http://www.sydbarrettpinkfloyd.com/2011/02/syd-barrett-asperger-syndrome.html
  109. ^ Christopher Gillberg, Mary Coleman (2000), The Biology of the Autistic Syndromes, Cambridge University Press ,refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  110. ^ V Lyons (2005). Asperger syndrome: a gift or a curse?. New York: Nova Science Publishers. ISBN 1-59454-387-9 , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  111. ^ Harmon, Amy. "How About Not 'Curing' Us, Some Autistics Are Pleading", New York Times (20 december 2004), refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Torbjörn (2009). Asperger och HF autism - Radikala perspektiv. Andet utbildning och förlag. ISBN 978-91-976485-4-7 
  • Attwood, Tony (2000). Om Aspergers syndrom. Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar. Natur och Kultur. ISBN 91-27-07835-3 
  • Frith, Uta, red (1998). Autism och Aspergers syndrom. Liber. ISBN 91-47-04853-0 
  • Gerland, Gunilla (1996). En riktig människa. Cura. ISBN 91-972641-0-5 
  • Gerland, Gunilla (1997). Det är bra att fråga- : om Asperger syndrom och högfungerande autism. Cura. ISBN 91-972641-8-0 
  • Gerland, Gunilla (2003). Aspergers syndrom - och sedan?utgivare=Cura. ISBN 91-89091-34-5 
  • Gillberg, Christopher (1997). Barn, ungdomar och vuxna med Asperger syndrom. Normala, geniala, nördar?. Cura. ISBN 91-972641-6-4 
  • Gillberg, Christopher - Coleman, Mary (2000). The Biology of the Autistic Syndromes, 3rd Edition. Mac Keith Press. ISBN 1-898683-22-0 
  • Hall, Kenneth (2003). Aspergers syndrom, universum och allt annat. Cura. ISBN 91-89091-27-2 |
  • Jalakas, Inger (2007). Nördsyndromet - Allt du behöver veta om Aspergers Syndrom. Alfabeta. ISBN 978-91-501-0855-2 
  • Nordgren, Malin (2000). Jag avskyr ordet normal: Vuxna med Aspergers syndrom. Cura. ISBN 91-89091-14-0 
  • Norrö, Gunnel (2006). Aspergers syndrom - har jag verkligen det?. InterMedia Books. ISBN 91-975365-7-1 
  • Norrö, Gunnel (2007). Arbetsboken : handbok när man anställer människor som har Aspergers syndrom. InterMedia Books. ISBN 978-91-975365-6-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]