Autism

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
18 månaders pojke med autism leker med burkar

Autism (infantil autism, autistiskt syndrom, Kanners syndrom) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som framträder i tidig ålder och som anses bero på ett flertal områden i hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt ( = en genomgripande störning i utvecklingen).De funktionerna som påverkas är de kognitiva funktionerna som medför nedsättningar i Helhetsförståelse/detaljseende, Socialt samspel/kommunikation, Planering/Organisationsförmåga, Fantasi/föreställningsförmåga, Minne/begåvning, Beteende/känslor. Även de idividuella faktorerna påverkas som beteende-nivå hoss personen kan de dräför uppvisa att annorlunda beteende.

Autism utmärks av en kraftig begränsning av fantasi, lek, beteenden och intressen. kliniskt betydelsefulla nedsättningar i adaptiva funktioner. Personer med Autism har olika begåvningsnivåer faktum är att begreppet Autism används för svagt begåvande personer och normal eller överbegåvade kallas för Högfungerande Autism.

Innehåll

[redigera] Historia

Begreppet autism myntades av den schweiziske psykiatikern Eugen Bleuler och betyder själv- försjunkenhet eller upptagenhet. Ordet kommer från det grekiska ordet αυτος (Autos), som betyder "själv". Bleuler använde det för första gången 1912 i ett nummer av American Journal of Insanity i samband de svårigheter som personer med schizofreni kan ha att få kontakt med andra människor. "Autism" i detta sammanhang kallas ibland för schizofren autism, och har lite att göra med den autism som diskuteras här.

Klassificeringen av autism uppstod inte förrän 1943 när Leo Kanner, doktor på Johns Hopkins sjukhus, studerade en grupp av elva barn och introducerade benämningen tidigt infantil autism. Samtidigt beskrev en Österrikisk forskare, Dr. Hans Asperger, en annan form av autism som senare blev känd som Aspergers syndrom. Det världsspridda erkännandet av Hans Aspergers arbete blev dock försenat på grund av andra världskriget. Faktum är att majoriteten av hans arbete inte blev erkänt förrän 1997.

Den biologiska förklaringsmodellen

Inom psykodynamisk teori och praktik från Bruno Bettelheim[1] till Birgitta Zenker[2] betraktades autism som en typ av barnpsykos orsakad av tidiga traumata, vilket föranledde en psykoterapeutisk behandlingsfilosofi.

[redigera] Kännetecken

Personer med ASD (autismspektrumstörningar) bearbetar signaler från omgivningen på ett annorlunda sätt. De har en annorlunda hjärnfunktion. Det medför en tankeprocesstörning (central kognitiv dysfunktion). Konsekvensen blir: nedsatt förmåga att skapa, förstå och tolka sammanhang, samband och helhet. Styrkan kan istället bli ett detaljseende/detaljstyrning (nedsatt central coherence). De har även en nedsatt exekutiv funktion som medför svårigheter som märks oftast när barnet blir äldre inom dess områden: ha ett målinriktat flexibelt beteende, planera/organisera ett handlande, hantera och bedöma tid, flexibilitet i uppmärksamhet, anpassningsförmåga.

[redigera] Fördelar

Tankemässigt osammanhängande eller detaljstyrd, kan vara fördelar för autister, så som: Systematiserat och logiskt tänkande, Förmåga att upptäcka bearbeta, återge och minnas detaljer, Kreativitet , nytänkande och nyskapande, Unikt perspektivtagande, Följer regler, ordning Noggrannhet.

[redigera] Forskning kring uppkomst

Genetik anses numera spela stor roll för utveckling av autism, den s.k. biologiska förklaringsmodellen, men de exakta sambanden är komplicerade.[3] Autismspektrumbegreppet återspeglar denna heterogenitet. Många forskare tror att problemen med socio-kommunikativt och emotionellt samspel hänger samman med att alla dessa beteenden är beroende av att många delsystem i hjärnan "kommunicerar" bra med varandra, och att just "kommunikation" mellan olika delsystem i hjärnan kan fungera sämre vid autism. Ett sådant komplext system är spegelneuronsystemet (eng: Mirror Neuron System) som inkluderar temporal-, parietal- och frontalloben. Spegelneuronsystemet tros spela roll för både socialt samspel och kommunikation, och kan vara skadat vid autism.[4] En uppmärksammad svensk studie av normalt utvecklade spädbarn indikerar att det utvecklas före 1 års ålder.[5]

[redigera] Socialt samspel

Bristande ömsesidigt socialt samspel är det som oftast uppmärksammas mest vid autism. Oförmåga till eller undvikande av ögonkontakt är ett vanligt fenomen. De har även: svårighet att förstå sociala umgängesregler, svårighet att få kontakt med jämnåriga, likgiltighet inför att få kontakt med jämnåriga, socialt och emotionellt opassande beteende. De har en nedsatt funktion som kallas Theory of mind, "att förstå att människor är olika".

[redigera] Kommunikation

Autistiska personer har en försenad eller uteblivande talutveckling och de kompenserar den inte med icke-verbal kommunikation. Av dem som använder verbal kommunikation är det varierande hur mycket och hur bra de kommunicerar. Det finns de som använder endast några enstaka ord medan andra använder många ord och pratar korrekt men använder mest upprepade fraser. Det finns också de som har välutvecklat och spontant språk, men den gemensamma nämnaren är att de alla har svårt att inleda och hålla en dialog igång och att de har brister i språkförståelsen. Speciellt att förstå språkets djupare mening. Även för dessa personer med välutvecklat och spontant språk är en bokstavlig tolkning av språket vanlig. Exempelvis "Kan du öppna fönstret?" tar de som en ja- eller nej-fråga och ser det inte som en vädjan. Därför är det bättre att säga "Öppna fönstret". Ekolali (upprepar tilltalet i stället för att svara) förekommer också.

Lekterapi är en barnpsykoterapeutisk metod

[redigera] Beteende

För att diagnosticeras med autism måste man uppvisa begränsningar och upprepningar i beteenden, intressen eller aktiviteter. De kan ägna sig åt aktiviteter på ett repetitivt och enformigt sätt som till exempel att rada upp saker efter varandra eller snurra på saker, om och om igen. Något som de sällan ägnar sig åt är spontana lekar eller rollekar. Fixeringar vid saker eller vid krångliga vanor är vanligt hos dem med autism, därför uppstår ofta rutiner som måste upprepas på samma sätt varje gång. Man tror att detta hjälper till att strukturera tillvaron och minska ångesten, och en avvikelse från dessa rutiner kan därför orsaka ett utbrott av förvirring, ilska eller förtvivlan. Förändringar, som att ett objekt har bytt plats, kan överhuvudtaget vara en svår sak att hantera för en person med autism. Barn som är normal- eller välbegåvade kan som äldre uppslukas av enformiga specialintressen som andras födelsedagar, tidtabeller, invånarantalet i ett lands alla kommuner och liknande (jmf: savant). Vanligt är också att barn med autism ofta och utan någon synbar anledning viftar eller klappar med sina händer, vaggar fram och tillbaka och går på tå, (stereotypier, självsuggestion, tics).

[redigera] Känslor

Autister har ofta svårigheter att: uttrycka, uppfatta, reflektera över, använda känslor, ibland starka känslomässiga reaktioner, ibland ingen reaktion alls.

[redigera] Begåvning

Begåvningen hos personer med en genomgripande störning i utvecklingen, varierar helt olika från person till person. Personer med Autistiskt Syndrom (AD), kan ha en utvecklingsstörning fast inte alla. Hans Asperger som beskriver Aspergers syndrom (AS), som är en form av autism, säger att AS/HFA (Högfungerande Autism) "är autism hos personer med normalvarierad till hög begåvning som kan ha avvikande språkutveckling". Likalltså AD kan tolkas som autism hos personer med då lägre begåvning. Fast något som är vanligt för de alla med autismspektrumstörningar (ASD) är att man oftast är mycket kompetent inom ett område, men har svårigheter inom ett annat, som för andra kan förefalla mycket enkelt.

[redigera] Annat

Autistiska personer har ofta sämmre motorik och reagerar annorlunda på Sinnesintryck (perception) de kan vara Överkänsliga/okänsliga mot: hörsel, känsel, syn, lukt, smak, värme eller kyla.

[redigera] Diagnos

För att få diagnosen autism måste barnet visa symptom på begränsningar inom alla dessa områden: ömsesidigt socialt samspel, kommunikation och beteende- och föreställningsförmåga före tre års ålder.

Att fastställa autism före 18 månaders ålder kan vara mycket svårt vilket beror på att de symptom som används för att kunna ställa en diagnos inte framträder innan barnet har uppnått en viss utvecklingsnivå vilket sker vid 18 månaders ålder.

Ökningen av diagnosen autism under en 10-årsperiod i USA

[redigera] Statistik

Enligt Gillberg (nov 2006) är förekomsten av autistiskt syndrom 2-3 promille bland svenska barn. Motsvarande siffra för Aspergers syndrom är 3-4 promille. Så kallade autistiska drag har så mycket som ca 3% av barnen i en stor studie utförd i bl.a. Norge. Dessa uppskattningar är omdiskuterade. I USA anses dock diagnosen autism ha ökat kraftigt (se diagram ovan).

Autism-bandet till stöd för autistiska barn

[redigera] Behandling

Liksom det finns olika synsätt på autismens orsaker finns det också olika behandlingsformer. Inom vuxenpsykiatrin har de medicinska och psykologiska skolorna efterhand kommit att samverka, så att t.ex. läkemedel och psykoterapi i dag ofta kombineras. När det gäller autism har en motsvarande syntes ännu inte uppnåtts. Några av de behandlingsmetoder, träningsmetoder eller förhållningssätt som förekommer är

  • TEACCH/tydliggörande pedagogik[6]
  • EIBI
Early Intensive Behavioural Intervention, utvecklades under 1970 och 1980-talet. För god effekt bör barnet tränas individuellt med en specialutbildad eller handledd pedagog i minst 25 timmar per vecka. Träningen går ut på att i små steg träna upp sociala och kognitiva färdigheter. Beteendemodifikation i sin ursprungliga form har, trots sina resultat, bl.a. kritiserats för att enligt kritikerna vara auktoritär, skapa en ytlig anpassning och ha en tveksam människosyn. Senare tillämpningar av metoden bygger på att alla mål skall vara uppsatta med hänsyn till barnets utveckling på lång sikt och i samarbete med föräldrarna och andra i nätverket.Man jobbar även aktivt för generalisering av färdigheter, för att att färdigheterna skall kunna spridas till nya miljöer/sammanhang.[7]
  • Medicinering
Ingen farmakologisk behandling har hittills visat sig fungera för att minska de autistiska symptomen för denna patientgrupp.[8] Det har emellertid nyligen föreslagits att autister skulle kunna ha nytta av oxytocin, ett hormon som är viktigt bl.a. för tilliten."Svenska och brittiska forskare har i en experimentstudie med så kallad magnetröntgenkamera (fMRI) visat att hormonet oxytocin kan hämma känslor av obehag mot specifika individer. Upptäckten skulle kunna ha betydelse för en bättre förståelse och behandling av psykiatriska åkommor där man känner obehag vid möten med andra människor, exempelvis autism eller social fobi."[9]
  • Psykodynamiskt inriktad barnpsykoterapi.
En lång tradition, från Bruno Bettelheim till Birgitta Zenker, bedrev psykodynamiskt behandlingsarbete med autistiska barn. Man nådde vissa framsteg, särskilt med autister utan tilläggshandikapp. I familjeterapin flyttades ibland fokus från barnet till föräldrarna, något dessa kunde ta illa vid sig av. Metoden var särskilt anlitad under 1970-talets slut, men har idag i stort sett fått ge vika för andra angreppssätt.
  • Snoezelen – International Snoezelen Association :[10]
  • Övrigt
Det finns också föräldrar till barn med autismspektrumstörning som valt att behandla sina barn med alternativa behandlingsmetoder, såsom homeopati och kostomläggning eller antroposofisk vård och undervisning.

[redigera] Referenser

  1. ^ Bettelheim, Bruno: The Empty Fortress. Infantile Autism and the Birth of the Self. MacMillan, N.Y. 1967.
  2. ^ Zenker, Birgitta: Autistiska barn. Erfarenheter av behandlingsarbete.W&W 1977.
  3. ^ Ronald et al., Journal Of The American Academy Of Child And Adolescent Psychiatry(2006)
  4. ^ Dapretto et al., Nature Neuroscience (2006)
  5. ^ Terje Falck-Ytter, Gustaf Gredebäck & Claes von Hofsten (2006), Infants predict other people's action goals[1], Nature Neuroscience 9 (2006)
  6. ^ Metoden presenterar sig på detta sätt:"Treatment and education of autistic and related communication handicapped children (TEACCH) is an evidence-based service, training, and research program for individuals of all ages and skill levels with autism spectrum disorders. Founded in 1966 by Eric Schopler at the University of North Carolina at Chapel Hill, TEACCH provides training and services geared to helping autistic children and their families cope with the condition. With over 40 years of experience of working with autistic people, TEACCH methodology continues to evolve, refining its approach. TEACCH runs conferences in North Carolina and organizes programs throughout the USA and in the UK".[2]
  7. ^ Lovaas O.I. The autistic child: language development through behavior modification (1987)
  8. ^ Antipsykotiska läkemedel har prövats på autister, se: David J. Posey et al. Antipsychotics in the treatment of autism. [3]
  9. ^ Oxytocin kan hämma social fobi. Pressmeddelande från Karolinska Institutet 2008-06-25.
  10. ^ International Snoezelen Association

[redigera] Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Autism.

[redigera] Se även

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Autism"
Personliga verktyg
Skapa en bok