Nypon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rosa canina-nypon
Hagebutten am Strauch.JPG

Nypon kallas skenfrukten hos Rosa-arterna ("nyponbuskar"). Skenfrukten är vanligen röd eller orange, men vissa rosarter, till exempel pimpinellros (R. spinosissima), har mörklila till svarta nypon. De egentliga frukterna är små borsthåriga, stenhårda nötter som sitter inuti nyponen. Öppningen i toppen på nyponet kallas stiftkanal eftersom stiften från varje fruktämne sticker ut där.

Några rosarter har nypon med ett mycket högt C-vitamininnehåll. Det kan finnas 1 7002 000 milligram C-vitamin per 100 gram (~2%) torkade nypon. Som exempel kan det sägas att ett en kopp nypon innehåller lika mycket C-vitamin som 35-40 apelsiner. [1] Nypon innehåller även karoten och är därför en källa till A-vitamin.

Nyponens köttiga väggar kan torkas sedan frukterna (vanligen kallade "fröna") rensats bort, och kan användas till nyponsoppa och örtte. Färska nypon kan användas till sylt, gelé och marmelad.

Luddet som omger fröna inuti nyponen kan användas som klipulver.

Exempel på rosarter som ger nypon är bland andra, förutom pimpinellros (R. spinosissima), som nämnts tidigare, vresrosen (R. rugosa), plommonrosen (R. pomifera), mandarinrosen (R. moyesii), samt igelkottsrosen (R. roxburghii). [2]

Nyponen sitter kvar även på vintern. De svartnar då, men går fortfarande att använda. Alla sorters nypon går att äta. Kolhydrathalten är ca 8%. Nypon betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Artikel i tidningen Pomologen, nummer 1-2008, sidan 7
  2. ^ Artikel i tidningen Pomologen, nummer 1-2008, sidorna 14 till 17
  3. ^ ”Handbok Överlevnad”. Svenska armén, 1988

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]