Packis

Från Wikipedia
Version från den 12 maj 2017 kl. 13.06 av Olle Gustavsson (Diskussion | Bidrag) (Kompletterat och gjort viss strukturella ändringar + referens.)
En isbrytare åker genom packis.

Packis är sammanhängande is som förekommer i både arktiska och antarktiska farvatten som genom vindens och vågornas påverkan brutits sönder och packats ihop så att isflak hamnat på varandra eller kantställts. I polarområdena finns packisfält som kan bli över 7 m höga och 2 000 km2 stora[1]. Vid isranden kan också uppstå så kallade stampvallar om det är sjögång.

I Arktis och Antarktis omges långa kuststräckor av breda bälten av packis, exempelvis vid Novaja Zemlja, Vitön och vid större delen av Grönland. I Antarktis omges i princip hela fastlandskusten av packis, ett undantag är Rosshavet, som dock skyddas av ett yttre isbälte. Bältena av is täcker större ytor på vintern. Även i svenska farvatten uppstår packis, och under svåra vintrar kan det i Bottniska viken förekomma upp till 5 m tjocka packisvallar.

Packis utgör ett stort hinder för sjöfart, och även moderna isbrytare kan ha svårt att forcera den.

Packis skall inte förväxlas med shelfis som utgörs av tjocka glaciäristäcken som är fast förenade med isen på land eller med drivis som är lösbrutna isstycken, som i större massor driver fram i vattnen.

Referenser

  1. ^ ”Packis”. Nationalencyklopedin. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB. 2000. ISBN 91-7133-749-0