Pandora (mytologi)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pandora (1882) av Jules Joseph Lefebvre.

I den grekiska mytologin var Pandora den första kvinnan, skapad av Hefaistos (smideskonstens gud) som en del av ett straff för att Prometheus hade avslöjat eldens hemlighet för människorna.

Myten om Pandora[redigera | redigera wikitext]

Prometheus stjäl elden från Zeus[redigera | redigera wikitext]

Epimetheus ("den som tänker efteråt", det vill säga den omdömeslöse eller efterkloke) var ansvarig för att skänka alla djur positiva egenskaper, men när det blev människans tur fanns det inget kvar att ge henne. Epimetheus bror Prometheus ("den som tänker före", det vill säga den kloke och förutseende), tyckte att människan var överlägsen alla andra djur och beslöt att ge henne en gåva som inget annat djur hade fått. Prometheus stal därför elden från Zeus och gav den till människorna.

Gudarna straffade Prometheus genom att kedja fast honom på ett berg. Varje natt kom en jättelik örn flygande och hackade sönder hans lever. Dagen därpå läktes hans sår, varefter örnen påföljande natt hackade i sig Prometheus lever på nytt. Detta skulle upprepas i all evighet.

Pandora skapas[redigera | redigera wikitext]

När människorna fick elden slutade de att bry sig om gudarna. För att återföra människorna till gudarna fick Hefaistos uppdraget av Zeus att skapa Pandora. Från början var Pandora en metallstaty, men Hefaistos hade gjort henne så vacker att Zeus bestämde sig för att ge henne liv. Hon fick goda egenskaper och användbara föremål till skänks från olika gudar. Därför fick hon namnet Pandora, som betyder "den allbegåvade". Afrodite gav henne skönhet, av Hera fick hon nyfikenheten och Apollon gav henne musikalitet och förmågan att hela. Av Hermes fick Pandora en ask som hon aldrig fick öppna, vilket fyllde henne med nyfikenhet.

Zeus skickade Pandora som en gåva till Epimetheus. Epimetheus hade varnats av sin bror Prometheus att inte ta emot någon gåva från Zeus, men blev förälskad i Pandora och tog henne till slut som hustru.

Pandora öppnar asken[redigera | redigera wikitext]

Epimetheus och Pandora levde lyckliga tillsammans en tid, men till slut gav Pandora efter för sin nyfikenhet och öppnade asken. Det visade sig att den innehöll en mängd olyckor och sjukdomar som flög ut över världen. När Pandora stängde asken hade nästan hela dess innehåll redan flugit ut. Det enda som fanns kvar på botten av asken var Hoppet.

Fram till dess hade människorna levt i harmoni med världen och varandra. Efter att asken öppnats drabbades hela världen av en tid av tröstlöshet och förtvivlan. Denna tröstlöshet upphörde när Pandora åter öppnade asken och befriade även Hoppet, eller Elpis, som kom ut ur asken i form av en liten fågel. Det är därför man säger att "hoppet är det sista som lämnar människan".

Pyrrha eller "erfarenheten", dotter till Epimetheus och Pandora, och hennes make Deukalion, Prometheus son, var de enda personerna som överlevde syndafloden som Zeus lät komma över människorna för att förgöra dem (i den grekiska versionen av syndaflodsmyten).

En annan version[redigera | redigera wikitext]

En annan version är att Prometheus skapade människan av lera. De blev avbilder av gudarna, men för att ge dem liv tog han glöden från en meteor och gav människan. Därav fick människan kunskapen om elden. Resterna av meteoren lade Prometheus i en ask och ställde i sin verkstad som han sedan bommade igen. Sedan fortsätter denna version på samma sätt som den ovan återgivna, tills Zeus skickat Pandora som en gåva till Epimetheus. Epimetheus varnade då Pandora för att gå in i sin brors verkstad. Pandora födde en dotter och inredde Prometheus verkstad som barnkammare. När hon städade ut saker från verkstaden upptäckte hon asken. Hennes nyfikenhet tog överhanden och hon öppnade den. Därefter följer denna tradition den ovanstående.

Se även[redigera | redigera wikitext]