Hermes

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hermes (olika betydelser).
Hermes med hjälm, mantel, börs och häroldsstav.

Hermes var i grekisk mytologi gudarnas budbärare. Son till Zeus och Maia, Atlas dotter. I romersk mytologi motsvaras han av Mercurius. Hermes framträder oftast iklädd häroldsstav[1], mantel, hjälmliknande hatt och skor som var bevingade. Hermes var talarnas, köpmännens och tjuvarnas gud. Han leder också människans själ till underjorden efter döden.[1] Med sina bevingade skor blev han också idrottsmännens gud.

Det sägs att han föddes på förmiddagen och redan på eftermiddagen kröp han ur krubban. Han stal då 50 kalvar från sin halvbror Apollon på grund av avundsjuka. Apollon märkte inget, men kom ändå dagen efter för att kolla med Hermes. Han avslöjades, men för att han skulle få behålla kalvarna gav han Apollon sin lyra han gjort av sköldpaddskal och inälvor från ett får. Som tack för lyran fick han en spira av Apollon. Den visar att han bär bud från Zeus. Detta var bara ett av hans "bus". Han stal även Poseidons treudd, Zeus blixtar m.m.

Hermes var far till banditen Autolykos och till Abderos. Han hade en son tillsammans med Afrodite som hette Hermafroditos. Hermafroditos var en ung man som reste runt i hela världen, men så en dag blev en nymf kär i honom. Hon bad gudarna att aldrig skilja deras kroppar åt och gudarna besvarade detta genom att slå ihop nymfen med Hermafroditos som därigenom blev tvåkönad.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Mytologiboken, Stockholm 1994, s.106-107, ISBN 91-502-1187-0