Kvinna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bild av kvinna från Pioneer plaque utsänt i världsrymden.

En kvinna är den fullvuxna människan med biologiskt honkön till skillnad från en vuxen hane, som kallas man. En flicka är en ung hona av arten människa, till skillnad från en ung hane av samma art, som kallas pojke.

Kvinnan kallas det homogametiska könet, med en karotypisk utgångspunkt, vilket innebär att kvinnan har två X-kromosomer som könskromosomer, eller karotyp 46,XX.[1] Det biologiska könet bildas av urgonaden, som tidigt under embryonal tid bildar müllerska och wolffska gångarna. Hos flickfostret tillbakabildas de wolffska gångarna, medan de müllerska gångarna vidareutvecklas till flera av de inre kvinnliga könsorganen, vilka leder till äggstockarna som är endokrina körtlar för kvinnliga könshormoner. Dock har flickfoster i jämförelse med pojkfoster låga nivåer könshormoner. Östrogen i någon större mängd börjar bildas först vid puberteten.[2]

Fertilitet[redigera | redigera wikitext]

Kvinnan har förmåga att föda barn efter puberteten. Vid 45-55 års ålder avtar förmågan att bli gravid med hjälp av de egna äggceller när menopausen inleds, och efter 58 är det ytterst få kvinnor som kan bli gravida. Kvinnor kan genomgå graviditet och föda barn även ett antal år efter menopaus om ett ägg från en annan kvinna inplanteras.

De fysiska förändringar som tilltar i puberteten är utvecklingen av den kvinnliga kroppsformen, med utvecklade bröst, kvinnlig pubesbehåring samt en stabilisering av rösten i ett ljust tonregister. Kvinnors kroppsform är dels en fråga om inre struktur med ett gracilt skelett och gracila muskler med små fästen för senor och ledband. Bäckenringens ben är mjukt formade och dess utgångsring är så rundad att ett barnhuvud kan passera. Över stussen och bröstkörtlarna har kvinnor mer eller mindre kraftigt utvecklade fettkuddar. Mjölkkörtlarna, som tillväxer under graviditeten ligger inbäddade under dessa och storleken på kvinnans bröst har ingen betydelse för hennes förmåga att amma när hon fött barnet. Medellängden för kvinnor varierar i världen. I Sverige var längden under 1990-talet runt 165 cm[3].

Kön[redigera | redigera wikitext]

Individens kön bestäms normalt vid befruktningen, då flickfosters könskromosomer utgörs av två X-kromosomer. Av sina genetiska anlag utvecklas kvinnor med stora individuella variationer. Det är könskromosomerna som styr vilket kön ett barn får, medan både dessa och de övriga 22 kromosomparen styr övriga fysiska egenskaper, som kroppslängd, hår- och ögonfärg. Även en del av de psykiska egenskaperna anses genetiskt betingade, men påverkas kanske framförallt av miljöbetingelser. Psykologiprofessorn Janet Shibley Hyde menar att män och kvinnor är mycket lika, hon hittade dock tre undantag, nämligen: vissa sexuella beteenden, aggressivitet (främst fysiskt våld) och fysisk aktivitet. [4]. En annan stor brittisk studie visade dock att kvinnor och män är lika benägna att ta till fysiskt våld [5] även sociologen Marja Walldén hävdar att män och kvinnor föds lika aggressiva [6]. Av detta att döma är det således svårt att veta huruvida könsegenskaper är socialt konstruerade eller biologiska då forskarna ofta är oense och studier får olika resultat.

Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]

Trots att det föds fler pojkar än flickor [7], utgör kvinnor en majoritet av den vuxna populationen. Anledningen är att pojkar och män i alla åldrar har högre dödstal (även som foster[8]) och kvinnor i genomsnitt lever fem år längre än män i Sverige. Bland de som överlever till medelåldern är skillnaden i förväntad återstående livslängd mindre, men alltid till kvinnors fördel med ett par år.

Centrala nervsystemet[redigera | redigera wikitext]

Det finns generella skillnader mellan kvinnors och mäns hjärnor. Mannens storhjärna är 8-10% större än kvinnans.[9][10] Mannen har 4% fler hjärnceller än kvinnor och 100 gram mer hjärnvävnad.[11] I kvinnans hjärna sitter neuronerna mer kompakt speciellt i hjärnans språkcentra.[12][13] Mannens hjärnaktivitet är mer koncentrerad till den vänstra hjärnhalvan än för kvinnan vars aktivitet är jämnare fördelad mellan hjärnhalvorna.[11] Den vänstra hjärnhalvan är medveten och analytisk medan den högra är omedveten, helhetsuppfattande och spatial.[14]

Forskare har även kommit fram till att kvinnan har 10 gånger så mycket vit hjärnsubstans medan mannen har 6 gånger så mycket grå hjärnsubstans som kvinnor.[15] Grå hjärnsubstans används för att gå igenom information medan vit hjärnsubstans används för att koppla mellan olika processorcentra. Kvinnor är generellt mer benägna att känna oro än män vilket forskare tror kan bero på skillnader i hjärnans serotonin-system.[16][ifrågasatt uppgift]

Kvinnans sociala beteende[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Genus (könsbegrepp)

Vissa filosofiska riktningar, exempelvis delar av feminismen, marxismen och existentialismen menar att "kvinna" är en social roll, som en person fostras till och som bör avskaffas för att uppnå jämlikhet. Simone de Beauvoir formulerade detta i sitt berömda uttalande: "Man föds inte till kvinna, man blir det".

I många religiösa riktningar har man tydliga uttalade åsikter om flickors-pojkars och kvinnors-mäns sociala uppgifter och roller. I Sverige är ett känt fall av det religiösa slaget den långdragna striden om kvinnors rätt att utöva prästämbetet. Ett annat exempel på kyrkornas doprätt, som sammankopplats med namngivningen och lagen som gett den tidigare myndigheten Svenska kyrkan rätt att till exempel avvisa namnförslag som lämpliga eller olämpliga för barnet; av hänsyn till barnets framtida liv gavs flickor namn som ansågs passande för flickor och kvinnor och pojkar gavs namn som passade pojkar och män.

Könstillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Vissa människor kan vara biologiskt intersexuella eller transsexuella beroende på att de kan ha fått en könskromosom för mycket eller har ett hämmat hormonsystem som gör att hormonerna inte kan verka där de skall.[17].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fortplantning och Sexualitet – biologi, historia, kultur, Kurskompendium Karolinska institutet 2011, s. 8f
  2. ^ Fortplantning och Sexualitet – biologi, historia, kultur, Kurskompendium Karolinska institutet 2011, s. 9ff
  3. ^ SCB. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____47966.aspx. 
  4. ^ http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/man-och-kvinnor-ar-lika-som-bar-1.524941
  5. ^ http://www.newsmill.se/artikel/2009/04/24/myten-om-mans-vald-mot-kvinnor
  6. ^ http://webbtidningen.kultmed.umu.se/comment/reply/528
  7. ^ http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=5868
  8. ^ http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=9366
  9. ^ Richard J Haier, Rex E Jung and others, 'The Neuroanatomy of General Intelligence: Sex Matters', NeuroImage 25 (2005): 320–327. Page 324 for cerebrum difference of 8–10%.
  10. ^ Michael A. McDaniel, 'Big-Brained People are Smarter: A Meta-Analysis of the Relationship between In Vivo Brain Volume and Intelligence', Intelligence 33 (2005): 337–346.
  11. ^ [a b] Frederikse ME, Lu A, Aylward E, Barta P, Pearlson G. (1999) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10601007?dopt=Abstract
  12. ^ Women have greater density of neurons in posterior temporal cortex /Sandra Wittelson / Journal of Neuroscience #15 (1995)
  13. ^ http://www.livescience.com/health/060419_brain_wiring.html Emotional Wiring Different in Men and Women
  14. ^ Sjödén 1998, kap 9: Hjärnans halvor
  15. ^ Richard J Haier, Rex E Jung and others, 'The Neuroanatomy of General Intelligence: Sex Matters', NeuroImage 25 (2005): 320–327. http://uit.no/getfile.php?PageId=1935&FileId=467
  16. ^ http://www.physorg.com/news122122203.html
  17. ^ http://www.rfsl.se/?p=623

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]