Paraben

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Generell kemisk struktur av paraben
(a para-hydroxybenzoate)
där R = en alkylgrupp

Parabener är en klass av kemikalier som används i stor utsträckning som konserveringsmedel av kosmetiska och farmaceutiska industrier. Parabener är effektiva konserveringsmedel i många formuleringstyper. Dessa föreningar, och dess salter används primärt för deras bakteriedödande och antimögel-egenskaper. De finns i schampo, kommersiella fuktkrämer, rakgelé, personliga smörjmedel, topisk (på huden)/parenteral läkemedel, spraybaserade solprodukter, makeup,[1] och tandkräm. De används också som tillsats i mat.

Stor ökning av antalet produkter med paraben[redigera | redigera wikitext]

Antalet produkter som innehåller det potentiellt hormonstörande ämnet paraben har ökat med 180% sedan 1990-talet. Naturskyddsföreningen vill sedan 2012 se ett förbud med motiveringen att en stor del av befolkningen exponeras. Parabener finns i kosmetika, hygienartiklar, hus och bilar. I Sverige fanns i mitten av 1990-talet 120 stycken registrerade produkter med paraben. År 2012 finns det cirka 336 produkter.[2] Förekommer också som färgframkallare i termopapper som används bland annat i dagligvaruhandelns skrivare för kvitton.[3]

Karolinska Institutet[redigera | redigera wikitext]

Tester påvisar att parabener, metyl‐ och etylparaben, bryts ner i kroppen till ett ämne som vi naturligt får i oss när vi äter lingon, jordgubbar, morötter och potatis.
Hudspecialist och överläkare på Karolinska Insitutet Mihaly Matura säger: Det är ingen dålig sak i sig att använda konserveringsämnen. Motsatsen ‐ att använda mögliga cremer där bakterier får frodas fritt, är betydligt värre. Det är väldigt ovanligt att man är allergisk mot parabener, säger Mihaly Matura. Alla former av kontaktallergier utvecklas med tiden, ingen föds med en hudallergi, all skillnad mot födoämnesallergier. Därför är det omöjligt att testa helt nya ämnen- ingen kommer att vara allergisk mot dem i början. Efter hand som vi exponeras för ämnena utvecklas allergierna. Efer fem till tio år kan det visa att ett nytt konserveringsämne är oerhört allergi‐ framkallande, vilket man inte kan se när de testas inför lanseringar. Parabener är det bästa konserveringsämnet som finns, de har de lägst allergifrekvens och det finns inga vetenskapliga bevis på att metyl‐ och etylparabener kan binda till hormonreceptorer, säger Christna Matsson, som ansvarar för kosmetkasektonen på Kemisk tekniska leverantörförbundet. Osäkerheten gäller framför allt parabener med längre kolkedjor, men man har nyligen gett klartecken för propyl‐ och butylparaben, dock med sänkta haltgränser, berättar Christna.

Läkemedelsverket[redigera | redigera wikitext]

Expertgruppen inom EU har kommit fram till att de vanligaste parabenerna, methylparaben och ethylparaben är säkra att använda i kosmetika och hygienprodukter. I denna bedömning har även endokrina effekter vägts in. Däremot finns en osäkerhet kring propylparaben och butylparaben och därför pågår forfarande utvärdering av nya studier av dessa parabener. av frågan i EU‐kommissionen.[4]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ fda.gov - Selected Cosmetic Ingredients - Parabens, 24 mars 2006
  2. ^ svd.se - Parabener ökar trots varningar, 12 augusti 2012
  3. ^ kemi.se - Bisfenol A i kassakvitton – rapport från ett regeringsuppdrag, juni 2012
  4. ^ Läkemedelsverket om parabener Läst 17 maj 2014.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia