Parodontit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Parodontit
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 K05.4
DiseasesDB 29362
MedlinePlus 001059
MeSH engelsk

Parodontit (tandlossning) är en samling inflammationssjukdomar som påverkar bindväven invid och omkring tänderna. Parodontit innebär en fortlöpande nedbrytning av benvävnaden runt tänderna som kan leda till tandlossning och tandförlust om den lämnas obehandlad. Sjukdomen orsakas av bakterier som fäster på och växer på tandytorna (plack eller biofilm/mikrobiologisk plack), speciellt i områden under tandköttskanten. Inflammationen leder till att ben och bindväv bryts ner, tandfästet försämras. Generellt sagt kan förlorad bennivå inte återfås, men sjukdomen kan hindras om man tar bort det som orsakar inflammationen, d.v.s. bakterierna. Detta görs oftast av tandhygienist, men den dagliga tandborstningen är mycket viktig för att inte bakterierna skall återkomma. För att åtgärda djupa fickor eller försöka återfå bennivå om benet brutits ner i vinkel kan parodontal kirurgi göras, detta utförs av tandläkare. Parodontit är mycket vanligt i de flesta populationer men de allvarligaste formerna av sjukdomen är mindre vanliga (färre än 10% i USA).

Diagnostik[redigera | redigera wikitext]

Tandläkare och tandhygienist kan diagnostisera parodontit genom att inspektera benvävnaden runt tänderna. Detta görs med hjälp av en fickmätningssond där fickorna runt tanden mäts. Diagnos ställs även med röntgenbilder där bennivån mäts för att kunna urskilja hur långt gången parodontiten är.

Förebyggande åtgärder[redigera | redigera wikitext]

  • Tandborstning två gånger dagligen
  • Tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste för rengöring mellan tänderna och i tandköttsfickorna
  • Probiotika för munnen [1],[2]
  • Regelbundna kontroller hos tandläkare och tandhygienist

Genetiska faktorer och personlig livsstil[redigera | redigera wikitext]

Trots att de olika formerna av parodontit är bakteriella sjukdomar, finns det en rad faktorer som påverkar sjukdomens svårighetsgrad. Viktiga riskfaktorer innefattar rökning, dåligt kontrollerad diabetes, och ärftliga (genetiska) faktorer. Man bör också vara extra noggrann med borstning och tandtråd då man vet att någon i familjen lider av parodontit. För att undvika parodontit skall man dagligen borsta tänderna och använda tandtråd. Endast borstning räcker inte eftersom plack och tandsten bildas även mellan tänderna. Munskölj kan inte heller avlägsna plack mellan tänderna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ M.R. Vivekananda (2010). ”Effect of the probiotic Lactobacilli reuteri (Prodentis) in the management of periodontal disease: a preliminary randomized clinical trial”. Journal of Oral Microbiology. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3084569/. 
  2. ^ Monica Vicario (2013). ”Clinical changes in periodontal subjects with the probiotic Lactobacillus reuteri Prodentis: A preliminary randomized clinical trial Read More: http://informahealthcare.com/doi/abs/10.3109/00016357.2012.734404”. Acta Odontologica Scandinavica. http://informahealthcare.com/doi/abs/10.3109/00016357.2012.734404.