Patristik

Från Wikipedia
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Patristik (av lat. pater "fader", här främst "kyrkofader") är vetenskapen om den tidiga kyrkans litteratur; i vidare mening vetenskapen om den tidiga kyrkan i allmänhet, alltifrån den tid som följer efter apostlatiden. Den senare gränsen för patristiken brukar sättas vid Isidorus av Sevilla i väst (600-talet) och Johannes av Damaskus i öst (700-talet). Enligt Alistair McGrath sätts dock gränsen till konciliet i Chalkedon, 451.

I Sverige finns det vetenskapliga sällskapet Collegium Patristicum Lundense, som vart fjärde år anordnar nordiska patristikermöten i Lund och utger tidskriften Patristica Nordica Annuaria, samt patristikseminariet vid The Newman Institute Research Seminar in Late Ancient and Byzantine Cultures (tidigare Newmaninstitutet) i Uppsala. Seminariet anordnas i samarbete med teologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Litteratur

  • Per Beskow, "Patristikens uppsving i Sverige." Ad fontes. Festskrift till Olof Andrén på 100-årsdagen. Artos 2015, s. 37-44.
  • Alister McGrath, "Historical Theology. An introduction to the History of Christian Thought", 2 ed, 2013, s 17

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Patristik&oldid=51188231”