Pekoral
Pekoral (från latinet pecus: boskap, fä) är en text som är allvarligt syftande, men som genom framförallt stilbrott eller att man använder felaktiga ord och uttryck, oavsiktligt får en komisk verkan. Pekoral återfinns oftast inom poesin, men även prosa och facklitteratur uppvisar exempel.
Enligt poeten Bertil Pettersson är det utmärkande för en pekoralist att " ... uttrycks- och meddelelsebehovet är långt större än gestaltningsförmågan. Den emotionella och intellektuella kapaciteten räcker inte till för de stora ambitionerna ...".[1]
Familjärt kan för pekoral användas kortordet pek. Detta ord används även om akademiska publikationer i allmänhet, utan nedsättande värdering.
Exempel
Ett känt pekoral i prosaform utgavs 1922 av riksdagsmannen C.J. Jonsson (Jonsson i Mörkhult). Han skildrade en riksdagsmannaresa i Norrland år 1921 på ett så ofrivilligt komiskt vis att verket sedan dess utgivits i flera nytryck, ofta tillsammans med en sarkastisk recension av Torgny Segerstedt.[2] Inledningsmeningen slår an tonen:
Resan anträddes tisdagen den 12 juli kl 10:10 e.m., med av regeringen medgivet och av Kungl. Järnvägsstyrelsen anordnat extratåg, från Stockholm genom Uppland, vars härliga natur och stora samt jämna åkertegar, som desslikes också torde vara väl skötta, vi tillfölje nattens inträde ej fingo skåda.
Lyriken uppvisar många pekoralister. En av de mer kända var konditorn Erik Ofvandahl, som startade konditoriet Ofvandahls i Uppsala. Hans dikter finns representerade i flera pekoral-antologier [3][4] Smakprov ur dikten Simuppvisningen:
Kling klingeliklang
Jag vill ta mig en tjang:
En flicka som står där på badhustak!
Som man kan skåda båd fram och bak!
I Grönköpings Veckoblad publiceras då och då dikter av ortens store diktare Alfr-d V-stl-nd, vilka lite oegentligt kan sägas vara avsiktliga pekoral. Två exempel:
Livet rymmer mången försakelse,
Men då och då även en bakelse…
Under tallens blad
Hörs kalkonens kvitter.
Detta gör mig glad,
Och därför är jag bitter.
Ordet pekoral har lånats från svenska vidare till finska och den äldre finska översättningen av Lewis Carrolls parodiska dikt "Jabberwocky" heter passeligt "Pekoraali".
Referenser
- ^ Pettersson, Bertil: Att hitta vilse: snedsprång i litteraturen, Förlags AB Gondolin 2002, ISBN 91-88821-13-7
- ^ Jonsson, CJ: Riksdagsmännens resa genom norra Sverige år 1921, flera utgåvor 1922-1969 eller senare; med Segerstedt, Torgny: Ur en lagstiftares tankevärld, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 31 januari 1923
- ^ Strandberg, Olle: Pegas på villovägar, 1943
- ^ Eriksson, Leif: Dåliga dikter – garanterat usel poesi, Känguru 2006, ISBN 91-85476-25-0
Litteratur
- Sölve Ossiannilsson, Träskogalopp: pekoral och parodier, 1952
- Christer Topelius, Pekoral och bombasmer, 1969
- Mats Bergman, Jullen på världshavet: svenska pekoralister, 1982