Per-Albin-Hansson-Siedlung

Per-Albin-Hansson-Siedlung är ett bostadsområde i stadsdelen Favoriten i Wiens södra utkant. Området tillkom 1947 (namnet sedan 1951) efter ekonomiskt bistånd från den svenska staten som tack för den svenska regeringens initiativ att bland annat sända två Vibro-maskiner, vilka gjorde det möjligt att producera det byggnadsmaterial som sedan kom att användas i uppförandet av bostäderna, därav namnet efter förre statsministern Per Albin Hansson. Gatorna i området har också Sverigerelaterade namn såsom Göteborggasse, Bernadottegasse och Selma Lagerlöfgasse. Ett torg heter också Volksheim (Folkhemmet). Utformningen av Per-Albin-Hansson-Siedlung påminner om svenska områden från samma tid såsom Rosta i Örebro och Årsta i Stockholm, med arkitektonisk betoning på småskalighet och rustika material.

Estetisk och politisk pragmatism

Även om området påminner om svenskt bostadsbyggande från 1950-talet är området snarare ett uttryck för estetisk och politisk pragmatism där traditionen av tysk-österrikisk siedlung-byggande och socialt bostadsbyggande i Wien (Det röda Wien) sammanfaller med moderna internationella strömningar såsom att organisera området i grannskap. Området ritades av Franz Schuster, elev till Heinrich Tessenow som var tongivande inom siedlung-byggande i Tyskland. Schuster förde alltså både Wiens tradition av socialt bostadsbyggande och tysk-österrikiskt bosättarbyggande vidare i en moderniserad tappning med närcentrum och integrerad spårvagnskommunikation till Wien, men med en rad svenska konnotationer ^[1].

Senare kopplingar till svenskt bostadsbyggande

Det är egentligen först senare, på 1950-talet, som Wien och Österrike tog mer direkt inspiration av svenskt bostadsbyggande och det som internationellt kom att kallas för ”New Empiricism” som byggde på erfarenhet och praktisk kunskap; dels på de studier av bostadsfunktioner och boende som svenskarna bedrev, dels på den hantverksmässiga och inhemska traditionen. Den kommunala bostadsanläggningen ”Thimiggasse-Möhnergasse” av Euler/Thurner är i linje med skiljer ut sig genom sin differentierade och till området anpassade bebyggelsestruktur. Vidare är ”Pointergasse-Andergasse” ett bostadsområde som arkitekterna Theiss/Jaksch arrangerade trappstegsformigt avtagande hus i rader, lamellhus och Y-formade stjärnhöghus med omfattande hänsyn tagen till topografin. Även ett höghusområde i Kaisermülen på andra sidan Donau kan betraktas som influerat av svenskt bostadsbyggande ^[2].

Referenser

Noter

^ Strömberg, P.: "Per-Albin-Hansson-Siedlung – estetisk och politisk pragmatism i efterkrigstidens Wien", Valör - Konstvetenskapliga studier, 2003:2-3, sid. 114-120.
^ Strömberg, P.: "Per-Albin-Hansson-Siedlung – estetisk och politisk pragmatism i efterkrigstidens Wien", Valör - Konstvetenskapliga studier, 2003:2-3, sid. 124-125.